{"id":13088,"date":"2011-05-01T17:25:11","date_gmt":"2011-05-01T16:25:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=13088"},"modified":"2011-05-03T11:35:28","modified_gmt":"2011-05-03T10:35:28","slug":"nr-111-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/01\/nr-111-2011\/","title":{"rendered":"Nr 111 2011"},"content":{"rendered":"

\u00c4nnu en asteroidkrock dokumenterad<\/h2>\n
W-bloggskollegan Christian Vestergaard<\/strong> noterar att \u00e4nnu ett bevis p\u00e5 en asteroidkrock kommit, denna g\u00e5ng\u00a0 fr\u00e5n NASA:s Swift-satellit och Hubble-teleskopet HST. I slutet av fjor\u00e5ret sken pl\u00f6tsligt asteroiden 596 Scheila upp <\/a>och blev dubbelt s\u00e5 ljusstark som vanligt, och nu visar det sig n\u00e4r\u00a0 himlakroppen studerats med hj\u00e4lp av en mix av olika instrument\u00a0 att Scheila med st\u00f6rsta sannolikhet tr\u00e4ffats av en mindre asteroid ca 30 m i diameter.<\/div>\n
Tunna stoftmoln utg\u00f6r rester\u00a0 efter krocken, stoft- och dammpartiklar som turligt nog kunde dokumenteras bara n\u00e5gon vecka efter trafikolyckan 400 miljoner km ut i planetsystemet.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
.<\/div>\n
Den infallaande asteroiden tros ha haft en krockvinkel p\u00e5 30 grader och r\u00f6rt sig med en betydande hastighet, 15 000 km\/tim. En sm\u00e4ll i den farten n\u00e4rmast pulveriserar den lilla krockande asteroiden, som samtidigt b\u00f6r ha l\u00e4mnat en rej\u00e4l nedslagskrater efter sig p\u00e5 Scheila, ett par hundra meter tv\u00e4rs\u00f6ver..<\/div>\n
Notabelt resultat av observationerna \u00e4r fr\u00e5nvaron av is- och vattenpartiklar fr\u00e5n Scheila, som s\u00e5ledes inte har n\u00e5gon komteliknande struktur.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
Foto\/ill-kredit f\u00f6r bildaterialet ovan:\u00a0 NASA\/Swift\/DSS\/D. Bodewits (UMD) och NASA\/ESA\/D. Jewitt (UCLA)<\/div>\n
\n

Nytt namn<\/h2>\n

Enligt dagens astronomiska nyheter har tyska och italienska astronomer r\u00e4knat p\u00e5 Vintergatans allra f\u00f6rsta, de flesta sen l\u00e4nge d\u00f6da stj\u00e4rnor – extremt snabbroterande, massiva stj\u00e4rnor. P\u00e5 engelska har de f\u00e5tt denna tr\u00e4ffande beskrivning:<\/p>\n

Spinstars.<\/span><\/p>\n

Vad blir det p\u00e5 svenska? Spinnstj\u00e4rna? Snabbissol?<\/p>\n

Lundmark var f\u00f6re Hubble!<\/h2>\n

Dagens historiska utvik 1: Alla som l\u00e4st p\u00e5 om Knut Lundmark<\/strong>, ASTB:s grundare 1937 och s\u00e4llskapets sekreterare i m\u00e5nga, m\u00e5nga \u00e5r, vet ju att Lundmark och Edwin Hubble<\/strong> inte direkt var b\u00e4stisar – Hubble anklagade 1926 fullkomligt felaktig Lundmark f\u00f6r att ha stulit hans galaxklassifikation. (Fr\u00e5gan \u00e4r om n\u00e5n \u00f6verhuvud taget kunde vara b\u00e4stis med amerikanen Hubble.)<\/p>\n

Historien \u00e4r v\u00e4ldokumenterad i ett standardverk som Richard Berendzen\/Richard Hart\/Daniel Seeleys<\/strong> bok Man Discovers the Galaxies<\/em>, men inte bara d\u00e4r. Ur Lundmarks efterl\u00e4mnde papper i Finland framg\u00e5r att han redan 1922, l\u00e5ngt f\u00f6re Hubble, skissat p\u00e5 en egen klassifikation.<\/p>\n

Storyn ber\u00e4ttas i detalj i en uppsats signerad \u00c5bo\/Turko-forskaren Pekka Teerikorpi 1989<\/a>. Titel: Lundmark\u00b4s unpublished 1922 nebula classification.<\/em><\/p>\n

Lise Meitner och astronomin<\/h2>\n

\"\"<\/a>Dagens historiska utvik 2: \u00d6sterrike-f\u00f6dda Lisa Meinter <\/strong>(1878-1968)\u00a0 \u00e4r en av atomfysikens giganter.\u00a0 Alla verkar \u00f6verens i dag om att hon borde\u00a0 f\u00e5tt dela Nobelpriset 1945 med sin m\u00e5ng\u00e5rige Berlinkollega Otto Hahn <\/strong> f\u00f6r den definitiva uppt\u00e4ckten av fissionen (vars “Eureka”-\u00f6gonblick \u00e4gde rum i Kung\u00e4lv en vinterdag 1938 n\u00e4r Meitner och hennes systerson Otto R Frisch<\/strong> r\u00e4knade p\u00e5 Otto Hans of\u00f6rklarliga uranexperiment i Berlin). Men hon var kvinna, en judinna som konverterat till protestantimsen, och\u00a0 hon var flykting i ett l\u00e5ngt ifr\u00e5n idylliskt v\u00e4lkomnande Sverige (och Stockholm).<\/p>\n

