![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Andromeda-our-nearest-large-galactic-neighbour-1.jpg\")
<\/a><\/p>\nPlanck-satelliten<\/span> f\u00e5ngar in l\u00e5ngv\u00e5giga fotoner, som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n extremt kalla moln, bara tiondels grader \u00f6ver absoluta nollpunkten. D\u00e4refter \u00e4r det Herschel-sondens<\/span> tur att komma in i bilden, Herschel som jobbar i den infrar\u00f6da delen av spektrumet och som ger oss m\u00f6jlighet att se omr\u00e5den med p\u00e5g\u00e5ende stj\u00e4rnbildningar.<\/p>\n Rymdteleskopet\u00a0 XMM-Newton<\/span> arbetar i ultraviolett och r\u00f6ntgen, som avsl\u00f6jar gamla stj\u00e4rnor, m\u00e5nga i stj\u00e4rnlivets slutfas om inte rentav de redan har briserat som novor. \u00c4ven massiva stj\u00e4rnor f\u00e5ngas in h\u00e4r, stj\u00e4rnor i f\u00f6rstadiet till att bli supernovor.<\/p>\n T\u00f6cknet i Andromeda har observerats sen Hedenh\u00f6s tid, och l\u00e4rda araber hade med himlafenomenet p\u00e5 medeltida stj\u00e4rnkartor – Galileo Galilei<\/strong> l\u00e4mnade ingen vittnesb\u00f6rd. det gjorde d\u00e4remot hans samtida teleskopkonkurrent Simon Marius (<\/strong>som dessutom hade of\u00f6rsk\u00e4mdheten att tycka att det var m\u00e4rkligt att den observante Tycho Brahe <\/strong>inte sett n\u00e5t i Andromeda n\u00e4r han kartlade stj\u00e4nbilden). P\u00e5 1700-talet gav Charles Messier <\/strong>nebulosan katalogbeteckningen M31, William Herschel<\/strong> f\u00f6rs\u00f6kte skatta avst\u00e5ndet dit ut…. Lord Rosse<\/strong> hade\u00a0 vid mitten av 1800-talet sv\u00e5rt att se n\u00e5n spiralstruktur med\u00a0 sitt j\u00e4tteteleskop (jag har inte sett hans teckning p\u00e5 M31 – n\u00e5gon som sett den?), och det kan vi ju f\u00f6rst\u00e5 med tanke p\u00e5 galaxens lutning. F\u00f6rst runt 1885-87 n\u00e4r britten Isaac Roberts<\/strong> tog den f\u00f6rsta fotografiska pl\u00e5ten av himlakroppen kunde vi ana oss till spiralarmar. Roberts tog genom \u00e5ren flera bra bilder av nebulosan\/galaxen. Se bilden ovan!<\/p>\n Och s\u00e5 var det f\u00f6rst\u00e5s: F\u00f6rst med en kombo av teleskop och fotografi b\u00f6rjade bilden sakteliga klarna vad det handlade\u00a0 om. Och nebulosan blev p\u00e5 1920-talet definitivt\u00a0 en galax, tack vare Edwin Hubbles<\/strong> uppt\u00e4ckt av cepheider i objektet\u00a0 MEN OCKS\u00c5 tack vare v\u00e5r egen Knut Lundmark<\/strong>. De 19 ljus\u00e5r Karl Bohlin <\/strong>trodde att M31 l\u00e5g p\u00e5, sp\u00e4dde Lundmark p\u00e5 till 600 000 ljus\u00e5r – i dag anses M31 ligga p\u00e5 n\u00e4stan 3 miljoner ljus\u00e5rs avst\u00e5nd. Galaxen \u00e4r definitivt det mest avl\u00e4gsna vi kan se f\u00f6r blotta \u00f6gat.<\/p>\n N\u00e4r Camille Flammarions<\/strong> bok f\u00f6r amat\u00f6rastronomer kom ut alldeles i b\u00f6rjan av 1900-talet, \u00e5tergav han Andromeda-t\u00f6cknet s\u00e5 h\u00e4r: M31 och Vintergatan \u00e4r i stort sett lika stora, enligt m\u00e4tningar senaste \u00e5r. Och om n\u00e5gra miljarder\u00a0 \u00e5r kommer v\u00e5ra galaxer att kollidera; redan nu ligger stj\u00e4rnorna och stoftet i Vintergatans yttre halo och M31:s halo\u00a0 n\u00e4stan i kontakt med varandra.<\/p>\n I samband med ovanst\u00e5ende notis: Jag hittade ett snutigt\u00a0 brev fr\u00e5n tidigt 1920-tal i vilket Harlow Shapley <\/strong>p\u00e5pekade f\u00f6r den svenske uppkomlingen Knut Lundmark <\/strong>aprop\u00e5 att Adrian van Maanen<\/strong> (t v) p\u00e5visat r\u00f6relser i\u00a0 bl a M33;s spiraler:<\/p>\n S\u00e5 sm\u00e5ningom fick Lundmark r\u00e4tt, Shapley kastade in handduken och van Maanens m\u00e4tningar blev ointressanta som felm\u00e4tningar, och Lundmark och Shapley\u00a0 blev goda v\u00e4nner. Shapley skrev till och med ett kapitel i den svenska\u00a0 minnesboken om Lundmark efter dennes bortg\u00e5ng.