{"id":12354,"date":"2011-04-02T19:20:27","date_gmt":"2011-04-02T18:20:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=12354"},"modified":"2011-04-03T20:04:23","modified_gmt":"2011-04-03T19:04:23","slug":"nr-90-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/04\/02\/nr-90-2011\/","title":{"rendered":"Nr 90 2011"},"content":{"rendered":"

Saturnus i all sin grandezza<\/h2>\n

Under l\u00e5ng tid var Jupiter kv\u00e4llens favoritobjekt det senaste \u00e5ret, och nu b\u00f6rjar sakteliga Saturnus \u00f6verta rollen. I morgon s\u00f6ndag 3 april st\u00e5r ringj\u00e4tten i opposition mot solen, och p\u00e5 spaceweather-com-sajten<\/a> har den sydafrikanske amat\u00f6rastronomen Paul Haese<\/strong> f\u00e5tt publicerat en\u00a0 bild av planeten med ringarna extremt v\u00e4lplacerade. Haese har anv\u00e4nt sig av en rimligt funktionell kamera plus en 14-tummare, och d\u00e5 blir bilden s\u00e5 h\u00e4r klar och fin och tydlig.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Saturnus h\u00e4rom natten. Foto: Paul Haese<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Att r\u00edngarna syns s\u00e5 extremt v\u00e4l har med n\u00e5got som kallas\u00a0 Seeliger-effekten<\/span> att g\u00f6ra, att solstr\u00e5larna kastas tillbaka fr\u00e5n ringarnas mindre ispartiklar och st\u00f6rre isbumlingar. Fenomenet \u00e4r bara synligt runt planetens oppositioner.<\/p>\n

Just nu \u00e4r Saturnus i Jungfruns stj\u00e4rnbild och ju l\u00e4ngre kv\u00e4llarna lider, desto b\u00e4ttre syns planeten.<\/p>\n

Paul Haese har en trevlig\u00a0 hemsida med m\u00e4ngder av astrobilder<\/a>, fr\u00e5n m\u00e5nen till deep sky-objekt. Han \u00e4r byggare till professionen, egen f\u00f6retagare, och astrofotografering har han sysslat med sen kolt\u00e5ldern. Paul \u00e4r en av dessa prisade “amat\u00f6rer” som f\u00f6rsk\u00f6nar v\u00e5r vetenskap!<\/p>\n

Proffsforskarna och Saturnus?<\/p>\n

NASA :s Cassini-sond s\u00e4nder ju hela tiden en strid str\u00f6m av info om planeten och dess m\u00e5nar.<\/p>\n

Till de senaste nyheterna h\u00f6r en liten videoslinga, d\u00e4r vi kan lyssna p\u00e5 ljudet fr\u00e5n Saturnus<\/a> – radiostr\u00e5lningen har uppf\u00e5ngats av instrument p\u00e5 Cassini och sen uppgraderats f\u00f6r v\u00e5ra \u00f6rons skull. Stegringarna i bruset \u00e4r korrelerat till planetens rotation (som \u00e4r olika p\u00e5 respektive planethalva), till vindar, norr- och sydsken vid polerna. Resultatet \u00e4r att “musiken”, bland proffsen kallad Saturn Kilometric Radiation<\/span>, \u00e4r som en duett med tv\u00e5 s\u00e5ngr\u00f6ster som \u00e4r osynkade, ur fas med varandra.<\/p>\n

Radiov\u00e5gorna fr\u00e5n nordpolen har – f\u00f6r det mesta – en period p\u00e5 10,6 jordtimmar, de fr\u00e5n sydpolen p\u00e5 10,8 timmar, men inte ens detta st\u00e4mmer alltid. Solen och solens position visavi ekvator och poler \u00e4r h\u00e4r en sorts motor och det f\u00f6rekommer m\u00e4rkliga “crossover”-fenomen.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Saturnus norr- och sydsken alstrar radiobrus. Foto: NASA\/ESA\/HST<\/figcaption><\/figure>\n

Rekommenderar \u00f6verhuvud taget NASA:s Cassini-sajt f\u00f6r den som \u00e4r intresserad av alla teknikaliteter<\/a>.<\/p>\n

\n

Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n

\"\"<\/a>P\u00e5 bokstaven A i Hans Bengtssons <\/strong>ABC f\u00f6r astronomer<\/em><\/span> kunde vi l\u00e4sa om amat\u00f6rastronomens bittra lott. \u00c4r den s\u00e5 mycket b\u00e4ttre f\u00f6r yrkesastronomen, kan undras?<\/p>\n