H\u00e4rom veckan h\u00f6ll jag ett Rotary-f\u00f6redrag om antisemitism och Niels Bohr-<\/strong>familjens flykt \u00f6ver \u00d6resund h\u00f6sten 1943, med en ny bekantskap i publiken: Lise Meitner-k\u00e4nnaren\u00a0 Ingvar Borgstr\u00f6m<\/strong> fr\u00e5n Str\u00e4ngn\u00e4s. Bohr var en stor beundrare av Lise Meitner och f\u00f6reslog henne – f\u00f6rg\u00e4ves – till Nobelpriset.<\/p>\n

Bli inte f\u00f6rv\u00e5nad om Ingvar och jag d\u00e5 och d\u00e5 kommer att ber\u00e4tta om Lise Meitner h\u00e4r i bloggen, f\u00f6r hennes livs\u00f6de och hennes forskning \u00e4r extremt intressant. En del insideinfo fick jag p\u00e5 sin tid av Indrek Martinson<\/strong>, lundaprofessorn i atomspektroskopi, n\u00e4r han levde, och i helgen har jag pl\u00f6jt igenom gamle lundafysikern\u00a0 Bengt Forkman<\/strong>s bok Lise Meitner – en levandsteckning<\/em>, som kom p\u00e5 Gidlund f\u00f6rlag 2006. St\u00e4mmer hans bild av Hahns och Meiners eviga v\u00e4nskap?<\/p>\n

Just nu fascinerar mig \u00e4mnet “Lise Meitner och astronomin”. Fanns det en koppling n\u00e5nstans? L\u00e4ste hon astronomiska b\u00f6cker? Umgicks hon med astronomer? F\u00f6ljde hon den intensiva debatten inom kosmologin, som rasade under hennes karri\u00e4r utanf\u00f6r laboratoriet?<\/p>\n

Notabelt \u00e4r i alla h\u00e4ndelser att Lise Meitner i sin himmel kan gl\u00e4dja sig \u00f6ver f\u00f6ljande: Att hon f\u00e5tt en asteroid uppkallad efter sig (6999 Meitner, uppt\u00e4ckt p\u00e5 Mt Palomar 1977), att hon f\u00e5tt en m\u00e5nkrater och en krater p\u00e5 Venus namnade efter sig – mer \u00e4n vad Otto Hahn kan skryta med!<\/p>\n<\/div>\n

STEREO en ofrivillig variabeluppt\u00e4ckare<\/h2>\n

I mars i fjor lyckades den ena av de tv\u00e5 STEREO-satelliterna, vars gemensamma uppgift\u00a0 \u00e4r att\u00a0 bevaka 100 procent av solskivan, f\u00e5 in \u00e4ven ett omr\u00e5de n\u00e4ra Plejadaerna i Oxens stj\u00e4rnbild och dokumentera tv\u00e5 variabla stj\u00e4rnor –\u00a0 V837 Tau och V1129 Tau.<\/p>\n

\"\"<\/a>
"Den ofrivilliga variabeljakten" gav resultat.. Foto: NASA\/STEREO<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanlagt har\u00a0 \u00f6ver 120 f\u00f6rm\u00f6rkelsevariabler och 100-tals anda sorters variabler av en slump detekterats av STEREO-teamen, som jagar sm\u00e5 koronafenomen p\u00e5 solen. Exoplaneter, variabler och astroseismologiska skeenden i stj\u00e4rnoceanen tillh\u00f6r det mest sp\u00e4nnande bonusmaterialet ut\u00f6ver den direkta solbevakningen.<\/p>\n

Sentida Tycho Brahe-sl\u00e4kting<\/h2>\n

Jag\u00a0 har en gammal arbetskompis p\u00e5 Kv\u00e4llsposten, som numera som pension\u00e4r ideellt sliter\u00a0 f\u00f6r Johannamuseet i Skurup (vernissage i dag p\u00e5 nya sommarutst\u00e4llningen om \u00d6sten Warnerbring<\/strong>). Sten Hult\u00e9n<\/strong> heter han, och Sten h\u00e4vdar att sl\u00e4ktforskare kommit fram till att han \u00e4r Tycho Brahe<\/strong>-sl\u00e4kting i 12:e eller 13:e nedstigande led.<\/p>\n

Jag trodde att Tychos blodslinje dog ut med dennes barn eller barnbarn, men s\u00e5 var det sannolikt inte. Ska bli kul att se p\u00e5 Stens sl\u00e4kttavla.<\/p>\n

\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4nnu en asteroidkrock dokumenterad W-bloggskollegan Christian Vestergaard noterar att \u00e4nnu ett bevis p\u00e5 en asteroidkrock kommit, denna g\u00e5ng\u00a0 fr\u00e5n NASA:s Swift-satellit och Hubble-teleskopet HST. I slutet av fjor\u00e5ret sken pl\u00f6tsligt asteroiden 596 Scheila upp och blev dubbelt s\u00e5 ljusstark som vanligt, och nu visar det sig n\u00e4r\u00a0 himlakroppen studerats med hj\u00e4lp av en mix av… L\u00e4s mer »Nr 111 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13088"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13088"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13088\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13197,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13088\/revisions\/13197"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13088"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13088"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13088"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}