Receptet:<\/p>\n
B\u00f6rja med att ta en pulsar, allts\u00e5 en neutronstj\u00e4rna, en exsupernova, \u00a0 och d\u00e4rp\u00e5 en vit dv\u00e4rg och sammanf\u00f6r dem i ett och samma stj\u00e4rnsystem. D\u00e5 f\u00e5r du ett par som du kan testa Einsteins allm\u00e4nna relativitetsteori p\u00e5.<\/p>\n Max Planck Gesellschaft och dess forskargrupp med specialiteten gravitationell fysik i Hanover<\/a> – vid Albert Einstein Institutet (AEI) – har jobbat\u00a0 p\u00e5 ett “fall”, J1952+2630, och tagit hj\u00e4lp i sina ber\u00e4kningar av n\u00e5gra av v\u00e4rldens superdatorer.<\/p>\n Fakta i m\u00e5let:<\/p>\n *\u00a0 Radiopulsaren J1952+2630 ligger<\/strong> 31 000 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n * Perioden i pulsarens flashar<\/strong> ligger p\u00e5 20,7 millisekunder.<\/p>\n * Pulsarens vita dv\u00e4rg-tvilling har en massa<\/strong> p\u00e5 95 procent av solens.<\/p>\n * Himlakropparna g\u00f6r n\u00e4stan perfekta<\/strong> cirkelvarv varandra p\u00e5 9,4 timmar.<\/p>\n * Den vita dv\u00e4rgen har varit som v\u00e5r sol <\/strong>i miljarder \u00e5r, sen sv\u00e4llde den upp som en r\u00f6d j\u00e4tte och kastade i v\u00e4g gas och stoft som neutronstj\u00e4rnan delvis uppf\u00e5ngat.<\/p>\n * Om den vita dv\u00e4rgen fr\u00e5n b\u00f6rjan<\/strong> hade haft n\u00e5got st\u00f6rre massa, hade den ocks\u00e5 briserat som en supernova.<\/p>\n I en artikel i danska Bogens Verden<\/em> myntas ett uttryck, som jag tycker \u00e4r ganska p\u00e5 kornet:<\/p>\n Geopoesi.<\/span><\/p>\n I tidskriften handlar det om Peter Seebergs <\/strong>roman Ved Havet<\/em>, som maratonuppl\u00e4stes i fjor vid en dansk kulturtr\u00e4ff, men uttrycket skulle\u00a0 ju lika bra kunna\u00a0 handla om Harry Martinsons <\/strong>Aniara<\/em> och andra diktverk med “geokosmiska” motiv fr\u00e5n Doris dalar.<\/p>\n Och p\u00e5 tal om glosor och uttryck… detta l\u00e4r handla om k\u00e4ndisar, som bara \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att de \u00e4r k\u00e4nda, ingenting annat, men det \u00e4r ju faktiskt en slogan som passar in v\u00e4ldigt bra i beskrivningen av nyare tidens astronomiska uppt\u00e4ckter: T\u00e4nk bara p\u00e5 det infrar\u00f6da kosmos, som kommit i dagen senaste \u00e5r.<\/p>\n Boken heter Nocturne – A Journey in Search of Moonlight<\/em>, och tar fasta p\u00e5 v\u00e5r drabants roll i ett brett kulturellt sammanhang. F\u00f6rfattaren \u00e4r britt, heter James Attlee<\/strong> och \u00e4r amat\u00f6rastronom.<\/p>\n Nocturne <\/em>har f\u00e5tt sl\u00f6sande positiva omn\u00e4mningar i pappersmedierna.<\/p>\n Jag har inte l\u00e4st boken men f\u00f6rst\u00e5r att den \u00e4r synnerligen \u00f6gon- OCH \u00f6ronv\u00e4ckande; bl a skriver Attlee om experimentet i fjor d\u00e5 Beethovens<\/strong> M\u00e5nskenssonat <\/em>radars\u00e4ndes till m\u00e5nen i morse och returmusiken sen sammanst\u00e4lldes till ett nytt och delvis annorlunda musikstycke, detta\u00a0 beroende p\u00e5 m\u00e5nytans alla kantigheter. Finns detta ljud p\u00e5 n\u00e4tet? N\u00e5gon?<\/p>\n I de upplysta storst\u00e4derna \u00e4r det\u00a0 snart bara m\u00e5nen som syns bland himlakropparna p\u00e5 n\u00e4tterna.<\/p>\n Sidosp\u00e5r: F\u00f6rra g\u00e5ngerna\u00a0 londonborna s\u00e5g Vintergatan var under Blitzen under andra v\u00e4rldskriget och under gruvarbetarstrejkerna p\u00e5 70-talet, strejker som lade London i becksvart m\u00f6rker. D\u00e5 var jag sj\u00e4lv i v\u00e4rldsstan f\u00f6r att bevaka oroligheterna och fick f\u00f6rklara f\u00f6r f\u00f6rvirrade londonbor vad det var f\u00f6r m\u00e4rkligt ljusstr\u00e5k de s\u00e5g \u00f6ver Big Ben.<\/p>\n I senaste New Scientist <\/em>st\u00e5r en artikel, som plattar till den n\u00e4rmast ockulta \u00f6vertron p\u00e5 f\u00f6rnybara energik\u00e4llor som vind och vatten. Deras bidrag till “mixen” \u00e4r n\u00e4stan f\u00f6rsumbar, och skulle de\u00a0 i en os\u00e4ker framtid komma att producera energi i terrawatt-format skulle de illa p\u00e5verka b\u00e5de atmosf\u00e4r och hav.<\/p>\n Den stora,\u00a0 sl\u00f6sande och f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt lite utnyttjade energik\u00e4llan \u00e4r och f\u00f6rblir – solen.<\/p>\n \n Ljudv\u00e5gor i r\u00f6da j\u00e4ttar har ett tonl\u00e4ge som ligger ungef\u00e4r 1 000 000 ggr under det m\u00e4nskligt h\u00f6rbara.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Hanover-forskare hittar unikt pulsar\/vit dv\u00e4rg-par Man tager vad man haver, skrev Kajsa Warg i sin kokbok. Det \u00e4r precis vad dagens mest sofistikerade astronomer och astrofysiker ocks\u00e5 g\u00f6r. Receptet: B\u00f6rja med att ta en pulsar, allts\u00e5 en neutronstj\u00e4rna, en exsupernova, \u00a0 och d\u00e4rp\u00e5 en vit dv\u00e4rg och sammanf\u00f6r dem i ett och samma stj\u00e4rnsystem. D\u00e5… L\u00e4s mer »Nr 100 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12743"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12743"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12743\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12755,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12743\/revisions\/12755"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12743"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12743"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12743"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/zoom.jpg\")
<\/a>Geopoesi tr\u00e4ffande uttryck<\/h2>\n
<\/a>Lysande slogan<\/h2>\n
\n“Syns du s\u00e5 finns du.”<\/span><\/p>\nM\u00e5nen hyllas i ny bok<\/h2>\n
<\/a>Nyligen kom en fantastisk bok p\u00e5 engelska, som handlar om solen i astronomi, litteratur, bildkonst, religioner etc etc, och d\u00e5 var det bara en tidsfr\u00e5ga innan m\u00e5nen skulle hyllas p\u00e5 samma vis.<\/p>\nSolen \u00e4r alternativet<\/h2>\n
<\/a>On\u00f6digt vetande<\/h2>\n