{"id":13182,"date":"2011-05-04T16:59:26","date_gmt":"2011-05-04T15:59:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=13182"},"modified":"2011-05-04T19:40:44","modified_gmt":"2011-05-04T18:40:44","slug":"nr-113-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/04\/nr-113-2011\/","title":{"rendered":"Nr 113 2011"},"content":{"rendered":"

Tre syns\u00e4tt: Vidvinkel eller Hubble – eller b\u00e5da?<\/h2>\n
Kosmos \u00e4r som skapt f\u00f6r b\u00e5de n\u00e4rsynta och l\u00e5ngsynta eller snarare tv\u00e4rsynta, vilket bevisas av att det kom ett pedagogiskt pressmess idag fr\u00e5n ESO, som fokuserar p\u00e5 galaxen NGC2442<\/a>, “Slaktkroksgalaxen” (protest!!! inget kul namn!!!).<\/div>\n
ESO-releasen ber\u00e4ttar att den ena spiralarmen stod v\u00e4rd \u00e5t en supernova. Fl\u00e4ckar med ny stj\u00e4rnbildning ligger utstr\u00f6dda i den andra armen som str\u00e4cker sig l\u00e5ngt ut fr\u00e5n galaxk\u00e4rnan.\"\"<\/a><\/div>\n

Vidvinkelsbilden ovan togs med\u00a0 2,2-meters MPG\/ESO-teleskopet och nedan har vi en close-up av Hubbles rymdteleskop.<\/p>\n

Varf\u00f6r ser galaxen s\u00e5 st\u00f6rd ut? Svaret \u00e4r att skevheten troligen beror p\u00e5 “Newton”,\u00a0 tyngdkraften fr\u00e5n en annan galax under en tidigare epok i galaxens f\u00f6rflutna. Var resterna av denna galax i sin tur d\u00f6ljer vet S erlock Holmes-astronomerna inget om f\u00f6r dagen.<\/p>\n

* \u00d6verblicksbilden av galaxen med omgivning<\/strong> \u00e4r tagen med kameran WFI p\u00e5 2,2-meters MPG\/ESO-teleskopet vid La Silla i Chile. I denna bild kan man tydligt se den dubbelkrokform som gett galaxen dess smeknamn. Man kan \u00e4ven se flera andra galaxer som ligger i n\u00e4rheten av NGC 2442, och i bakgrunden kan man se m\u00e5nga, mer avl\u00e4gsna galaxer. WFI, som tar sina bilder fr\u00e5n marken, kan inte konkurrera med rymdteleskopet Hubble n\u00e4r det g\u00e4ller sk\u00e4rpa, men den kan ta bilder av mycket st\u00f6rre omr\u00e5den p\u00e5 himlen i en enda exponering. Tillsammans kompletterar instrumenten varandra och ger astronomer olika typer av information.<\/p>\n

* En n\u00e4rbild av galaxen\u00a0 tagen med NASA\/ESA:s rymdteleskop Hubble<\/strong>, visar galaxens k\u00e4rna och den mer n\u00e4rliggande av de tv\u00e5 spiralarmarna. \u00c5r 1999 n\u00e5dde en tung stj\u00e4rna h\u00e4r slutet av sitt liv och exploderade \u00a0som en supernova i denna spiralarm. \"\"<\/a><\/p>\n

ESO:s observationer belyser\u00a0 den motsatta \u00e4nden av stj\u00e4rnornas livscykel j\u00e4mf\u00f6rt med Hubble. Tv\u00e4rs\u00f6ver galaxen, i synnerhet i spiralarmarna, finns sm\u00e5, rosar\u00f6da fl\u00e4ckar. F\u00e4rgen kommer fr\u00e5n v\u00e4tgas i omr\u00e5den d\u00e4r stj\u00e4rnor f\u00f6ds. De gl\u00f6der i en klarr\u00f6d nyans n\u00e4r den kraftfulla str\u00e5lningen fr\u00e5n nyf\u00f6dda stj\u00e4rnor tillf\u00f6r energi till gasmolekylerna i molnen ur vilka de en g\u00e5ng bildats.<\/p>\n

Just den tyngdkraftsp\u00e5verkan fr\u00e5n en annan galax som gav Slaktkroksgalaxen dess ovanliga asymmetriska utseende l\u00e5g antagligen \u00e4ven bakom den episod av stj\u00e4rnbildning som galaxen nyligen genomg\u00e5tt. Samma tidvattenkrafter som deformerade galaxen st\u00f6rde \u00e4ven kraftj\u00e4mvikten i gasmolnen inuti den och gjorde att de st\u00f6rtade samman och skapade f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att nya stj\u00e4rnor skulle kunna f\u00f6das.<\/p>\n

NGC2442 tros ligga 50 miljoner ljus\u00e5r fr\u00e5n oss, i sydstj\u00e4rnbilden Flygfisken\/Volans. Objektet uppt\u00e4cktes av “Herschel Jr”, alls\u00e5 John Herschel.<\/strong><\/p>\n

