{"id":13033,"date":"2011-04-29T19:36:57","date_gmt":"2011-04-29T18:36:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=13033"},"modified":"2011-04-29T19:42:11","modified_gmt":"2011-04-29T18:42:11","slug":"nr-109-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/04\/29\/nr-109-2011\/","title":{"rendered":"Nr 109 2011"},"content":{"rendered":"<h2>M\u00e5nstugan inte dyrare \u00e4n v\u00e5rt frossande i fastlagsbullar!<\/h2>\n<p><strong><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/lunaresort_swedish_house_on_the_moon.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-13084\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/lunaresort_swedish_house_on_the_moon.jpg\" alt=\"\" width=\"348\" height=\"119\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/lunaresort_swedish_house_on_the_moon.jpg 435w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/lunaresort_swedish_house_on_the_moon-300x102.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 348px) 100vw, 348px\" \/><\/a> <\/strong>Rymdingenj\u00f6ren <strong>Emil Vinterhavs<\/strong> f\u00f6rel\u00e4sning om det kombinerade konst- och rymdfartsprojektet med en &#8220;r\u00f6d liten stuga p\u00e5 m\u00e5nen&#8221; p\u00e5 ASTB i g\u00e5r kv\u00e4ll, v\u00e4ckte b\u00e5de munterhet och nyfikenhet. Runt 2016 kan projektet genomf\u00f6ras I VERKLIGHETEN, och allt vad Sverige har av rymdfartskunnande kastas in i programmet som \u00e4r t\u00e4nkt att f\u00f6rverkligas med hj\u00e4lp av rysk raketteknik.<\/p>\n<p>Kostnad 1 miljard SEK &#8211; privata medel!<\/p>\n<p>Jag gillar den d\u00e4r &#8220;miljarden&#8221;. \u00c4r det mycket eller lite? 1 000 000 000 kronor v\u00e4cker respekt, men i svensk ekonomi \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 peanuts (jordn\u00f6tter). 1 miljard att j\u00e4mf\u00f6ra med att vi senast k\u00f6pte&#8230;<\/p>\n<p><strong>&#8230; julmat och julklappar<\/strong> f\u00f6r 65 miljarder kr&#8230;<\/p>\n<p><strong>&#8230; begagnade bilar<\/strong> f\u00f6r kanske 120 miljarder kr&#8230;<\/p>\n<p><strong>&#8230; vi semestrade utomlands<\/strong> f\u00f6r 50 miljarder varje \u00e5r&#8230;<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>.. presenter till n\u00e4ra och k\u00e4ra<\/strong> f\u00f6r 49 miljarder&#8230;.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">1 miljard \u00e4r vad fotbollsallsvenskan oms\u00e4tter \u00e5rligen, vad mitt gamla f\u00f6retag Bonniers drog in i vinst i fjor och vad vi i Sverige \u00e4ter fastlagsbullar\u00a0 f\u00f6r \u00e5rligen<\/p>\n<figure id=\"attachment_13086\" aria-describedby=\"caption-attachment-13086\" style=\"width: 200px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/semla_28197214_74112376.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-13086\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/semla_28197214_74112376.jpg\" alt=\"\" width=\"200\" height=\"224\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-13086\" class=\"wp-caption-text\">Att landa en r\u00f6d liten stuga p\u00e5 m\u00e5nen kostar ungef\u00e4r vad vi svenskar frossar fastlagsbullar f\u00f6r \u00e5rligen...<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: center;\">.<\/p>\n<p>N\u00e5nstans har vi r\u00e5d \u00e4ven till stugan p\u00e5 m\u00e5nen, som kommer att s\u00e4tta Sverige p\u00e5 kartan, och d\u00e5 menar jag\u00a0 inte bara m\u00e5nkartan.<\/p>\n<p>I n\u00e4tverket bakom projektet, p\u00e5pekade Emil Vinterhav, finns <strong>Christer Fuglesang<\/strong>.<\/p>\n<h2>Tungviktare rena blykulan!<\/h2>\n<p style=\"text-align: left;\">Och s\u00e5 kan jag ber\u00e4tta att ett internationellt team lett av n\u00e5gra observanta astronomer i\u00a0 Kanada och USA\u00a0 bekr\u00e4ftar att de hittat en h\u00e4ftig exoplanet: 55 Cancri e beskrivs med viss r\u00e4tt som &#8220;super-exotic&#8221;, stenplaneten har en diameter som \u00e4r 60 procent st\u00f6rre \u00e4n jordens, men den \u00e4r \u00e5tta g\u00e5nger s\u00e5 massiv och\u00a0 har en t\u00e4thet p\u00e5minnande om blyets.