{"id":13145,"date":"2011-05-02T07:42:41","date_gmt":"2011-05-02T06:42:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=13145"},"modified":"2011-05-02T07:42:41","modified_gmt":"2011-05-02T06:42:41","slug":"nr-112-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/02\/nr-112-2011\/","title":{"rendered":"Nr 112 2011"},"content":{"rendered":"

Chalmers v\u00e4rd n\u00e4r Sveriges astronomer tr\u00e4ffas i h\u00f6st<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Cathy h\u00e4lsar oss v\u00e4lkomna! Foto: Robert Cumminbg<\/figcaption><\/figure>\n

K\u00e5lle och Ada f\u00e5r fint bes\u00f6k i h\u00f6st: Sveriges astronomer \u2013 proffs och amat\u00f6rer \u2013 samlas i G\u00f6teborg i slutet av september f\u00f6r att diskutera framtidens forskning om universum. Nu \u00e4r anm\u00e4lan \u00f6ppen till konferensen Astronomdagarna<\/span>, som \u00e4ger rum vartannat \u00e5r och som h\u00f6lls senast i Stockholm 2009. Chalmers st\u00e5r som v\u00e4rd f\u00f6r \u00e5rets m\u00f6te, som arrangeras av Institutionen f\u00f6r rymd- och geovetenskap och Onsala rymdobservatorium.
\nUnder Astronomdagarna tr\u00e4ffas professionella astronomer och amat\u00f6rastronomer f\u00f6r att diskutera de senaste forskningsresultaten och astronomins framtida utveckling. Konferensen, som \u00e4r unik i Norden, \u00e4ger rum under tre dagar mellan 29 september och 1 oktober.
\nCathy Horellou<\/strong>, docent i astronomi vid Chalmers, \u00e4r sammankallande f\u00f6r konferensens vetenskapliga organisationskommitt\u00e9.
\n\u2013 Stora f\u00f6r\u00e4ndringar v\u00e4ntar astronomer nu n\u00e4r en ny generation av gigantiska teleskop byggs. Astronomdagarna ger framf\u00f6r allt unga forskare m\u00f6jligheten att dela aktuella forskningsresultat och id\u00e9er inf\u00f6r framtiden, s\u00e4ger hon.
\nKonferensdeltagarna kommer dessutom att f\u00e5 bes\u00f6ka Sveriges LOFAR-station, landets del av det nya internationella radioteleskopet
\nLOFAR som just nu byggs vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland. Vid observatoriet, som drivs av Chalmers, finns \u00e4ven det nordiska kontoret f\u00f6r v\u00e4rdens st\u00f6rsta astronomiprojekt, observatoriet ALMA som byggs i Chile.
\nArrang\u00f6rerna v\u00e4ntar att m\u00e5nga amat\u00f6rastronomer \u00e5terfinns bland de uppemot 200 deltagarna.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Jesper svingar klubban. Foto: Robert Cumming<\/figcaption><\/figure>\n

\u2013 Astronomdagarna \u00e4r viktiga inte bara f\u00f6r landets unga forskare, utan \u00e4ven f\u00f6r kontakten mellan proffsen och amat\u00f6rerna, s\u00e4ger Jesper Sollerman <\/strong>, ordf\u00f6rande f\u00f6r Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet, som \u00e4r medarrang\u00f6r f\u00f6r Astronomdagarna.
\nI anslutning till Astronomdagarna bjuds allm\u00e4nheten in till Nordenmark-f\u00f6rel\u00e4sningen, som h\u00e5lls i samarbete med Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet torsdagen\u00a0 29 september. \u00c5rets Nordenmark-f\u00f6rel\u00e4sare blir professor G\u00f6sta Gahm<\/strong>, uppskattad f\u00f6rel\u00e4sare och expert p\u00e5 hur stj\u00e4rnor f\u00f6ds.
\nInitiativet till Astronomdagarna togs 1999 av Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet och Kungl. Vetenskapsakademiens Nationalkommitt\u00e9 f\u00f6r astronomi. Tidigare har Astronomdagarna h\u00e5llits i Stockholm (2009), Kiruna (2007), Uppsala (2005), Lund (2003), G\u00f6teborg (2001) och Stockholm (1999).
\nStartskottet f\u00f6r G\u00f6teborg som astronomistad var n\u00e4r amat\u00f6rastronomen Axel Corlin<\/strong> den 8 juni 1918 uppt\u00e4ckte en ny stj\u00e4rna \u2013 en nova \u2013 fr\u00e5n bostaden i G\u00f6teborg. Corlin blev massmedialt k\u00e4nd f\u00f6r uppt\u00e4ckten, vilket s\u00e5 sm\u00e5ningom ledde till etableringen av Slottsskogsobservatoriet. Novan i stj\u00e4rnbilden \u00d6rnen pryder nu logotypen f\u00f6r Astronomdagarna 2011.
\nAstronomdagarnas hemsida har mer information och anm\u00e4lningsblankett:
\nhttp:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011<\/a>\"\"<\/a><\/p>\n

