{"id":13249,"date":"2011-05-05T13:38:00","date_gmt":"2011-05-05T12:38:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=13249"},"modified":"2011-05-05T20:07:01","modified_gmt":"2011-05-05T19:07:01","slug":"nr-114-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/05\/nr-114-2011\/","title":{"rendered":"Nr 114 2011"},"content":{"rendered":"

Vesta v\u00e4ntar p\u00e5 bes\u00f6k fr\u00e5n jorden<\/h2>\n
\"\"<\/a>Detta kan tyckas som en paradox, men ju mer jag f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6lja med i den moderna astronomins och astrofysikens dagliga kvantumspr\u00e5ng fram\u00e5t, ut\u00e5t och upp\u00e5t, desto mer beundrar jag “de gamle”, v\u00e5ra astronomihistoriska f\u00f6reg\u00e5ngare. De anade mycket, spekulerade mycket, men de hade naturligtvis inte de tekniska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att bevisa allt.<\/div>\n
Heinrich Wilhelm Olbers <\/strong> (t v) – han med sin egen paradox (\u00e5terkommer till den i senare W-blogg) – var en av de allra f\u00f6rsta asteroidpionj\u00e4rerna.<\/div>\n
N\u00e4r de f\u00f6rsta sm\u00e5planeterna Ceres och Pallas uppt\u00e4ckts f\u00f6r drygt 200 \u00e5r sen, banber\u00e4kningarna utf\u00f6rts och id\u00e9n om deras gemensamma ursprung slagit rot, ins\u00e5g Olbers att det fanns tv\u00e5 st\u00e4llen p\u00e5 himlavalvet d\u00e4r ytterligare asteroider borde kunna uppt\u00e4ckas: I nordv\u00e4stra delen av stj\u00e4rnbilden Virgo\/Jungfrun och i v\u00e4stra delen av Cetus\/Valfisken. D\u00e4r korsades himlakropparnas\u00a0 banor, och efter intensivt observerande med hj\u00e4lp av nya specialstj\u00e4rnkartor fr\u00e5n dessa omr\u00e5den kunde b\u00e5de Juno och Vesta l\u00e4ggas till listan. De avsl\u00f6jades genom noggranna mikrometerm\u00e4tningar n\u00e4r de r\u00f6rde sig i retrograd riktning.\"\"<\/a><\/div>\n
Olbers var, vad jag vet, den f\u00f6rste som f\u00f6reslog att en planetkrock eller n\u00e5got liknande dramatiskt \u00e4gt rum i en bana mellan Mars och Jupiter och skapat massor av mindre\u00a0 fragment. I dag \u00e4r den teorin \u00f6vergiven, men att det finns en gemensam historia i planetsystemets bildande \u00e4r desto klarare. Vesta beskrivs i dag som en “protoplanet”, en himlakropp som n\u00e4stan blev en full\u00f6dig planet.<\/div>\n
Vilket leder \u00f6ver till ett tips fr\u00e5n Christian Vestergaard <\/strong>om att NASA-satelliten DAWN sakteliga n\u00e4rmar sig Vesta f\u00f6r en passege. NASA har putsat linserna ombord p\u00e5 DAWN <\/a>f\u00f6r att dokumentera Vesta p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll, just nu ligger DAWN efter drygt 3,5 \u00e5rs rymdresa drygt 1 miljon km fr\u00e5n Vesta (= 3 ggr avst\u00e5ndet jorden-m\u00e5nen) och n\u00e4rmar sig sakta, sakta med\u00a0 hj\u00e4lp av sina jonmotorer ett med sp\u00e4nning emotsett m\u00f6te. \"\"<\/a>N\u00e4r sonden \u00e4r ungef\u00e4r 16000 km fr\u00e5n Vesta senare i sommar, tar himlakroppens gravitation\u00a0 bef\u00e4let och f\u00f6ser in DAWN i en bana runt planeten.<\/div>\n
N\u00e5gra fr\u00e5gor som vi v\u00e4ntas f\u00e5 svar p\u00e5:<\/div>\n
\u221a Har Vesta<\/strong> m\u00e5nar?<\/div>\n
\u221a Hur ser ytan<\/strong> ut p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll?<\/div>\n
\u221a Vad best\u00e5r<\/strong> planetens inre av?<\/div>\n
\u221a Finns det tendenser <\/strong>till en atmosf\u00e4r?<\/div>\n
\u221a Vad kan vi l\u00e4ra oss<\/strong> om planetsystemets f\u00f6delse genom Vesta?<\/div>\n
\u221a Instrument k\u00e4nsliga f\u00f6r<\/strong> gammastr\u00e5lar och neutroner kommer att passa p\u00e5\u00a0 att m\u00e4ta den kosmiska str\u00e5lningen.<\/div>\n
Efter ett \u00e5rs utforskning av Vesta, startar jonmotorerna upp igen och sen \u00e4r m\u00e5let satt 2015 till ett\u00a0 m\u00f6te med den andra asteroiden i projektet, Ceres.<\/div>\n
Vesta kan bli hyggligt ljus, och det finns till och med folk i annalerna som p\u00e5st\u00e5r att de sett asteroiden f\u00f6r blotta \u00f6gat.<\/div>\n