<\/p>\n<figure id=\"attachment_13096\" aria-describedby=\"caption-attachment-13096\" style=\"width: 450px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/55-Cnc-and-Sun-transits.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-13096\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/55-Cnc-and-Sun-transits-1024x761.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"334\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/55-Cnc-and-Sun-transits-1024x761.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/55-Cnc-and-Sun-transits-300x223.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/55-Cnc-and-Sun-transits.jpg 1516w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-13096\" class=\"wp-caption-text\">55  Cancri e-systemet j\u00e4mf\u00f6rt med jorden, solen och Jupiter:. Ill: Jason Rowe, NASA Ames and SETI Institute och Prof. Jaymie  Matthews, UBC<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: center;\">\n<p>Planeten snurrar runt stj\u00e4rnan\u00a0 55 Cancri A\u00a0 p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 40 ljus\u00e5r bort fr\u00e5n jorden, och dess &#8220;\u00e5r&#8221; \u00e4r 18 jordtimmar l\u00e5ngt.<\/p>\n<p>Yttempen uppskattas till runt 2700 gr C, vilket anses utesluta en atmosf\u00e4r. Den ligger i alla fall inte inom n\u00e5n &#8220;beboelig&#8221; zon.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.publicaffairs.ubc.ca\/2011\/04\/28\/astronomers-unveil-portrait-of-\u201csuper-exotic-super-earth\u201d-densest-known-rocky-planet\/\" target=\"_self\">En rapport fr\u00e5n The University of British Columbia, d\u00e4r n\u00e5gra av de ansvariga forskarna jobbar, finns h\u00e4r.<\/a> Notabelt \u00e4r att denna uppt\u00e4ckt inte har med Kepler-projektet att g\u00f6ra utan att det \u00e4r kanadickernas rymdbaserade MOST-teleskop som gjort grundforskningen och hittat de sm\u00e5 ljusf\u00f6r\u00e4ndringarna under 55 Cancri e:s vandring \u00f6ver stj\u00e4rnskivan.<\/p>\n<h2>2012 &#8211; The movie<\/h2>\n<p>\u00c4ven jag har nu sett<em> 2012<\/em>-filmen och f\u00e5r spontant s\u00e4ga  f\u00f6ljande: Noll stj\u00e4rnor f\u00f6r det sakliga inneh\u00e5llet &#8211; tre stj\u00e4rnor av fem  m\u00f6jliga f\u00f6r att filmen faktiskt, omedvetet sannolikt, \u00e4r rolig. Jag har  inte h\u00f6rt s\u00e5 h\u00e4r m\u00e5nga klich\u00e9er staplade p\u00e5 varandra p\u00e5 vita duken p\u00e5  l\u00e4\u00e4\u00e4nge och jag har inte sett s\u00e5 m\u00e5nga underg\u00e5ngsanimationer som h\u00e4r &#8211;  och aldrig f\u00f6rr har s\u00e5 m\u00e5nga duktiga sk\u00e5disar sl\u00f6sat bort s\u00e5 mycket av  sina talanger p\u00e5 ett s\u00e5 litet och t\u00f6ntigt manusunderlag.<\/p>\n<h2>Inget lyft f\u00f6r Endevour<\/h2>\n<p>Uppskjutningen av rymdf\u00e4rjan Endevour sker uppenbarligen f\u00f6rst p\u00e5 m\u00e5ndag &#8211; om ens d\u00e5. NASA:s rakettekniker har problem med det hydrauliska systemet och f\u00f6redrog tidigare i dag att skjuta upp f\u00f6rest\u00e4llningen. Beslutet drabbade allt fr\u00e5n USA:s presidentpar till den skottskadade <strong>Gabrielle Giffords, <\/strong>politikerhustrun<strong> <\/strong>till rymdf\u00e4rjans bef\u00e4lhavare <strong>Mark Kelly<\/strong>.<\/p>\n<h2>Kubas\u00a0 astronomer anar morgonluft<\/h2>\n<p>I l\u00e4nder d\u00e4r det finns en utvecklad popul\u00e4rastronomi finns det en generation d\u00e4rp\u00e5 ocks\u00e5 en kader proffsastronomer&#8230; det g\u00e5r liksom hand i hand. S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r har en del av mina fr\u00e5getecken kring Kuba r\u00e4tats ut.<\/p>\n<p>Jag gillar inte diktaturer och jag t\u00e4nker inte idyllisera Kuba, &#8220;<strong>Fidel Castros <\/strong>Kuba&#8221; &#8211; det \u00e4r en f\u00e4ngelse\u00f6 i mina \u00f6gon, en sorts kommunismens Skansen n\u00e4stan i klass med Nordkorea. Fast \u00e4nd\u00e5 inte. Det finns en stj\u00e4rnhimmel ovan Kuba, och det finns garanterat astronomiintresserade p\u00e5 \u00f6n &#8211; och det intresserar mig. Vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar har de att f\u00e5 sin nyfikenhet stillad, att f\u00e5 se stj\u00e4rnor och planeter i ett hyggligt bra teleskop?