<\/p>\n Om van Maanen borde skrivas en rej\u00e4l biografi. Den kanske finns, men jag har inte sett den. Han ses som en misslyckad och\u00a0 olycksf\u00f6dd figur i galaxastronomins f\u00f6rhistoria under 1900-talet, men jag tycker det \u00e4r fel. Det var n\u00e4stan n\u00f6dv\u00e4ndigt i detta skede (1920-talet)\u00a0 att hans m\u00e4tningar gjordes och att hans p\u00e5st\u00e5enden framf\u00f6rdes\u00a0 – och att de sen omkullkastades efter fingranskning f\u00f6r att galax-teorin skulle bevisas.<\/p>\n Till och med Storsven…<\/em> jag menar Svenska Dagbladet<\/em> har uppt\u00e4ckt att Roger Penrose<\/strong>, britten, har spekulationer kring tiden f\u00f6re Big Bang. Det har han alltid haft.\u00a0 Vill du sj\u00e4lv kolla vad han hade att s\u00e4ga\u00a0 i \u00e4mnet redan f\u00f6r fem-sex \u00e5r sen, finns ett f\u00f6rn\u00e4mligt f\u00f6redrag h\u00e4r – p\u00e5 Penroses klara drottningengelska:<\/p>\n http:\/\/www.cosmolearning.com\/video-lectures\/before-the-big-bang-29\/<\/a><\/p>\n Bland kandidatl\u00e4nder att f\u00e5 komma med i CERN-familjen \u00e5terfinns Brasilien, Cypern, Serbien, Slovakien och Turkiet.<\/p>\n Jag vet inte hur ofta det sker att nya planetariska nebulosor hittas i Vintergatan,<\/a> sannolikt sker det ofta, men nu har i alla fall att europeiskt g\u00e4ng astronomer identifierat en alldeles speciell s\u00e5dan i Vintergatans “anticentrum” – allts\u00e5 i utkantsregionerna. I sj\u00e4lva verket \u00e4r denna planetariska nebulosa den mest anticentriska vi k\u00e4nner till (ligger p\u00e5 avst\u00e5ndet 20.8+-3.8 kpc, allts\u00e5 drygt 60 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n centrum, drygt 40 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss).<\/p>\n Fyndet \u00e4r intressant eftersom det visar hur vintergatsstr\u00e5ket avtar ju l\u00e4ngre ut vi kommer fr\u00e5n mitten, sker det gradvis, lugnt och fint eller sker det p\u00e5 annat vis.<\/p>\n Det sker p\u00e5 annat vis, och m\u00f6jligen har denna planetariska nebulosa dessutom sitt ursprung i en annan galax, en dv\u00e4rggalax. \u00c5ldern bed\u00f6ms till omkring 18 000 \u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Andromeda i olika ljus H\u00e4rom dan sl\u00e4ppte ESA, v\u00e5r europeiska rymdfartsorganisation, ett par bilder p\u00e5 M31, Andromedagalaxen, som f\u00e5r en att h\u00e4pna \u00f6ver hur himlakroppar ser ut i olika v\u00e5gl\u00e4ngder. ESA har en hel flotta\u00a0 av rymdteleskop uppe nu och alla lyfter fram ok\u00e4nda aspekter p\u00e5 den mesta k\u00e4nda galaxen av dem alla. Med olika… L\u00e4s mer »Nr 115 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13292"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13292"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13292\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13328,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13292\/revisions\/13328"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13292"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13292"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13292"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a>
\n<\/strong><\/p>\n<\/a>Och s\u00e5 h\u00e4r kunde M31 ocks\u00e5 se ut, enligt sent 1800-tal:<\/a><\/p>\nShapley & van Maanen vs Lundmark<\/h2>\n
<\/a>“Huruvida ni bryr er om att erk\u00e4nna att van Maanens m\u00e4tningar, om de \u00e4r riktiga, i praktiken elim\u00ednerar hypotesen om “v\u00e4rlds\u00f6ar”, som ni f\u00f6r n\u00e4rvarande tycks omhulda starkare \u00e4n n\u00e5gon annan, \u00e4r en fr\u00e5ga som jag inte riktigt kan \u00e4gna mig \u00e5t.”<\/span><\/p>\nVad h\u00e4nde f\u00f6re Big Bang?<\/h2>\n
CERN vidgar gr\u00e4nserna<\/h2>\n
<\/a>Det \u00e4r inte bara det att CERN-forskarna tr\u00e4nger djupare och djupare in i materiens innersta. Nu har detta fysiska Europalabb \u00e4ven utvidgats med medlemskap av Israel. Mycket bra!<\/p>\nUpphittat: En ny planetarisk nebulosa<\/h2>\n