![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/frame0128a.jpg\")
<\/a>Jag tror (?) att jag skrivit om fenomenet p\u00e5 W-bloggen tidigare: Kolliderande stj\u00e4rnor. Det m\u00e5ste ju ske n\u00e5n g\u00e5ng i kosmos att stj\u00e4rnor drabbar ihop, och nu har astronomerna – p\u00e5 Mount Hopkins, Arizona –\u00a0 hittat tv\u00e5 vita dv\u00e4rgar p\u00e5 sakteliga krockkurs<\/a>. Stj\u00e4rnorna snurrar runt varandra med en period av 39.1 minuter, och om n\u00e5gra miljoner \u00e5r kommer de att krascha in i varandra och\u00a0 bilda en heliumrik ny stj\u00e4rna.<\/p>\nForskarna bakom den kommande trafikolyckan \u00e4r knutna till Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics, CfA, och de ber\u00e4ttar i sin rapport om hur s\u00e4llsynt fenomenet \u00e4r: Allts\u00e5 att stj\u00e4rnor\u00a0 sm\u00e4ller ihop och \u00e5terf\u00f6ds i en ny himlakropp.<\/p>\n
Fakta om detta vita dv\u00e4rgpar:<\/p>\n
* SDSS J010657.39-100003.3 ligger 7,800 ljus\u00e5<\/strong>r ifr\u00e5n oss, i stj\u00e4rnbilden\u00a0 Cetus\/Valfisken. *\u00a0 Parets synliga vita dv\u00e4rgstj\u00e4rna har en vikt som motsvarar 17 procent <\/strong>av solens, den osynliga 43 procent.<\/p>\n * N\u00e4rheten mellan stj\u00e4rnorna \u00e4r s\u00e5 liten <\/strong>att h\u00e4r pratar vi om ett klassiskt\u00a0 “space-time continuum”. Vad som menas med det kan du l\u00e4sa i en bok av eller om Albert Einstein<\/strong> i en bokhylla n\u00e4ra dig!<\/p>\n * H\u00e4r skapas gravitationsv\u00e5gor.<\/strong><\/p>\n * Om 37 miljoner\u00a0 \u00e5r kolliderar stj\u00e4rnorna<\/strong> och bildar en ny himlakropp.<\/p>\n Krocken \u00e4r, har jag f\u00f6rst\u00e5tt, inte f\u00f6rhandlingsbar. Den m\u00e5ste ske. Men det positiva budskapet \u00e4r att dv\u00e4rgarnas sammanlagda massor \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5 f\u00f6r att\u00a0 de ska kunna brisera i n\u00e4sta liv som en supernova. De f\u00e5r ett gemensamt, ganska lugnt och harmoniskt liv i den nya tillvaron.<\/p>\n Astronomerna tror att gravitationsv\u00e5gorna m\u00f6jligen, m\u00f6jligen kunna uppt\u00e4ckas av superinstrumentet LISA (Laser Interferometer Space Antenna).<\/p>\n Och som om ovanst\u00e5ende inte var nog, kommer nu ocks\u00e5 en rapport om simuleringar\u00a0 med hj\u00e4lp av superdatorer av vad som h\u00e4nder n\u00e4r tv\u00e5 neutronstj\u00e4rnor<\/a> sm\u00e4ller ihop! Framf\u00f6r allt kan de skapa gammablixtar.<\/p>\n Jag s\u00e4ger som \u00e5klagaren i TV-serien:<\/p>\n – I rest my case!<\/p>\n D\u00e5 och d\u00e5 dyker jag ner i katakomberna i mitt lilla privatbibliotek och fiskar\u00a0 upp memoarb\u00f6cker, som jag vill l\u00e4sa om.<\/p>\n Som Tage Erlanders<\/strong>, v\u00e5r l\u00e4ngste statsministers egen ber\u00e4ttelse om sitt politiska liv.<\/p>\n I memoardelen som handlar om \u00e5ren 1955-1960 skriver han mycket om Niels Bohr <\/strong>och Patrick Blackett<\/strong>!<\/p>\n Naturvetenskap var inget som Tage var fr\u00e4mmande f\u00f6rr. S\u00e5 bodde ju denne urv\u00e4rml\u00e4nning ocks\u00e5 en l\u00e4ngre tid av sitt liv i l\u00e4rdomsstaden Lund.<\/p>\n Det \u00e4r mycket Saturnus just nu, och i det sammanhanget \u00e4r jag nyfiken p\u00e5 vad elektromagnetismens fader James Clerk Maxwell<\/strong> egentligen hade f\u00f6r astronomiska intressen. Det visar sig, n\u00e4r man l\u00e4ser p\u00e5. att han var en av de f\u00f6rsta (1857 ca) som definitivt bevisade – i avhandlingen On the Stability of the Motion of Saturn’s Rings<\/em> – att Saturnus ringar inte kunde vara fasta och sammanh\u00e4ngande utan m\u00e5ste best\u00e5 av en multitud av mindre delar, allts\u00e5\u00a0 rymdstenar, isblock,\u00a0 partiklar helt enkelt.