<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Det nya GOTO-planetariet i gamla stan i Havanna, invigt 2009,\u00a0 \u00e4r uppenbarligen en succ\u00e9 (med japansk hj\u00e4lp, tror jag). \u00c4ven astronomiprogram p\u00e5 tv n\u00e4mns som inspirationsk\u00e4llor f\u00f6r m\u00e5nga vetgiriga.<\/p>\n<figure id=\"attachment_13055\" aria-describedby=\"caption-attachment-13055\" style=\"width: 600px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/planetario-habana-vieja.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-13055\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/planetario-habana-vieja.jpg\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"416\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/planetario-habana-vieja.jpg 600w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/planetario-habana-vieja-300x208.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-13055\" class=\"wp-caption-text\">Planetariet i Havanna. Foto:<\/figcaption><\/figure>\n<p>Samtidigt har jag sett en del m\u00e4rkliga p\u00e5st\u00e5enden flimra f\u00f6rbi p\u00e5 n\u00e4tet om Kuba och astronomin, m\u00e4rkliga bloggar som p\u00e5st\u00e5r att p\u00e5 Kuba fick eleverna\u00a0 i skolan f\u00f6rr l\u00e4ra sig att USA aldrig varit p\u00e5 m\u00e5nen, och jag har sett bilder fr\u00e5n ett observatorium i Havanna med ett lika skrotf\u00e4rdigt teleskop som de gamla amerikanarna som fortfarande k\u00f6r omkring p\u00e5 Havannas gator.<\/p>\n<p><strong>Christian Vestergaard <\/strong>har jagat fram en rapport om astronomin p\u00e5 Kuba, som IAU:s expert med inriktning p\u00e5 tredje v\u00e4rlds-astronomi <strong>John Hearnshaw<\/strong>, Nya Zealand, skrev 2005, d\u00e5 han bes\u00f6kte landet en vecka i s\u00e4llskap av <strong>Julieta Fierro<\/strong> fr\u00e5n Mexico. Rapporten kan naturligtvis vara dated i dag, och<a href=\"http:\/\/cosmicdiary.org\/blogs\/john_hearnshaw\/?p=234\" target=\"_self\"> han friskade upp den i sin Cosmic Diary-blogg 2009.<\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.iga.cu\/Publicaciones\/CD\/Temas\/Qsomos.htm\" target=\"_self\">V\u00e4rden f\u00f6r veckan\u00a0 var Instituto de Geof\u00edsica y Astronom\u00eda (IGA) i  Havanna<\/a>, och resan f\u00f6rde dem bl a till observatorier i La Lisa och Cacahual &#8211; \u00e4ven en 60 cm:s\u00a0 Cassegranreflektor vid institutets\u00a0 Arroyo  Naranjo-observatorum bes\u00f6ktes.<\/p>\n<p><strong>* PLUS-faktorer i rapporten<\/strong>:<\/p>\n<p>96,7 procent av befolkningen kan l\u00e4sa, medellivsl\u00e4ngden \u00e4r tack vare satsning p\u00e5 utbildning och h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd\u00a0 74 \u00e5r f\u00f6r m\u00e4n, 78 f\u00f6r kvinnor (ungef\u00e4r som i USA och V\u00e4steuropa.<\/p>\n<p>P\u00e5 IGA jobbade 120 forskare och tekniker, nio var astronomer och en h\u00f6ll p\u00e5 att doktorera p\u00e5 Kanarie\u00f6arna.<\/p>\n<p><strong>* NEGATIV-faktorer<\/strong>:<br \/>\nI motsats till andra l\u00e4nder har p\u00e5 Kuba missats kopplingen mellan fysik och astronomi, inte ens vid\u00a0 Universidad  de Habana hade uppt\u00e4ckts hur smart det \u00e4r att locka astronomiintresserade studenter till fysikf\u00e4ltet.<\/p>\n<figure id=\"attachment_13076\" aria-describedby=\"caption-attachment-13076\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/portada.gif\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-13076 \" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/portada.gif\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"226\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/portada.gif 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/portada-300x226.gif 300w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-13076\" class=\"wp-caption-text\">Solradioastronomisk instrumentering 2010. Bilden fr\u00e5n IGA hittad p\u00e5 n\u00e4tet av Anders Nyholm.<\/figcaption><\/figure>\n<p>N\u00e4r Sovjet krackelerade 1989-90, upph\u00f6rde ocks\u00e5 ryssarnas samarbete med Kuba. S\u00e4rskilt solforskningen p\u00e5 \u00f6n gick i st\u00e5 under ett par \u00e5rtionden, uppgraderingen av instrumenten upph\u00f6rde.