Aprop\u00e5 Lise Meitner…<\/h2>\n

… p\u00e5pekar Ingvar Borgstr\u00f6m <\/strong>tv\u00e5 saker:<\/p>\n

– Niels Bohr<\/strong> visste redan i b\u00f6rjan av januari 1939 om Lise Meitners <\/strong>slutsatser fr\u00e5n skidf\u00e4rden i Kung\u00e4lv. Han \u00e5kte till USA i januari p\u00e5 konferens, och d\u00e4r ber\u00e4ttade han kanske lite of\u00f6rsiktigt om Meitners\u00a0 och Otto R\u00a0 Frisch:s<\/strong> tolkningar av Otto Hahns<\/strong> experiment. Lise Meitner\u00a0 och Frisch han dock skicka manuskriptet till Nature<\/em> innan s\u00e5 de fick prioritet.<\/p>\n

Ingvar framh\u00e5ller ocks\u00e5 att ett av sk\u00e4len till att tyskarna k\u00f6rde fast i atombombsprojektet var att Werner Heisenberg <\/strong>hade r\u00e4knat fel p\u00e5 vikten av kritisk massa som beh\u00f6vdes f\u00f6r atombomben.<\/div>\n
Vilket v\u00e4l f\u00e5r\u00a0 kallas tur i oturen eller\u00a0 hur?<\/div>\n

M\u00e5ndata v\u00e4ller in!<\/h2>\n

Visst h\u00e4pnar man n\u00e4r man ser bilder som mosaiken nedan! Det \u00e4r NASA:s LRO som i Lunar Reconnaissance Orbiter som f\u00f6r en tid sen sl\u00e4ppte en kollektion nya bilder och massor av data om v\u00e5r m\u00e5ne. Datam\u00e4ngden \u00e4r “astronomisk” – den senaste nedtankningen l\u00e4r f\u00e5r plats p\u00e5 41000 vanliga DVD:er, om n\u00e5gon W-bloggsl\u00e4sare\u00a0 vill br\u00e4nna ner rubbet sj\u00e4lv.<\/p>\n

All data finns h\u00e4r: http:\/\/pds.nasa.gov<\/a><\/p>\n

Senaste LRO-materialet inneh\u00e5ller bl a en global m\u00e5nkarta med en noggrannhet p\u00e5 100 m\/pixel.<\/p>\n

LRO har sju specialinstrument ombord, bl a ett laserinstrument\u00a0 kallat LOLA som \u00e4r akronym f\u00f6r Lunar Orbiter Laser Altimeter.\"\"<\/a><\/p>\n

Ovan ger oss LOLA tre versioner av m\u00e5nen framsida med fokus p\u00e5 Tycho-kratern som placerats i mitten, n\u00e4stan i bulls eye-position: niv\u00e5skillnaderna i topografin \u00e5terges\u00a0 t v,\u00a0 hur m\u00e5nformationerna \u00e4r\u00a0 vinklade gentemot ytan framg\u00e5r av mittbilden\u00a0 och m\u00e5nytans “roughness” t h tar fasta p\u00e5 f\u00f6rdelningen av\u00a0 stora klippor etc p\u00e5 ytan. Klicka\/dubbelklicka s\u00e5 ser du hur m\u00e5nkartan fungerar och vilka m\u00e5ttenheter som anv\u00e4nds.<\/p>\n

