{"id":12459,"date":"2011-04-07T08:37:09","date_gmt":"2011-04-07T07:37:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=12459"},"modified":"2011-04-07T08:39:08","modified_gmt":"2011-04-07T07:39:08","slug":"nr-93-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/04\/07\/nr-93-2011\/","title":{"rendered":"Nr 93 2011"},"content":{"rendered":"

Uppsala-amat\u00f6rerna bygger nytt<\/h2>\n
\"\"<\/a>– F\u00f6lj Uppsala Amat\u00f6rAstronomer, UAA,\u00a0 och deras minst sagt udda observatoriebygge T41 p\u00e5 deras bygg-logg<\/a>, tipsar Christian Vestergaard<\/strong>.<\/div>\n
F\u00f6reningens observatorium ligger\u00a0 3 mil v\u00e4ster om Uppsala och\u00a0 kallas Sandvretens observatorium. Huvudinstrumentet T45\u00a0 \u00e4r en 45 cm f\/4,5 ekvatoriell Newtonreflektor i en kupol \u00e1 la Mariestad. Allt \u00e4r ett hemmabygge utf\u00f6rt av f\u00f6reningens medlemmar, dock \u00e4r optiken k\u00f6pt eller specialbest\u00e4lld.
\nT41:an \u00e4r datorstyrd, har en spegel p\u00e5 41 cm och dess optik och fj\u00e4rrstyrningteknik har testats en l\u00e4ngre tid.<\/div>\n
Teleskopet\u00a0 \u00e4r inbyggt i\u00a0 en annorlunda, ytterst funktionell tr\u00e4l\u00e5da med g\u00e5ngj\u00e4rn, vev och diverse finsnickerier.<\/div>\n
Arkitekturen \u00e4r sm\u00e5tt genial, skulle jag vilja p\u00e5st\u00e5. L\u00e5t oss kalla den “Uppsalamodellen”.<\/div>\n
F\u00e5r Ingvar Kamprad<\/strong> syn p\u00e5 den s\u00e5 k\u00f6per han principen f\u00f6r IKEA:s r\u00e4kning.
\n\"\"<\/a><\/div>\n
\n

Hans Bengtssons ABC<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det \u00e4r dags att b\u00f6rja f\u00e5 ihop t\u00e5tarna i ABC f\u00f6r astronomer<\/em><\/span>, som f\u00f6rfattats av Hans Bengtsson<\/strong>, en av v\u00e5ra fr\u00e4msta amat\u00f6rastronomer och variabelk\u00e4nnare:<\/p>\n

\u00c4<\/span>ndligt \u00e4r detta ABC,<\/span> <\/span><\/p>\n

slutet snart ni ska bese!<\/span><\/p>\n<\/div>\n

G\u00e5tan med jordskenet p\u00e5 m\u00e5nen<\/h2>\n

Dagens astrohistoriska utvikning: N\u00e4r det \u00e4r nym\u00e5ne och vi \u00e4nd\u00e5 kan se m\u00e5nskivan, har det med en “spegling av en spegling” att g\u00f6ra –\u00a0 jordskenet, det askgr\u00e5 ljuset, beror p\u00e5 solljuset som reflekteras fr\u00e5n fulljorden och lyser upp v\u00e5r nersl\u00e4ckta drabant. Elementa f\u00f6r oss, ja, men inte f\u00f6r tidigare generationer.<\/p>\n

I princip skulle vi kunna se en spegling av en spegling av en spegling av en….<\/p>\n

\"\"<\/a>
Solljuset speglas p\u00e5 m\u00e5nen n\u00e4r det \u00e4r "fulljord"...<\/figcaption><\/figure>\n

Vem tror ni var f\u00f6rst med att reda ut sakernas f\u00f6rh\u00e5llande f\u00f6re teleskopets tid? R\u00e4tt svar \u00e4r Leonardo da Vinci<\/strong>, allroundgeniet.<\/p>\n