F\u00f6lj svenska LOFAR-bygget<\/h2>\n

Bygget av Sveriges LOFAR-station, den norraste delen i detta unika radioastronomiska samarbetsprojekt med Holland som navet i ett spindeln\u00e4t \u00f6ver Europa,\u00a0 kan f\u00f6ljas h\u00e4r: http:\/\/lofar-se.org<\/a><\/p>\n

– Sajten \u00e4r t\u00e4nkt att appellera till v\u00e5ra internationella kollegor och landets mera l\u00e5gfrekventa radioastronomiforskare s\u00e5 allt \u00e4r p\u00e5 engelska men bilderna \u00e4r ju inte s\u00e5 dumma, konstaterar Onsalas Robert Cumming<\/strong>.<\/p>\n

\"\"<\/a>
H\u00e4r uppf\u00f6rs Sveriges nyaste radioastronomiska instrument. en del av LOFAR-systemet...<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\"\"<\/a>
.. och en och annan nyfiken jordvarelse undrar vad som st\u00e5r p\u00e5. FOTO: Haukur Sigur\u00f0arson<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Robert puffar ocks\u00e5 f\u00f6r Onsalas eget twitter: http:\/\/twitter.com\/OnsalaRymd.<\/a> \ud83d\ude42<\/p>\n

Varf\u00f6r heter det syzygy?<\/h2>\n

Oxford English Dictionary kan skryta med att den har en 1000-\u00e5rig historia och omfattar \u00e5tminstone 600 000 ord. Hyggligt imponerande!<\/p>\n

H\u00e4rom \u00e5ret gjordes en koll, och d\u00e5 visade det sig att OED plockat upp 60 000 nya termer h\u00e4mtade enbart\u00a0 inom den biologiska vetenskapen. Det skulle vara kul att veta hur m\u00e5nga nya astronomitermer som finns med. Jag tycker att vi drabbas varje dag av nya uppfinningar och konstruktioner av glosor och termer.<\/p>\n

Kan n\u00e5gon f\u00f6rklara f\u00f6r mig varf\u00f6r det p\u00e5 engelska heter syzygy <\/span>n\u00e4r tre himlakroppar\u00a0 ligger i rad? Obegripligt f\u00f6r mig.<\/p>\n

Bellman tittade upp\u00e5t<\/h2>\n

Det p\u00e5st\u00e5s att C M Bellman<\/strong> en g\u00e5ng drattade omkull utanf\u00f6r krogen, ner i r\u00e4nnstenen och d\u00e5 ska ha tittat upp och tr\u00f6tt sluddrat:<\/p>\n

– Stjernhvalf mig \u00f6verhv\u00e4lf!<\/p>\n

Holst har ingen krater p\u00e5 Merkurius<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det f\u00f6rv\u00e5nar mig, att den 1900-talstons\u00e4ttare som skrivit mest och b\u00e4st “planetmusik” inte har f\u00e5tt n\u00e5n krater p\u00e5 Merkurius uppkallad efter sig. Flera komposit\u00f6rer finns ju p\u00e5 planeten. Men inte Gustav Holst<\/strong>!<\/p>\n

Holst har f\u00e5tt namna\u00a0 en asteroid i och f\u00f6r sig, men han h\u00f6r ju hemma p\u00e5 Merkurius OCKS\u00c5. Bland de andra tons\u00e4ttarna.<\/p>\n

I v\u00e4ntan p\u00e5 att en krater f\u00e5r hans namn, kan du h\u00e4r njuta av orkestersatsen ur sviten The Planets<\/em> som ber\u00f6r just Merkurius:<\/p>\n

http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=RkiiAloL6aE<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r\u00a0 The Royal Liverpool Philharmonic Orchestra som spelar under ledning av Sir Charles Mackerras.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vesta v\u00e4ntar p\u00e5 bes\u00f6k fr\u00e5n jorden Detta kan tyckas som en paradox, men ju mer jag f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6lja med i den moderna astronomins och astrofysikens dagliga kvantumspr\u00e5ng fram\u00e5t, ut\u00e5t och upp\u00e5t, desto mer beundrar jag “de gamle”, v\u00e5ra astronomihistoriska f\u00f6reg\u00e5ngare. De anade mycket, spekulerade mycket, men de hade naturligtvis inte de tekniska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att bevisa… L\u00e4s mer »Nr 114 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13249"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13249"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13249\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13280,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13249\/revisions\/13280"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13249"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13249"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13249"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}