<\/p>\n Maxwells resonemang byggde, har jag f\u00f6rst\u00e5tt, p\u00e5 ren fysikalisk matematik, och d\u00e4r h\u00e4nger jag ju inte med. P\u00e5 n\u00e4tet finns iaf hans klassiska avhandlings huvudpunkter, och ur dem kan vi sl\u00e5 fast:<\/p>\n * En fast rings stabilitet f\u00f6ruts\u00e4tter en ickesymmetrisk massf\u00f6rdelning, som \u00e4ven om det f\u00f6rekommit i verkligheten\u00a0 skulle det inte ha varat s\u00e4rskilt l\u00e4nge. Att ringsystemet inte \u00e4r tjockare p\u00e5 ena sidan, tunnare p\u00e5 den andra, pekade inga\u00a0 observationer hellr p\u00e5.<\/p>\n * Fasta ringar hade haft observerbara vinkelr\u00f6relser – ju l\u00e4ngre ut, ju fortare hastighet per varv, ju l\u00e4ngre in motsatsen. Detta st\u00e4mde inte alls\u00a0 med observationerna, som snarast bekr\u00e4ftade Saturnus-m\u00e5narnas rotationsperioder.<\/p>\n F\u00f6r drygt 150 \u00e5r sen kunde Maxwell sl\u00e5 fast att ringarna best\u00e5r av ett\u00a0 “cloud of evenly distributed unconnected particles”.. . “the rings must consist of disconnected particles; these may be either solid or liquid, but they must be independent”.<\/p>\n En storartad ber\u00e4kning, som visat sig h\u00e5lla i stort sett.<\/p>\n \u221a 1500-talet:<\/strong><\/span> Polen, Tyskland, Danmark\/Sk\u00e5ne.<\/p>\n \u221a 1600-talet:<\/strong><\/span> Italien, Frankrike<\/p>\n \u221a 1700-talet:<\/span><\/strong> England<\/p>\n \u221a 1800-talet:<\/strong><\/span> England, Tyskland<\/p>\n \u221a 1900-talet:<\/strong><\/span> USA<\/p>\n \u221a 2000-talet:<\/strong><\/span> USA? EU? Kina? Japan?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Stj\u00e4rnkrocken \u00e4r oundviklig Jag tror (?) att jag skrivit om fenomenet p\u00e5 W-bloggen tidigare: Kolliderande stj\u00e4rnor. Det m\u00e5ste ju ske n\u00e5n g\u00e5ng i kosmos att stj\u00e4rnor drabbar ihop, och nu har astronomerna – p\u00e5 Mount Hopkins, Arizona –\u00a0 hittat tv\u00e5 vita dv\u00e4rgar p\u00e5 sakteliga krockkurs. Stj\u00e4rnorna snurrar runt varandra med en period av 39.1 minuter,… L\u00e4s mer »Nr 95 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12533"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12533"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12533\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12668,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12533\/revisions\/12668"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12533"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12533"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12533"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n* Avst\u00e5ndet mellan stj\u00e4rnparen\u00a0 \u00e4r 225 00 km<\/strong>. En astronomisk nullitet! Avst\u00e5ndet \u00e4r mindre mellan stj\u00e4rnorna \u00e4n mellan jorden och m\u00e5nen!
\n<\/strong><\/p>\nVad h\u00e4nder n\u00e4r neutronstj\u00e4rnor brakar ihop?<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/534061main1_short-grb226x170.jpg\")
<\/a>Erlanders memoarer<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/420009_310_209.jpg\")
<\/a>Maxwell och Saturnus<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/saturn_false.jpg\")
<\/a>Viktiga \u00e5rhundraden<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/the-flag-of-skane-county.gif\")
<\/a>N\u00e4r jag f\u00f6r mig sj\u00e4lv pedagogiskt\u00a0 f\u00f6rs\u00f6ker sammanfatta de geografiska\u00a0 tyngdpunkterna i astronomins utveckling fr\u00e5n ren\u00e4ssansen fram\u00e5t, f\u00e5r jag ofta upp denna l\u00e4nderf\u00f6rdelning i mina hj\u00e4rnhalvor. Har jag r\u00e4tt eller har jag r\u00e4tt?<\/p>\n