\"\"<\/a>
.. i hustakens bronskulor...<\/figcaption><\/figure>\n

I ett MS om de fyra elementen konstaterar han att jordens hav och dess v\u00e5gor fungerar som speglar och att om m\u00e5nen varit en perfekt sf\u00e4r av vatten hade varje betraktare p\u00e5 jorden sett en\u00a0 egen liten distinkt, v\u00e4ldefinierad rund solbild \u00e5terges. Ungef\u00e4r s\u00e5 som n\u00e4r vi ser solen speglas i bronsf\u00e4rgade runda metallutsmyckningar p\u00e5 toppen av h\u00f6ga hus.<\/p>\n

Jag gillar Leonardos pedagogiska analogier.<\/p>\n

Att inte m\u00e5nen ger oss det perfekta solljuset beror p\u00e5 m\u00e5nytans oj\u00e4mna beskaffenhet; han j\u00e4mf\u00f6r\u00a0 med mullb\u00e4r vars frukter best\u00e5r av en massa sm\u00e5 runda delar, som alla i sig speglar solen. P\u00e5 avst\u00e5nd blandas dessa or\u00e4kneliga minimala solbilder i betraktarens \u00f6ga till en kontinuerlig “totalbild” av b\u00e4ret.<\/p>\n

\"\"<\/a>
.. i mullb\u00e4ret.<\/figcaption><\/figure>\n

M\u00e5nen…bronskulor p\u00e5 taken … mullb\u00e4r… i ett svep satte Leonrado in m\u00e5nen och jorden i ett gemensamt kosmiskt sammanhang.<\/p>\n

I samma MS skriver Leonardo p\u00e5 en rad:<\/p>\n

“Solen r\u00f6r sig inte.”<\/p>\n

Ufo-monumentet en tr\u00f6stl\u00f6s trist historia<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Tr\u00e5kigt monument! Foto: Wikipedia<\/figcaption><\/figure>\n

Nu \u00e4r det officiellt: Ufo-monumentet i \u00c4ngelholm \u00e4r en av Sveriges tristaste sev\u00e4rdheter!<\/p>\n

Det har Johan Tell<\/strong> best\u00e4mt, f\u00f6r han har skrivit boken Trista sev\u00e4rdheter: 121 platser ov\u00e4rda en omv\u00e4g<\/em>. Dessa d\u00f6dstrista turistf\u00e4llor i Sverige beskrivs med text och bild. (Tack till Lars Olefeldt<\/strong> f\u00f6r boktipset.)<\/p>\n

G\u00f6sta Carlsson<\/strong>, “Pollenkungen” i \u00c4ngelholm, h\u00e4vdade ju att han 1946 sett ett ufo landa utanf\u00f6r \u00c4ngelholm i den s\u00e5 kallade Sibirienskogen, och d\u00e4r\u00a0 p\u00e5 platsen tronar sen flera \u00e5rtionden hans “ufo-monument” i dag.<\/p>\n

Tr\u00e5kigt f\u00f6r \u00c4ngelholm, ja, men vi malm\u00f6bor f\u00e5r ocks\u00e5 en k\u00e4nga. Bland den h\u00e4r stans tristheter finns t ex Triangeln och Bj\u00f6rn Ranelids <\/strong>barndomshem p\u00e5 Sallerupsv\u00e4gen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppsala-amat\u00f6rerna bygger nytt – F\u00f6lj Uppsala Amat\u00f6rAstronomer, UAA,\u00a0 och deras minst sagt udda observatoriebygge T41 p\u00e5 deras bygg-logg, tipsar Christian Vestergaard. F\u00f6reningens observatorium ligger\u00a0 3 mil v\u00e4ster om Uppsala och\u00a0 kallas Sandvretens observatorium. Huvudinstrumentet T45\u00a0 \u00e4r en 45 cm f\/4,5 ekvatoriell Newtonreflektor i en kupol \u00e1 la Mariestad. Allt \u00e4r ett hemmabygge utf\u00f6rt av f\u00f6reningens… L\u00e4s mer »Nr 93 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12459"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12459"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12459\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12494,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12459\/revisions\/12494"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12459"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12459"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12459"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}