{"id":12914,"date":"2011-04-27T13:24:55","date_gmt":"2011-04-27T12:24:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=12914"},"modified":"2011-04-29T07:55:19","modified_gmt":"2011-04-29T06:55:19","slug":"nr-106-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/04\/27\/nr-106-2011\/","title":{"rendered":"Nr 106 2011"},"content":{"rendered":"

Tychos supernova kartl\u00e4ggs i r\u00f6ntgenljus<\/h2>\n
\"\"<\/a>13 00 ljus\u00e5r bort ligger Tychos supernova med den m\u00e4rkliga r\u00f6ntgenb\u00e5gen t v .Foto: NASA\/Chandra <\/dt>\n<\/dl>\n<\/div>\n

Det har g\u00e5tt snart 440 \u00e5r sen Tycho Brahe<\/strong> s\u00e5g sin nova fr\u00e5n sk\u00e5nsk horisont – och fortfarande utmanar den dagens astronomer, bevisat av en forskningsrapport som utg\u00e5r fr\u00e5n observationer med NASA:s Chandra X-ray Observatory<\/a>. Denna klassiska Typ Ia-supernova har l\u00e4mnat efter sig rester, s\u00e4rskilt en b\u00e5ge som amerikanska och kinesiska forskare fingranskat i r\u00f6ntgenljus och som styrker teorierna om hur denna sorts supernovor skapas:<\/p>\n

Att en vit dv\u00e4rgstj\u00e4rna\u00a0 drar till sig gas- och stoftmaterial fr\u00e5n en ganska normal, solliknande tvilling. I slutskedet briserar den vita dv\u00e4rgen, och d\u00e5 \u00e4r fr\u00e5gan vad som h\u00e4nder med tvillingstj\u00e4rnan.<\/p>\n

Vi vet nu att i Tycho-fallet klarade sig tvillingen relativt v\u00e4lbeh\u00e5llen fr\u00e5n sm\u00e4llen, \u00e4ven om den r\u00f6r sig ovanligt snabbt i sin bana \u00f6ver himlavalvet, d\u00e4rtill triggad av explosionen.<\/p>\n

* Innan supernovaexplosionen snurrade stj\u00e4rnparet <\/strong>runt varandra med en period av fem jorddygn, och de l\u00e5g 1\/1000 000-dels ljus\u00e5r fr\u00e5n varandra (ungef\u00e4r en tiondel av avst\u00e5ndet jorden-solen). N\u00e4rmare kloss \u00e4n s\u00e5 \u00e4r sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig.<\/p>\n

* Supernova-resten i da<\/strong>g har en diameter p\u00e5 20 ljus\u00e5r.<\/p>\n

* Extremt m\u00e4rkligt med den observerade r\u00f6ntgenb\u00e5gen<\/strong> \u00e4r att det finns en “skugga” som tolkas p\u00e5 f\u00f6ljande vis. N\u00e4r supernovan small stoppade det v\u00e5ldsamt expanderande stoftet vidare \u00f6verf\u00f6ring av material fr\u00e5n den sn\u00e4lla tvillingen. S\u00e5 h\u00e4r t\u00e4nker sig forskarna krafterna bakom b\u00e5gens utseende:<\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/a>
Ill: http:\/\/chandra.harvard.edu\/photo\/2011\/tycho2\/<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Forskningsrapporten publiceras 1 maj i The Astrophysical Journal<\/em>.<\/p>\n

Medborgar-astronomer letar efter exoplaneter<\/h2>\n

\"\"<\/a>\u00c4ven veckotidningen\u00a0 Time<\/em> har \u00e4gnat Kepler-projektet och exoplanetjakten en l\u00e5ng och matig artikel, tipsar W-bloggskonsumenten Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong>. Betoningen\u00a0 i artikeln ligger p\u00e5 Yale-astronomen, professorn\u00a0 Debra Fischers<\/strong> (bilden t v) satsning p\u00e5 “medborgar-astronomer”, att vi alla vid v\u00e5ra hemdatorer kan hj\u00e4lpa till i jakten p\u00e5 exoplaneter.<\/p>\n