Den stora runda formationen t v \u00e4r Orientale-bass\u00e4ngen-<\/p>\n

Mer om spinstars<\/h2>\n

\"\"<\/a>I f\u00f6rra bloggen hann jag i alla fall omtala fenomenet “spinstars”, snabbroterande gamla och tunga stj\u00e4rnor alldeles i Vintergatans b\u00f6rjan. Jag gl\u00f6mde p\u00e5peka att forskningen signerats\u00a0 Cristina Chiappini<\/strong> och hennes team (Leibniz-Institut f\u00fcr Astrophysik Potsdam.\u00a0 Instituto Nazionale di Astrofisica) och att de bl a hittat \u00e5tta enskilda stj\u00e4rnor i den urgamla vintergatsstj\u00e4rnhopen NGC6522 som\u00a0 visar sig inneh\u00e5lla gas vars metalliska inneh\u00e5ll anrikats av tidigare mycket massiva stj\u00e4rnor.<\/p>\n

I rapporterna talas om “fossila” inslag i de nya stj\u00e4rnorna; forskarna har m\u00e4tt f\u00f6rdelningen mellan grund\u00e4mnena i stj\u00e4rnatmosf\u00e4rerna och f\u00e5tt fram att de allra tidigaste stj\u00e4rnorn var bj\u00e4ssar p\u00e5 minst 10 solmassor, snabbroterande och kortlivade.<\/p>\n

Bilden kompliceras av att astronomerna \u00e4ven hittat grund\u00e4mnen som bara sm\u00e5 stj\u00e4nor kan producera.<\/p>\n

NGC 6522 uppt\u00e4cktes av William Herschel<\/strong> 1784 och \u00e4r 12 miljarder \u00e5r gammal.<\/p>\n

Spinstars-objekten ber\u00e4knas ha snurrat med en hastighet p\u00e5 ytan motsvarande 1,8 miljoner km i timmen – att j\u00e4mf\u00f6ras med solens 7200 kph.<\/p>\n

F\u00f6rst\u00e5r vi mekanismerna i spinstars, f\u00f6rst\u00e5r vi ocks\u00e5 indirekt hur de f\u00f6rsta galaxerna bildades i universum efter Big Bang. “Forts f\u00f6ljer.”<\/p>\n

Nygammalt s\u00e4tt att ta sig ut i rymden<\/h2>\n

Lars Olefeldt<\/strong> har hittat en filmsnutt som visar p\u00e5 ett alternativt s\u00e4tt att skicka upp farkoster till rymden<\/a>. Gl\u00f6m dyra trestegsraketer! Det handlar om en sp\u00e4nnande kombination av laserteknik och slungeffekt, en fast f\u00f6rbindelse i form av ett tunt gummiskikt knutet till jordytan och med en mottyngd “f\u00f6rankrad” bortom den geostation\u00e4ra banan.<\/p>\n

Teorin bakom denna rymdhiss-teknik (“space elevator”) anses ha kl\u00e4ckts redan av raketpionj\u00e4ren Konstantin Tsiolkovskij <\/strong>1895.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Chalmers v\u00e4rd n\u00e4r Sveriges astronomer tr\u00e4ffas i h\u00f6st K\u00e5lle och Ada f\u00e5r fint bes\u00f6k i h\u00f6st: Sveriges astronomer \u2013 proffs och amat\u00f6rer \u2013 samlas i G\u00f6teborg i slutet av september f\u00f6r att diskutera framtidens forskning om universum. Nu \u00e4r anm\u00e4lan \u00f6ppen till konferensen Astronomdagarna, som \u00e4ger rum vartannat \u00e5r och som h\u00f6lls senast i Stockholm… L\u00e4s mer »Nr 112 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13145"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13145"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13145\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13181,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13145\/revisions\/13181"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13145"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13145"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13145"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}