{"id":12800,"date":"2011-04-13T21:29:54","date_gmt":"2011-04-13T20:29:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=12800"},"modified":"2011-04-14T07:54:29","modified_gmt":"2011-04-14T06:54:29","slug":"nr-102-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/04\/13\/nr-102-2011\/","title":{"rendered":"Nr 102 2011"},"content":{"rendered":"

\u00c4ntligen – en f\u00f6delsedags-asteroid!<\/h2>\n

Jag har suktat och l\u00e4ngtat s\u00e5 efter n\u00e5tt astronomiskt i samband med\u00a0 min f\u00f6delsedag, och \u00e4ntligen har alla polletter fallit p\u00e5 plats:<\/p>\n

BAA, British Astronomical Association, som jag tillh\u00f6rde en g\u00e5ng och i vars\u00a0 tidskrift jag skrivit ett och annat f\u00f6rgripligt f\u00f6r l\u00e4\u00e4\u00e4nge sen, rapporterar att natten 8\/9 april uppt\u00e4ckte spanska astronomer ( S. Sanchez, J. Nomen, R. Stoss, M. Hurtado, J. A. Jaume,\u00a0 W. K. Y. Yeung) vid Observatorio Astronomico de Mallorca\u00a0 en ny asteroid, som 15 april<\/a> kommer jordklotet n\u00e4rmast (= 1,39 avst\u00e5ndet jorden-m\u00e5nen).<\/p>\n

\"\"<\/a>
Asteroiden fotad av Brian Skiff\/Lowell Observatory<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Lite sm\u00e5fakta om himlakroppen som f\u00e5tt\u00a0 katalogbeteckningen 2011 GP59:<\/p>\n

* Magnituden kommer att natten 14\/15 april ligga, om jag f\u00f6rst\u00e5tt det r\u00e4tt,\u00a0 runt 13 som b\u00e4st<\/strong>, och massor av amat\u00f6rastronomer kan s\u00e5ledes se asteroiden.<\/p>\n

* N\u00e4rmast jorden \u00e4r pytteplaneten<\/strong> 15 april kl 1909 UTC<\/p>\n

* Den \u00e4r som antytts\u00a0 liten, bara 60 m<\/strong> i diameter.<\/p>\n

* Asteroiden\u00a0 snurrar snabbt runt<\/strong> sin “axel”, den verkar n\u00e4rmast rotera\u00a0 lite hipp som happ, tumla runt,\u00a0 ett varv tar 7,35 minuter.<\/p>\n

* Asteroiden \u00e4r elliptisk,<\/strong> och var\u00a0 4:e minut tycks den skifta ljusstyrka.<\/p>\n

Efemerid-uppgifter finns lite h\u00e4r och var, framf\u00f6r allt h\u00e4r:<\/p>\n

http:\/\/minorplanetcenter.net\/iau\/MPEph\/MPEph.html<\/a><\/p>\n

Natten 11\/12 april togs en liten filmsnutt, som finns p\u00e5 Youtube.<\/a><\/p>\n

Och ljuskurvans skiftningar kan ses h\u00e4<\/a>r.<\/p>\n

PS.<\/p>\n

All \u00f6vrig uppvaktning undanbedes. Kom igen om n\u00e5ra\u00a0 \u00e5r!<\/p>\n

Rymdkanalen laddar batterierna<\/h2>\n

Christian Vestergaard<\/strong> tipsar om Rymdkanalens nystart<\/a> eller\u00a0 vad vi ska kalla det f\u00f6r. Sajten\u00a0 \u00e4r definitivt bra att ha som bokm\u00e4rke. Senaste dagen har bl a ber\u00e4ttats om svensk och \u00f6vrig europeisk rymdn\u00e4rvaro vid det gigantiska Jurij Gagarin<\/strong>-firandet i Moskvas kongressal.<\/p>\n