Fotocredit f\u00f6r bilderna ovan: ESO respektive NASA\/ESA\/ESO.<\/p>\n

Lise Meitners stj\u00e4rnor igen<\/h2>\n

\"\"<\/a>Lise Meitner<\/strong> och astronomin sl\u00e4pper mig inte. Nu n\u00e4r jag l\u00e4st igenom Bengt Forkmans <\/strong>bok (se W-blogg 111), s\u00e5 uppt\u00e4cker jag att hon en g\u00e5ng h\u00f6ll en f\u00f6rel\u00e4sningsserie p\u00e5 temat radioaktivitet och kosmiska processer men ocks\u00e5 skrev en bok om atomk\u00e4rnen p\u00e5 tidigt 30-tal tillsammans med Max Delbr\u00fcck<\/strong> (t v), som var astrofysiker fr\u00e5n b\u00f6rjan. Han gick sedermera en annorlunda karri\u00e4r mot teoretisk fysik, d\u00e4refter mot\u00a0 biologi och medicin (Nobelpristagare 1969!), intressant nog.<\/p>\n

P\u00e5 en Nobelpristagar-sajt ber\u00e4ttas<\/a> att han som yngling\u00a0 satsade p\u00e5 astronomi och naturvetenskap f\u00f6r att kunna h\u00e4vda sig och skapa sig en egen identitet i en familje- och v\u00e4nkrets av idel starka kulturpersonligheter, d\u00e4r inga var naturvetare.<\/p>\n

I Caltechs djupintervju med Delbr\u00fcck 1978<\/a> ber\u00e4ttar denne\u00a0 bl a att han arbetat i Einstein-tornet i Potsdam. Detta var ett konfliktfyllt territorium, eftersom Delbr\u00fccks far var historiker – professor i Berlin – och hade sablat ner f\u00e4ltmarskalken\u00a0 Erich Ludendorff<\/strong> och dennes memoarer fr\u00e5n f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Chefen p\u00e5 Potsdam-observatoriet var sagde Ludendorffs bror…<\/p>\n

Max Delbr\u00fcck beskriver sig sj\u00e4lv som en v\u00e4ldigt medelm\u00e5ttig ung astronom, men det\u00a0 gick ju bra \u00e4nd\u00e5. P\u00e5 30-talet kom han till USA. Det var Niels Bohr<\/strong> som lockade honom in p\u00e5 den biologiska banan.<\/p>\n

BOSS synar quasarer i parti och minut<\/h2>\n

Med hj\u00e4lp av 14 000 quasarer, ljuset fr\u00e5n svarta h\u00e5l i tidiga galaxer, 11 miljarder ljus\u00e5r ut som v\u00e4rst,\u00a0 har astronomin nyligen beg\u00e5vats med den st\u00f6rsta 3D-kartan av det mest avl\u00e4gsna universum n\u00e5nsin<\/a>. Utg\u00e5ngspunkten har varit data fr\u00e5n tredje upplagan av Sloan Digital Sky Survey (SDSS-III) och dess Baryon Oscillation Spectroscopic Survey (BOSS).<\/p>\n

Detta \u00e4r faktiskt jordbaserad utforskning, huvudinstrumentet \u00e4r\u00a0 Sloan Telescope-bj\u00e4ssen med dess vidvinkliga optik p\u00e5 Apache Point Observatory i New Mexico, USA.<\/p>\n

\"\"<\/a>
N\u00e4rbel\u00e4gna galaxer i mitten som vita prickar - bl\u00e5 prickar \u00e4r avl\u00e4gsna quasarer. Mellan galaxerna och quasarerna finns ett flera miljarder ljus\u00e5r brett utrymme som Sloan-systemet inte kan uppf\u00e5nga. Fotocredit: Sloan Digital Sky Survey<\/figcaption><\/figure>\n

BOSS-utforskningen \u00e4r verkligen inget vanligt gammaldags kneg f\u00f6r r\u00e4knebitr\u00e4den p\u00e5 observatorierna. H\u00e4r handlar det om st\u00f6rsta m\u00f6jliga tekniska briljans i uppl\u00e4gget, med fiberoptik, datorer, spektroskopi, hela kitet – tekniken och teoribildningen bakom sammanfattas i de tre bokst\u00e4verna BAO som i Baryon Acoustic Oscillations, BAO som fungerar som en smart kosmologisk linjal – och bakgrundsquasarerna anv\u00e4nds p\u00e5 f\u00f6ljande vis:<\/p>\n

Framf\u00f6r quasarerna ligger intergalaktiskt v\u00e4te, som skuggar eller m\u00f6rkar quasarerna. Den skuggan g\u00e5r att komma \u00e5t tack vare BAO och genom den ser forskarna hur gasen klumpar sig i siktlinjen. Av bara farten greppar de sen den m\u00f6rka energins n\u00e4rvaro och universums expansionstakt. Eu…reka?<\/p>\n

