![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/kbh.jpg\")
<\/a><\/p>\nDanskarna har ett v\u00e4l fungerande automatiskt kamerasystem, som bevakar atmosf\u00e4ren n\u00e4r det g\u00e4ller “intr\u00e4nglingar” som just ljusstarka meteorer. Bilden ovan kommer fr\u00e5n en kamera i K\u00f6penhamn. H\u00e4r finns alla relevanta fakta! <\/a><\/p>\n Det astrofysikaliska institutet i Potsdam utanf\u00f6r Berlin heter sedan n\u00e5gra veckor officiellt Leibniz-Institut f\u00fcr Astrophysik Potsdam<\/span>.<\/p>\n Under paraplyorganisationen Leibniz-Gemeinschaft arbetar inte mindre \u00e4n 87 vetenskapliga institut i Tyskland, alla med mottot: “Theoria cum praxi\u201c.<\/p>\n N\u00e4r galaxer v\u00e4xelverkar kan vad som helst intr\u00e4ffa. QED av\u00a0 galaxerna i detta kosmiska par, f\u00e5ngade i en bild tagen med kameran WFI p\u00e5 2,2 meters MPG\/ESO-teleskopet vid La Silla-observatoriet i Chile.<\/p>\n \n Det vi bevittnar \u00e4r som en kosmisk brottningsmatch i sumoviktklasserna n\u00e4r galaxer brakar ihop och gravitationen f\u00f6rvrider dem. H\u00e4r har spiralformen n\u00e4stan v\u00e4nts ut och in i den ena galaxen, NGC 3169, och vi ser ett utdraget, stj\u00e4rnbildande\u00a0 stoftstr\u00e5k i dess f\u00f6ljeslagare NGC 3166. Samtidigt sitter en tredje, mindre galax \u2013 nedan till h\u00f6ger i bilden \u2013 p\u00e5 f\u00f6rsta parkett f\u00f6r att \u00e5se hur dessa krafter vrider och drar i dess st\u00f6rre grannar.<\/p>\n Den nya bilden av denna m\u00e4rkliga och dynamiska galaxduo \u00e4r skapad av data som valdes ut av Igor Chekalin <\/strong>f\u00f6r ESO:s astrofotografit\u00e4vling Hidden Treasures 2010. Chekalin vann t\u00e4vlingens f\u00f6rsta pris och just denna bild kom p\u00e5 andraplats av de n\u00e4stan 100 t\u00e4vlingsbidragen.<\/p>\n Pressmeddelandet med galaxbilden och en inzoomningsfilm finns f\u00f6r nedladdning h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n Fakta i m\u00e5let: \u221aAtmosf\u00e4rens skiftande utseende <\/strong>under tid tycks vara kopplat till Plutos elliptiska bana, dv\u00e4rgplanetens n\u00e4rhet till solen.<\/p>\n \u221a Kolmonoxiden har en temp<\/strong> runt -220 gr C.<\/p>\n M\u00e4tningarna har utf\u00f6rts med hj\u00e4lp av den infrar\u00f6dk\u00e4nsliga instrumenteringen p\u00e5 15-meters James Clerk Maxwell-teleskopet p\u00e5 Hawai, Detta \u00e4r ett 25 \u00e5r gammalt teleskop, men dess adaptivoptik och datatekniska m\u00f6jligheter har uppgraderats av svensken Per Friberg<\/strong>.<\/p>\n 1. Albert Einstein<\/strong> 25,4 miljoner tr\u00e4ffar<\/p>\n 2. Isaac Newton<\/strong> 6,1 miljoner<\/p>\n 3. Copernicus <\/strong>5,1 miljoner<\/p>\n 4. Galileo Galilei<\/strong> 4,2 miljoner<\/p>\n 5. William Herschel<\/strong> 3,4 miljoner<\/p>\n 6. Johannes Kepler<\/strong> 2,5 miljoner<\/p>\n 7. Tycho Brahe <\/strong>800 000<\/p>\n 8. Earl of Rosse<\/strong> 480 000<\/p>\n 9. Edwin Hubble<\/strong> 400 000<\/p>\n 10. Harlow Shapley <\/strong>150 000<\/p>\n Jag\u00a0 kan absolut ingenting om det “tekniska” eller det “matematiska” i sammanhanget, men det \u00e4r uppenbarligen\u00a0 dags att skrota en snart 90 \u00e5r gammal stj\u00e4rnlag uppkallad efter v\u00e5r svenske astronom, Uppsala-professorn\u00a0 Hugo von Zeipel<\/strong> – en lag eller ett teorem som belyser skillnaden i temperatur mellan en snabbt roterande stj\u00e4rnas ekvator och poler.