\u00a0 F\u00e5 studenter pluggade vidare f\u00f6r en fil dr-examen.<\/p>\n<p>\u00c4nd\u00e5 kom Hearnshaw under sin\u00a0 Kuba-vecka i kontakt med en grupp fysiker, som \u00e4gnade sig \u00e5t gravitationsforskning och kosmologi, s\u00e5 bilden var redan d\u00e5 n\u00e5got komplex. Och det \u00e4r t\u00e4nkbart att med en ny, mindre rigid regim kan Kubas unga astronomer f\u00e5 luft under vingarna och skapa sig karri\u00e4rer b\u00e5de hemma och utomlands och agera &#8220;role models&#8221; f\u00f6r nya generationer.<\/p>\n<p>Inom popul\u00e4rastronomin spelar massmedierna (tv!), skolundervisningen (l\u00e4roplanen) och\u00a0 planetarierna stor roll.<\/p>\n<p>Samtidigt som det nya\u00a0 planetariet h\u00f6ll p\u00e5 att byggas i\u00a0 i Havanna h\u00e4rom \u00e5ret, h\u00f6ll ett annat gammalt Zeissplanetarium\u00a0 i Santiago de Cuba p\u00e5 att f\u00f6rfalla.<\/p>\n<p>Bilden \u00e4r som synes m\u00e5ngfasetterad &#8211; men den \u00e4r inte bara negativ. Vad h\u00e4nder den dan regimen kastar in handduken och USA slutar med sin embargopolitik, landet lyfts ekonomiskt och the sky is the limit?<\/p>\n<h2>Dagens astronomiska bild i Lennart Nilsson-klass<\/h2>\n<p>Jag h\u00e5ller med <strong>Arne Str\u00f6mgren<\/strong>,\u00a0 W-bloggl\u00e4sande gammal sk\u00e5disv\u00e4n och regiss\u00f6r, som tipsade mig\u00a0 om dagens APOD:<\/p>\n<p>&#8211; Det \u00e4 nog det mest fantastiska jag sett. Det \u00e4r ju som att se <strong>Lennart Nilssons<\/strong> fosterbilder, och det kanske det ocks\u00e5 handlar om &#8211; fast p\u00e5 ett annat och mera kosmiskt plan.<\/p>\n<p>Galaxparet NGC 4038 och NGC 4039 befinner sig\u00a0 i en omfamning 60 miljoner ljus\u00e5r bort, ett m\u00f6te i kosmos djup\u00a0 som kreerar miljarder nya stj\u00e4rnor, stj\u00e4rnhopar m m.<\/p>\n<figure id=\"attachment_13100\" aria-describedby=\"caption-attachment-13100\" style=\"width: 442px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/ngc4038HagarOreshko.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-13100 \" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/ngc4038HagarOreshko.jpg\" alt=\"\" width=\"442\" height=\"428\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/ngc4038HagarOreshko.jpg 2043w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/ngc4038HagarOreshko-300x290.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/ngc4038HagarOreshko-1024x992.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 442px) 100vw, 442px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-13100\" class=\"wp-caption-text\">Image Credit &amp; Copyright: Acquisition and data reduction - Andrey Oreshko (Elena Remote Observatory),  Processing - Dietmar Hager (stargazer-observatory)<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: center;\">\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>M\u00e5nstugan inte dyrare \u00e4n v\u00e5rt frossande i fastlagsbullar! Rymdingenj\u00f6ren Emil Vinterhavs f\u00f6rel\u00e4sning om det kombinerade konst- och rymdfartsprojektet med en &#8220;r\u00f6d liten stuga p\u00e5 m\u00e5nen&#8221; p\u00e5 ASTB i g\u00e5r kv\u00e4ll, v\u00e4ckte b\u00e5de munterhet och nyfikenhet. Runt 2016 kan projektet genomf\u00f6ras I VERKLIGHETEN, och allt vad Sverige har av rymdfartskunnande kastas in i programmet som \u00e4r&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/04\/29\/nr-109-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 109 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13033"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13033"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13033\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13107,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13033\/revisions\/13107"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13033"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13033"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13033"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}