{"id":12820,"date":"2011-04-14T15:04:14","date_gmt":"2011-04-14T14:04:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=12820"},"modified":"2011-04-14T16:45:40","modified_gmt":"2011-04-14T15:45:40","slug":"nr-103-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/04\/14\/nr-103-2011\/","title":{"rendered":"Nr 103 2011"},"content":{"rendered":"

Hubbles\u00a0 senaste djupdykning<\/h2>\n

Titta noga p\u00e5 dessa galaxer, som dokumenterats i stj\u00e4rnbilden Eridanus\/Floden mellan november 2010 och mars 2011 av Hubble Space Telescope och dess Wide Field Camera 3 samt dess\u00a0 Advanced Camera for Surveys.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Fotocredit f\u00f6r denna bild och bilden nedan: NASA, ESA, J. Richard (Center for Astronomical Research\/Observatory of Lyon, France), and J.-P. Kneib (Astrophysical Laboratory of Marseille, France), Acknowledgement: Marc Postman (STScI)<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Det h\u00e4pnadsv\u00e4ckande i bilden:<\/p>\n

Ljuset i de sm\u00e5\u00a0 ljusprickarna (se bilden nedan) \u00e4r ljuset fr\u00e5n stj\u00e4rnor i en och samma ur-tidiga galax, och dessa stj\u00e4rnor har skapats f\u00f6r 13,5 miljarder \u00e5r sen, cirka 200 miljoner \u00e5r EFTER BB (Big Bang).<\/p>\n

Galaxhopen Abell 383 fungerar som en gravitationslins, en sorts kosmologernas “hj\u00e4lpsamma herrn” eller f\u00f6rstoringsglas\u00a0 n\u00e4r vi studerar avl\u00e4gsna, massiva objekt som detta. D\u00e5 blir det g\u00e4rna tv\u00e5 bilder av de bakomliggande objekten,\u00a0 och andra galaxer ser vi som\u00a0 avl\u00e5nga, konstiga b\u00e5gar runt gravitationslinsen.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Fotocredit: Se bilden ovan.<\/figcaption><\/figure>\n

S\u00e5 h\u00e4r t\u00e4nker sig spaceillustrat\u00f6ren hur gravitationslins-effekten fungerar i verkligheten, obs! storlekarna och avst\u00e5nden\u00a0 \u00e4r grovt \u00f6verdrivna:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Ill: NASA, ESA & L. Cal\u00e7ada<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 Hubble-sidorna p\u00e5pekas att detta INTE \u00e4r n\u00e5got v\u00e4rldsrekord<\/a>. Det finns v\u00e4rre fall att lyfta fram.<\/p>\n

Stora kometen 200-\u00e5rsjubilar<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Cognacs-flaska med kometmotiv fr\u00e5n 1811.<\/figcaption><\/figure>\n

Vid den h\u00e4r tiden f\u00f6r 200 \u00e5r sen var Europas kometforskare flitigt sysselsatta:<\/p>\n

I slutet av mars uppt\u00e4cktes en ljusstark komet, den\u00a0 dr\u00e4nktes dagarna d\u00e4rp\u00e5 av m\u00e5nljuset men \u00e5teruppt\u00e4cktes igen 11 april, och blev en av \u00e5rets och seklets riktigt\u00a0 stora.<\/p>\n

The Great Comet of 1811<\/span> \u00e4r en historisk begivenhet, och kometen avsatte en rad sp\u00e5r i den kulturella sf\u00e4ren. Leo Toltoy<\/strong> n\u00e4mner tex kometen i sin roman Krig och fred<\/em>.<\/p>\n

1811 l\u00e4r f\u00f6r Europas vinodlare, champagne- och\u00a0 och cognacsproducenter ha varit\u00a0 ett ovanligt bra \u00e5r, kvalitetsm\u00e4ssigt.<\/p>\n

Dione som nym\u00e5ne<\/h2>\n

NASA:s Cassini-sond\u00a0 tankar ner ny bilder f\u00f6r j\u00e4mnan fr\u00e5n Saturnus och dess m\u00e5nsystem, och det bara sl\u00e5r mig – ju fler m\u00e5nar, ju flera nym\u00e5nar. Denna fina studie av m\u00e5nen Dione togs i fjor:\"\"<\/a><\/p>\n

Jag hittade bilden p\u00e5 en av de oumb\u00e4rliga bloggarna n\u00e4ra dig\u00a0 i cyberrymden – n\u00e4mligen Emily Lakdawallas The Planetary Society Blog<\/a>.<\/p>\n

Planet\u00e4ra f\u00f6reg\u00e5ngare<\/h2>\n

Astronomerna S B Nicholson<\/strong> p\u00e5 Mt Wilson (1919); E E Barnard<\/strong> (1921), F E Ross <\/strong>vid Williams Bay\u00a0 (1927) och E J Delporte<\/strong> (Uccle, 1927) har en sak gemensamt:<\/p>\n

De fotograferade alla Pluto innan Clyde Tombaughs<\/strong> uppt\u00e4ckt av dv\u00e4rgplaneten 1930.<\/p>\n

Barnv\u00e4nligt ESO<\/h2>\n

N\u00e4r du ser\u00a0 loggan nedan\u00a0 inklistrad i samband med\u00a0 en pressrelease fr\u00e5n v\u00e5r Europa-gemensamma astronomiorganisation ESO p\u00e5 dess hemsida<\/a>, s\u00e5 vet du att den \u00e4r skriven f\u00f6r att barn mellan sju och elva ska kunna f\u00f6rst\u00e5 vad det handlar om. Ett extremt bra initativ!\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hubbles\u00a0 senaste djupdykning Titta noga p\u00e5 dessa galaxer, som dokumenterats i stj\u00e4rnbilden Eridanus\/Floden mellan november 2010 och mars 2011 av Hubble Space Telescope och dess Wide Field Camera 3 samt dess\u00a0 Advanced Camera for Surveys. Det h\u00e4pnadsv\u00e4ckande i bilden: Ljuset i de sm\u00e5\u00a0 ljusprickarna (se bilden nedan) \u00e4r ljuset fr\u00e5n stj\u00e4rnor i en och samma… L\u00e4s mer »Nr 103 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12820"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12820"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12820\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12841,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12820\/revisions\/12841"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12820"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12820"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12820"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}