Y<\/span>rkesastronom kallar man den galning<\/span><\/p>\n

som har nattjobb mot betalning.<\/span><\/p>\n

\n

Tychos system seglivat<\/h2>\n

Det p\u00e5st\u00e5s att Tycho Brahes <\/strong>v\u00e4rldssystem med planeter och kometer snurrande runt solen och solen i sin tur snurrande runt jordklotet, snabbt kom ur mode efter Galileis<\/strong> teleskopiska uppt\u00e4ckter. Jas\u00e5? Jag satt och l\u00e4ste n\u00e5gra sidor i N V E Nordenmarks<\/strong> Astronomiens historia i Sverige intill \u00e5r 1800<\/em> och fastnade f\u00f6r en avhandling framlagd i Lund 1706, av en Joannes Fornel<\/strong>.<\/p>\n

Denne f\u00f6rsvarade Tychos v\u00e4rldssystem med motiveringen:<\/p>\n

“S\u00e5v\u00e4l i det ptolemeiska som\u00a0 det koperniska systemet finnas fel, s\u00e5 att ingen astronom godk\u00e4nner n\u00e5got av dem f\u00f6r n\u00e4rvarande.”<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Tychos v\u00e4rldsbild h\u00f6ll ut l\u00e4nge - i Lund...<\/figcaption><\/figure>\n

Nordenmark ber\u00e4ttar ocks\u00e5 att f\u00f6rst sex \u00e5r senare f\u00f6rsvarade\u00a0 den nytilltr\u00e4dde lundaprofessorn Conrad Quensel<\/strong> som den f\u00f6rste astronomprofessor offentligt i landet Kopernikus<\/strong>.<\/p>\n

\n

Fler dv\u00e4rgplaneter p\u00e5 g\u00e5ng?<\/h2>\n

Det s\u00e4gs att det finns inte mindre \u00e4n tre forskargrupper nu p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet som fr\u00e5n den sidan jagar dv\u00e4rgplaneter typ Pluto i Kuiper-b\u00e4ltet. Sista ordet \u00e4r aldrig sagt!<\/p>\n

\n

Mars vulkaner omgivna av moln<\/h2>\n

Den sameuropeiska rymdorganisationen ESA:s Mars Express-sond rapporterar pl\u00f6tsligt om unika bilder, som sonden tog redan\u00a0 i mitten av 00-talet av ett par utslocknade vulkaner p\u00e5 v\u00e5r grannplanet. En av bilderna \u00e4r direkt sensationell, tycker jag: Den visar de b\u00e4gge utd\u00f6da vulkanerna Ceraunius Tholus och Uranius Tholus, den f\u00f6rra inv\u00e4vd i ett kallt Marsmoln, den senare med flera nedslagskratrar som kraschat mot vulkanen l\u00e5ngt efter det att den spytt ut sin lava och tystnat.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Gamla vulkaner - nyare nedlagskratrar. Fotocredit f\u00f6r denna bild och bilden nedan: ESA\/DLR\/FU Berlin (G. Neukum)<\/figcaption><\/figure>\n

Dimensionerna f\u00f6r de b\u00e4gge kratrarna:<\/p>\n

\u221a Ceraunius Tholus <\/strong>\u00e4r 130 km tv\u00e4rs\u00f6ver, toppkonen reser sig 5,5 km \u00f6ver omgivande yta och har en kollapad caldera p\u00e5 toppen som \u00e4r 25 km i diameter.<\/p>\n

\u221a Uranius Tholus<\/strong> \u00e4r 6,2 km tv\u00e4rs\u00f6ver – toppen n\u00e5r 4,5 km upp.<\/p>\n

ESA har en synnerligen matig rapport om vulkanerna h\u00e4r<\/a>, och dessutom en flott 3 D-bild. Fram med 3 D-glas\u00f6gonen, klicka\/dubbelklicka – och njut av sk\u00e5despelet. Det \u00e4r INTE Vesuvius vi ser fr\u00e5n ovan, det \u00e4r gamla Marsvulkaner!\"\"<\/a><\/p>\n

\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Saturnus i all sin grandezza Under l\u00e5ng tid var Jupiter kv\u00e4llens favoritobjekt det senaste \u00e5ret, och nu b\u00f6rjar sakteliga Saturnus \u00f6verta rollen. I morgon s\u00f6ndag 3 april st\u00e5r ringj\u00e4tten i opposition mot solen, och p\u00e5 spaceweather-com-sajten har den sydafrikanske amat\u00f6rastronomen Paul Haese f\u00e5tt publicerat en\u00a0 bild av planeten med ringarna extremt v\u00e4lplacerade. Haese har anv\u00e4nt… L\u00e4s mer »Nr 90 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12354"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12354"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12354\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12405,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12354\/revisions\/12405"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12354"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12354"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12354"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}