Ljudbangar i Vintergatan<\/h2>\n

Ingenting f\u00f6rv\u00e5nar mig l\u00e4ngre, men nu pratas det n\u00e4rmast som en sj\u00e4lvklarhet om l\u00e5ngsamma interstell\u00e4ra\u00a0 ljudbangar i Vintergatan. Det \u00e4r ESA:s Herschel-rymdobsis som tagit IR-bilder<\/a> av gasfilament i nebulosor med strukturer, bredder, som pekar p\u00e5 detta m\u00e4rkliga fenomen. Bl a i stj\u00e4rnbilden Aquila\/\u00d6rnen har ett stj\u00e4rnbildningsomr\u00e5de IC5146 identifierats av ett fransk forskarteam med Doris Arzoumanian<\/strong>, Laboratoire AIM Paris-Saclay, CEA\/IRFU, i spetsen.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Knutorna l\u00e4ngs filamenten \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bli - solar! Fotocredit : ESA\/Herschel\/SPIRE\/PACS\/D. Arzoumanian (CEA Saclay) for the \u201cGould Belt survey\u201d Key Programme Consortium<\/figcaption><\/figure>\n

\n

90 filament har synats n\u00e4rmare i s\u00f6mmarna, alla var ungef\u00e4r 0,3 ljus\u00e5r breda (\u2248 20 000 AU) och id\u00e9n \u00e4r att l\u00e5ngsamma\u00a0 ljudchockv\u00e5gor runt hastigheter p\u00e5 0,2 km\/s kan – n\u00e4r de l\u00e4gger av och d\u00f6r ut? – spela en avg\u00f6rande\u00a0 roll f\u00f6r bildningen av\u00a0 knutor i de interstell\u00e4ra molnen som i sin tur skapar protostj\u00e4rnor. Och sen \u00e4r hela cykeln i g\u00e5ng mot ljusare tider!<\/p>\n

En av forskarna i projektet b\u00e4r det svenskklingande namnet G\u00f6ran Pilbratt<\/strong>, kommer fr\u00e5n Chalmers och \u00e4r rentav ESA:s ledande\u00a0 “Herschel Project Scientist”.<\/p>\n

Visst \u00e4r det intressant med ljudv\u00e5gor i det tysta universum!<\/p>\n

Monte Cristos f\u00e4ngelse\u00a0 metafor f\u00f6r jordens astronomer?<\/h2>\n

\u00c4r det bara jag som\u00a0 slagits av att Italo Calvinos<\/strong> nytolkning av Alex. Dumas<\/strong>-novellen\u00a0 Greven av Monte Cristo<\/em> egentligen\u00a0 \u00e4r en parabel, en liknelse, om astronomernas jordiska “f\u00e4ngelse”?<\/p>\n

Novellen ing\u00e5r i den engelska versionen av The Complete Cosmocomics<\/em>, som kom ut i en beh\u00e4ndig Penguin Classics-pocket i fjor.<\/p>\n

H\u00f6\u00f6rs egen almanacka<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det gl\u00e4der mig i mitt syndiga hj\u00e4rta att det p\u00e5 n\u00e4tet finns en almanacka, som \u00e4ven ber\u00e4ttar om de astronomiska fenomenen sedda fr\u00e5n\u00a0 H\u00f6\u00f6rs horisont, Frostametropolen mitt i Skaune d\u00e4r jag \u00e4r f\u00f6dd och v\u00e4xte upp n\u00e5gra \u00e5r. Och s\u00e5g solf\u00f6rm\u00f6rkelsen 1954!<\/p>\n

Det \u00e4r bara att surfa och trycka fram metropolen h\u00e4r: http:\/\/astroalma.se\/<\/a><\/p>\n

Om jag f\u00f6rst\u00e5r det r\u00e4tt \u00e4r det ett glatt stj\u00e4rng\u00e4ng vid Link\u00f6pings universitet som ligger bakom servicen. Tack f\u00f6r den!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4ntligen – en f\u00f6delsedags-asteroid! Jag har suktat och l\u00e4ngtat s\u00e5 efter n\u00e5tt astronomiskt i samband med\u00a0 min f\u00f6delsedag, och \u00e4ntligen har alla polletter fallit p\u00e5 plats: BAA, British Astronomical Association, som jag tillh\u00f6rde en g\u00e5ng och i vars\u00a0 tidskrift jag skrivit ett och annat f\u00f6rgripligt f\u00f6r l\u00e4\u00e4\u00e4nge sen, rapporterar att natten 8\/9 april uppt\u00e4ckte spanska… L\u00e4s mer »Nr 102 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12800"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12800"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12800\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12817,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12800\/revisions\/12817"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12800"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12800"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12800"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}