<\/p>\n Astronomer vid Ann Arbor, University of Michigan, har\u00a0 med interferometerteknik specialm\u00e4tt<\/a> tempen p\u00e5\u00a0 stj\u00e4rnorna\u00a0 Regulus (Alfa Leonis) och SS Cas ekvator och poler och funnit att skillnaderna \u00e4r betydligt mindre \u00e4n vad den von zeipelska lagen\u00a0 uttrycker.<\/p>\n En av astronomerna markerar sin f\u00f6rv\u00e5ning \u00f6ver att lagen anv\u00e4nts s\u00e5 okritiskt s\u00e5 l\u00e4nge, utan observationellt underlag.<\/p>\n Om astronomerna\u00a0 hittar skillnader p\u00e5 flera tusen grader mellan teori och verklighet, har det sin givna betydelse f\u00f6r hur vi bed\u00f6mer stj\u00e4rnors absoluta ljusstyrkor, deras massor, \u00e5ldrar och totala energiutstr\u00e5lningar.<\/p>\n L\u00e4rob\u00f6ckerna och manualerna f\u00e5r nu helt enkelt skrivas om. Men von Zeipel f\u00e5r i alla fall en fotnot!<\/p>\n N\u00e4r Johannes Kepler<\/strong> fattade att det var ellipsen, inte cirkeln, som var l\u00f6sningen p\u00e5 planeternas g\u00e5ta – vad utropade han d\u00e5? I alla fall inte “Eureka!”, m\u00f6jligen “Ick hab\u00b4s!!!”.<\/p>\n Och Isaac Newto<\/strong>n under \u00e4ppletr\u00e4det? Vad Tycho Brahe <\/strong>sa n\u00e4r han s\u00e5g sin nova? Sannolikt n\u00e5got a la:<\/p>\n “Hva\u00b4fanden er nu det her f\u00f8r n\u00e5ed?”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kraftig meteor \u00f6ver Kattegatt Jag lovar:\u00a0 Tre bloggar\/dag ska ni slippa\u00a0 i forts\u00e4ttningen, men efter avbrottet f\u00f6re och under p\u00e5sken\u00a0 har det funnits mycket att ta igen f\u00f6r oss p\u00e5 W-bloggen. Fr\u00e5n och\u00a0 med nu \u00e5terg\u00e5r vi till normalare “utgivningstakt”. \u00c4nnu en g\u00e5ng har danskarna f\u00e5tt se en spektakul\u00e4r meteor, som sannolikt – om meteoriden\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 107 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12954"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12954"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12954\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13003,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12954\/revisions\/13003"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12954"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12954"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12954"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Nytt namn f\u00f6r Potsdam-astronomerna<\/h2>\n
Brottningsmatch i kosmos<\/h2>\n
<\/a>Plutos atmosf\u00e4r<\/h2>\n
<\/a>I n\u00e4stan tv\u00e5 \u00e5rtionden har planetforskarna jagat tecken p\u00e5 kolmonoxid i Plutos atmosf\u00e4r, och nu har de funnit gasen. Bakom uppt\u00e4ckten st\u00e5r ett brittiskt team lett av Jane Greaves<\/strong> (t v) vid skotska University of St Andrews och den presenterades nyligen vid ett National Astronomy Meeting i Venue Cymru, Llandudno (uttalas som vanligt), i Wales.<\/p>\n
\n\u221a Plutos atmosf\u00e4r str\u00e4cker sig<\/strong> 3000 km upp – en fj\u00e4rdedel av avst\u00e5ndet ut till m\u00e5nen Charon. Pluto sj\u00e4lv har en diameter p\u00e5 2300 km.<\/p>\nEinstein toppar Googles 10-i-topp<\/h2>\n
<\/a>Detta \u00e4r absolut ingen vetenskaplig unders\u00f6kning, men jag googlade in om ett antal stora naturvetare\/profiler f\u00f6r att se hur de ligger till n\u00e4r det g\u00e4ller antalet tr\u00e4ffar. Dra vilka slutsatser du vill!<\/p>\nSvensk “naturlag” skrotas<\/h2>\n
<\/a>Vad sa Kepler & Co?<\/h2>\n
\n“My God – I got it!”<\/p>\n