Debra Fischers projekt heter Planethunters.org <\/a>och har redan haft \u00f6ver 20 000 bes\u00f6kare, som i det ymniga Kepler-materialet fram till\u00a0 i dag hittat 69 planetkandidater.\u00a0 2,7 miljoner ljuskurveobservationer har analyserats. Projektet \u00e4r en del av Galaxy Zoo-satsningen.<\/p>\n

En f\u00f6rn\u00e4mnlig intervju med Debra Fischer finns f\u00f6r \u00f6vrigt h\u00e4r, p\u00e5 sajten womanastronomer.com.<\/a><\/p>\n

Big Bang var inte b\u00f6rjan, snarare tv\u00e4rtom…<\/h2>\n

Roger Penrose<\/strong>, britten, geniet, \u00e4lskar att st\u00e4lla till det f\u00f6r sina kolleger, och nu har dennes senaste bok recenserats i diverse tidskrifter. Boken heter Cycles of Time: An Extraordinary New View of the Universe<\/em>.<\/p>\n

Om Penrose sj\u00e4lv har kommit p\u00e5 boktiteln, f\u00e5r vi erk\u00e4nna att det i alla\u00a0 fall inte \u00e4r fel p\u00e5 hans uppskattning av sig sj\u00e4lv. Titelns underrubrik \u00e4r n\u00e4stan “ranelidsk”.<\/p>\n

Ett intressant tema i boken \u00e4r om Big Bang i sj\u00e4lva verket var slutkl\u00e4mmen i ett annat universum.<\/p>\n

Recensenten i Science<\/em> avr\u00e5der fr\u00e5n k\u00f6p av boken!!! Den som \u00e4r specialist hittar inget nytt, om jag f\u00f6rstod anm\u00e4laren r\u00e4tt, och f\u00f6r lekmannen \u00e4r kosten sv\u00e5rsm\u00e4lt. \u00c4ven om de flesta av oss v\u00e4l kan f\u00f6rst\u00e5 en av de metaforer som Penrose tydligen diskuterar – likheten mellan dammsugare och svarta h\u00e5l???<\/p>\n

Funkar en jojo i tyngdl\u00f6st tillst\u00e5nd?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det \u00e4r utan tvekan en av de b\u00e4sta och mest pedagogiska gravitations-tester jag sett. Tack till\u00a0 Lars Olefeldt<\/strong>,\u00a0 W-bloggens ombud p\u00e5 Bj\u00e4rehalv\u00f6n, som f\u00e5tt tag i en snutt med den testflygande astronauten David Griggs <\/strong>(1939-1989, han omkom\u00a0 i en flygkrasch) d\u00e4r denne f\u00f6rklarar jojons r\u00f6relsescheman p\u00e5 jorden och utanf\u00f6r jordens dragningskraft. Filmsnutten finns h\u00e4r:<\/p>\n

http:\/\/www.dump.com\/2011\/04\/25\/will-a-yo-yo-work-in-space-video\/<\/a><\/p>\n

ISS ockulterar Betelgeuse<\/h2>\n

Anders Nyholm<\/strong> har f\u00e5tt syn p\u00e5 en unik bild –\u00a0 George Kristiansen<\/strong> i Lincolnshire pl\u00e5tade 25 april n\u00e4r ISS passerade
\nframf\u00f6r Betelgeuse.
\n– En kul sak, ber\u00e4ttar Anders – och tipsar om sajten med bilden:<\/p>\n

http:\/\/www.flickr.com\/photos\/georgekristiansen\/5654816503\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tychos supernova kartl\u00e4ggs i r\u00f6ntgenljus Forskningsrapporten publiceras 1 maj i The Astrophysical Journal. Medborgar-astronomer letar efter exoplaneter \u00c4ven veckotidningen\u00a0 Time har \u00e4gnat Kepler-projektet och exoplanetjakten en l\u00e5ng och matig artikel, tipsar W-bloggskonsumenten Carl-Olof B\u00f6rjeson. Betoningen\u00a0 i artikeln ligger p\u00e5 Yale-astronomen, professorn\u00a0 Debra Fischers (bilden t v) satsning p\u00e5 “medborgar-astronomer”, att vi alla vid v\u00e5ra hemdatorer… L\u00e4s mer »Nr 106 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12914"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12914"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12914\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13058,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12914\/revisions\/13058"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12914"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12914"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12914"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}