\"\"<\/a>
Ett tv\u00e4rsnitt i 2 D genom 3 D-bilden visar att fr\u00e5n Vintergatan ser vi galaxerna ut mot 7 miljarder ljus\u00e5r, sen ingenting, sen omr\u00e5det med intergalaktisk gas mot quasarbakgrunden. R\u00f6tt betyder mer v\u00e4tgas, bl\u00e5tt mindre v\u00e4tgas. <\/figcaption><\/figure>\n

\n

BOSS ska ge sig p\u00e5 runt 150 000 quasarer ytterligare h\u00e4rn\u00e4st, och sen kommer n\u00e4sta projekt kallat BigBOSS<\/span> med m\u00e5let 20 miljoner galaxer. D\u00e5 ska ocks\u00e5 tomrummet fyllas.<\/p>\n

N\u00e5n som sa n\u00e5t om “ganska imponerande”?<\/p>\n

Billigt f\u00f6r dyrgrip<\/h2>\n

Det \u00e4r alltid kul att kolla statusen f\u00f6r en del vetenskapliga b\u00f6cker och originalmanus hos auktionshusen. 5 maj g\u00e5r t ex George B Airys <\/strong>f\u00f6rsta bok Mathematical Tracts on Physical Astronomy, the Figure of the Earth, Precession and Nutation, and the Calculus of Variati<\/em>y <\/em>fr\u00e5n 1826 p\u00e5 auktion i USA, f\u00f6r ett f\u00f6rmodat slutpris p\u00e5 500-800 dollar.<\/p>\n

Det tycker jag fakiskt \u00e4r billigt. Airy var dock Astronomer Royal och en av 1800-talets mest betydande\u00a0 engelsm\u00e4n, 0-meridianens skapare p\u00e5 Greenwich.<\/p>\n

Extreml\u00e5ngt telefonsamtal v\u00e4nde p\u00e5 Voyager 1<\/h2>\n

F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 21 \u00e5r har jorden beordrat Voyager 1 att g\u00f6ra en knapp kvartssv\u00e4ng p\u00e5 70 grader under ett par timmar, detta f\u00f6r att sonden ska f\u00e5nga partiklar i solvinden vid gr\u00e4nstrakterna mellan solsystemet och v\u00e4rlden utanf\u00f6r d\u00e4r solvinden m\u00f6ter den interstell\u00e4ra vinden. Solpartiklarna viker h\u00e4r av, hur och i vilka vinklar vet vi inte, men Voyager 1:s specialare – dess Low Energy Charged Particle instrument –\u00a0 f\u00f6rs\u00f6ker komma \u00e5t vinden. Instrumentet fungerar som en sorts vindfl\u00f6jel.<\/p>\n

\"\"<\/a>
S\u00e5 h\u00e4r t\u00e4nkr sig NASA:s spaceartist spelet mellan Voyager, solvinden och den interstell\u00e4ra vinden. <\/figcaption><\/figure>\n

Man\u00f6vrerna utf\u00f6rdes 7 mars – och de lyckades.<\/p>\n

En signal jorden-Voyager 1 tar drygt 16 timmar p\u00e5 sig, och signalen\u00a0 \u00e4r inte svag, den \u00e4r MYCKET svag. Varje g\u00e5ng NASA-teknikerna och forskarna lyssnar av Voyager 1 handlar det om v\u00e4rldshistoriens l\u00e4ngsta telefonsamtal. Sonden r\u00f6r sig just nu p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 17,4 miljarder kilometer.<\/p>\n

Tack till Bertil Falk<\/strong> som hittat\u00a0 uppgifterna p\u00e5 Bewildering Stories hemsida.
\nNASA:s egna\u00a0 Voyager-sidor finns h\u00e4<\/a>r.<\/p>\n

400-meters asteroid passerar jorden<\/h2>\n

8 november passerar asteroiden 2005 YU55 jordklotet p\u00e5 ungef\u00e4r 325 000 km:s avst\u00e5nd.<\/p>\n

Asteroiden \u00e4r runt 400 m tv\u00e4rs\u00f6ver och blir den st\u00f6rsta himlakroppen att passera jordklotet, som vi vet, fram till \u00e5r 2028.<\/p>\n

N\u00e5n risk f\u00f6r krock f\u00f6religger\u00a0 inte.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tre syns\u00e4tt: Vidvinkel eller Hubble – eller b\u00e5da? Kosmos \u00e4r som skapt f\u00f6r b\u00e5de n\u00e4rsynta och l\u00e5ngsynta eller snarare tv\u00e4rsynta, vilket bevisas av att det kom ett pedagogiskt pressmess idag fr\u00e5n ESO, som fokuserar p\u00e5 galaxen NGC2442, “Slaktkroksgalaxen” (protest!!! inget kul namn!!!). ESO-releasen ber\u00e4ttar att den ena spiralarmen stod v\u00e4rd \u00e5t en supernova. Fl\u00e4ckar med… L\u00e4s mer »Nr 113 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13182"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13182"}],"version-history":[{"count":56,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13182\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13245,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13182\/revisions\/13245"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13182"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13182"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13182"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}