![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/SO16FTN2-EDIT1.jpg\")
<\/a>Sp\u00e4nnande nyheter senaste dagarna fr\u00e5n Royal Astronomical Society i London: Astronomer vid Armagh Observatory, Nordirland, har uppt\u00e4ckt en asteroid, som leker “f\u00f6lja John” med jordklotet och har gjort s\u00e5 i 250 000 \u00e5r. * Asteroidens medelavst\u00e5nd fr\u00e5n solen<\/strong> \u00e4r densamma som jordens.<\/p>\n * Banan \u00e4r cirkul\u00e4r,<\/strong> inte elliptisk som f\u00f6r de flesta andra asteroider.<\/p>\n * Teorierna om asteroidens uppkomst<\/strong> sammanfaller enligt forskarna i tre delar:<\/p>\n 1. <\/em><\/span>Det kan handla om en vanlig asteroid fr\u00e5n huvudb\u00e4ltet mellan Mars och Jupiter, planeternas inb\u00f6rdes gravitationer skulle d\u00e5 f\u00f6rklara himlakroppens nuvarande bana.<\/p>\n 2.<\/span><\/em> Den kan, vilket l\u00e5ter synnerligen sp\u00e4nnande, utg\u00f6ra en del av m\u00e5nen, som pilade i v\u00e4g i tidernas begynnelse.<\/p>\n 3.<\/em><\/span> Asteroiden kan ha sin h\u00e4rkomst i n\u00e5gon av de gravitationella\u00a0 j\u00e4mviktspunkter som ligger 60 grader framf\u00f6r eller bakom jorden i dess bana, i s\u00e5 fall en sorts “\u00f6verlevare” fr\u00e5n den tid d\u00e5 jorden, m\u00e5nen och de inre planeterna bildades f\u00f6r 4,5 miljarder \u00e5r sen.<\/p>\n Jag \u00e4r f\u00f6r obeg\u00e5vad f\u00f6r att v\u00e5ga vikta de olika teorierna sinsemellan – “forts f\u00f6ljer” som det stod i Hemmets Journal <\/em>efter f\u00f6ljetongen f\u00f6rr.<\/p>\n Det tar 175 \u00e5r f\u00f6r himlakroppen att r\u00f6ra sig mellan ytterspetsarna i h\u00e4stskon. (Kolla den pedagogiska beskrivningen p\u00e5 Armaghs hemsida nedan.)<\/p>\n * F\u00f6religger risk f\u00f6r en kollision med jorden? <\/strong>Svaret \u00e4r nej, asteroiden beskrivs\u00a0 som “terrafobisk” och kommer\u00a0 aldrig\u00a0 jorden n\u00e4rmare \u00e4n 50 ggr avst\u00e5ndet jorden-m\u00e5nen.<\/p>\n * V\u00e5r tvillingasteroid uppskattas ha en diameter<\/strong> 200-400 m tv\u00e4rs\u00f6ver.<\/p>\n Himlakroppen,\u00a0 dess f\u00e4rg bl a, kommer att intensivstuderas fram\u00f6ver, det \u00e4r sj\u00e4lvklart, och den kan observeras i ett medelstort proffsteleksop. App. magn. n\u00e5nstans runt 21.<\/p>\n P\u00e5 Armagh Observatorys hemsida finns denna r\u00f6rliga bild<\/a> med\u00a0 asteroiden: Jag tycker att detta \u00e4r \u00e5rets mest sp\u00e4nnande uppt\u00e4ckt hittills och att det \u00e4r nordirl\u00e4ndska astronomer p\u00e5 ett gammalt klassiskt obsis (grundat 1790!)\u00a0 som st\u00e5r\u00a0 f\u00f6r uppt\u00e4ckten, om \u00e4n med hj\u00e4lp av sofistikerad sondteknik, \u00e4r bara s\u00e5 kul. Jag yvs!<\/p>\n Bara p\u00e5 en punkt reagerar Sk\u00e5nechauvinisten i mig:<\/p>\n Koestler beskriver Tycho Brahes<\/strong> Uraniborg t v som en “korsning mellan Palazzio Vecchio och Kreml”.<\/p>\n Jag undrar vad det var f\u00f6r bilder av Venslottet som Koestler sett och som fick honom att g\u00f6ra denna konstiga liknelse mellan ren\u00e4ssanshuset i Florens\/Firenze och tsarernas Kreml?<\/p>\n P\u00e5 en punkt kan j\u00e4mf\u00f6relsen m\u00f6jligen h\u00e5lla: B\u00e5de i k\u00e5karna i Florens och i Moskva byggdes precis som i slottet\u00a0 p\u00e5 Ven – f\u00e4ngelseh\u00e5lor! Det var det f\u00f6rsta byggherrarna t\u00e4nkte p\u00e5.<\/p>\n Amerikanerna ger inte upp k\u00e4ftandet om Plutos status, bevisat av en sajt som Christian Vestergaard<\/strong> tipsar om:<\/p>\n Jorden har en tvilling! (Uppdaterat l\u00f6rdag kv\u00e4ll.) Sp\u00e4nnande nyheter senaste dagarna fr\u00e5n Royal Astronomical Society i London: Astronomer vid Armagh Observatory, Nordirland, har uppt\u00e4ckt en asteroid, som leker “f\u00f6lja John” med jordklotet och har gjort s\u00e5 i 250 000 \u00e5r. Asteroiden har katalogbeteckningen 2010 SO16, uppt\u00e4cktes av WISE-sondens infrar\u00f6dk\u00e4nsliga\u00a0 instrumentering i fjor,\u00a0 och har studerats… L\u00e4s mer »Nr 96 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12595"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12595"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12595\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12661,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12595\/revisions\/12661"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12595"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12595"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12595"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nAsteroiden har katalogbeteckningen 2010 SO16, uppt\u00e4cktes av WISE-sondens infrar\u00f6dk\u00e4nsliga\u00a0 instrumentering i fjor,\u00a0 och har studerats av de b\u00e4gge\u00a0 Armagh-forskarna Apostolos \u201cTolis\u201d Christou och David Asher<\/a>.<\/p>\n<\/a>* Teoretiska simuleringar av\u00a0 banan <\/strong>2 miljoner \u00e5r bak\u00e5t och fram\u00e5t i tiden har gett bilden av en “h\u00e4stsko”-liknande r\u00f6relse.<\/p>\n<\/a><\/p>\nUraniborg ingen vanlig “korsning”<\/h2>\n
<\/a>Jag b\u00f6rjade l\u00e4sa om Arthur Koestler<\/strong>s S\u00f6mng\u00e5ngare<\/em> i akt och mening att sl\u00e5 honom p\u00e5 fingrarna. Sen boken kom ut p\u00e5 svenska 1960 har den astronomihistoriska forskningen f\u00f6rdjupats betydligt, men jag f\u00f6rv\u00e5nas \u00e4nd\u00e5 \u00f6ver hur pass “modern” Koestler k\u00e4nns.<\/p>\nPluto for ever<\/h2>\n
Vermeer st\u00e4lls ut i Japan<\/h2>\n
<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"