{"id":13332,"date":"2011-05-09T14:26:30","date_gmt":"2011-05-09T13:26:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=13332"},"modified":"2011-05-09T14:40:36","modified_gmt":"2011-05-09T13:40:36","slug":"nr-116-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/09\/nr-116-2011\/","title":{"rendered":"Nr 116 2011"},"content":{"rendered":"

Kung\u00e4lv och Ven inga vanliga turistf\u00e4llor<\/h2>\n
\"\"<\/a>Det finns ett par platser i Skandinavien d\u00e4r stora genombrott skett i naturvetenskapernas historia. De \u00e4r inte m\u00e5nga, men de \u00e4r desto unikare.<\/div>\n
Tycho Brahes<\/strong> Ven \u00e4r en s\u00e5dan plats, p\u00e5 Ven toppades den f\u00f6r-teleskopiska astronomin genom Tychos l\u00e5nga observationsserier och hans bruk av stora, v\u00e4ldesignade instrument. Fr\u00e5n Tycho g\u00e5r utvecklingslinjen i astronomihistoien direkt via Johannes Kepler<\/strong> till Isaac Newton<\/strong>.<\/div>\n
Och sen har vi Kung\u00e4lv…. under n\u00e5gra decemberdagar 1938 kl\u00e4ckte h\u00e4r Lise Meitner <\/strong>(t v) <\/strong>och hennes systerson Otto R Frisch <\/strong>fissionens g\u00e5ta. Fr\u00e5n Berlin hade hitflyktade\u00a0 Lise Meitner f\u00e5tt ett brev av sin kollega Otto\u00a0 Hahn<\/strong> i vilken denne f\u00f6rklarade sitt och Fritz Strassmans<\/strong> uranexperiment men ocks\u00e5 att han inte f\u00f6rstod vad som hade h\u00e4nt. Meitner och Frisch r\u00e4knade p\u00e5 saken och uppt\u00e4ckte, med hj\u00e4lp av Niels Bohrs <\/strong>v\u00e4tskemodell, att urank\u00e4rnan delats och att energi och neutroner l\u00f6sgjorts.<\/div>\n
Uppt\u00e4ckten i Kung\u00e4lv, som Bohr meddelade omv\u00e4rlden i USA och som beskrevs\u00a0 i en kort artikel i Nature<\/em>,\u00a0 blev startpunkten f\u00f6r v\u00e5r atom\u00e4ra tids\u00e5lder med atombombsprojekt b\u00e5de\u00a0 i Tyskland och hos de allierade p\u00e5 v\u00e4stsidan men ocks\u00e5 med den fredliga anv\u00e4ndningen.<\/div>\n
Christian Vestergaard, <\/strong>W-bloggens vicegeneral, tog sig h\u00e4rom dan ner till Kung\u00e4lv f\u00f6r att spana in huset p\u00e5 V\u00e4stra Gatan, det gamla panget\u00a0 i vilket\u00a0 Lise Meitner och Otto R Frisch bodde de d\u00e4r decemberdagarna 1938. P\u00e5 hotellet fick de, n\u00e4r de inte r\u00e4knade p\u00e5 Berlinkollegernas\u00a0 uranf\u00f6rs\u00f6k. uppleva en kulinarisk delikatess som lutfisk!<\/div>\n
\"\"<\/a>Lise Meitner bodde ju i m\u00e5nga \u00e5r i Sverige – se tidigare W-bloggar – och f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rg\u00e4ves g\u00f6ra n\u00e5got vettigt hos Manne Siegbahn<\/strong>, hon togs emot av denne med armb\u00e5gens ov\u00e4nliga inbjudan, och huset i Kung\u00e4lv \u00e4r den enda vittnesb\u00f6rden om vilken tankrevolution som h\u00e4r tog form och som fick Niels Bohr, n\u00e4r han s\u00e5g parets utr\u00e4kningar, att utbrista: “Vilka idioter vi har varit!” F\u00f6rmodligen sa Bohr det p\u00e5 spontan danska och d\u00e5 b\u00f6r glosan “fjols” har legat n\u00e4rmast till.<\/div>\n
Ju mer jag l\u00e4ser p\u00e5 fallet Meitner, desto mer f\u00f6rv\u00e5nad blir jag \u00f6ver att hon blev s\u00e5 illa bem\u00f6tt av en del best\u00e4mmare i Fysiksverige och att hon aldrig fick Nobelpriset, inte ens ett delat s\u00e5dant. Otto Hahn, hennes livsl\u00e5nge “v\u00e4n”, l\u00e5tsade som att det regnade n\u00e4r han tog emot priset efter kriget.\"\"<\/a><\/div>\n
Minnesplattan p\u00e5 Kung\u00e4lv-k\u00e5ken \u00e4r den enda vittnesb\u00f6rd vi har i dag av Lise Meitners n\u00e4rvaro i Sverige och v\u00e4ggplattan avt\u00e4cktes 1989 av Meitners elev och gode v\u00e4n, fysikern Sigvard Eklund<\/strong>, som i m\u00e5nga \u00e5r ledde FN:s atomenergikommission.<\/div>\n
Fissionens betydelse f\u00f6r astronomin kan diskuteras. Ett tag trodde nog b\u00e5de Meitner och andra att radioaktivitet kunde f\u00f6rklara stj\u00e4rnornas ljus, men det beh\u00f6vdes starkare doningar till det. Fusionen av l\u00e4ttare grund\u00e4mnen upp genom det periodiska systemet blev l\u00f6sningen, och notabelt \u00e4r ju att det uran vi har p\u00e5 jorden i dag har bildats, som allt efter j\u00e4rn,\u00a0 i supernova-ugnar f\u00f6r kanske fem-sex miljarder \u00e5r sen.\"\"<\/a><\/div>\n

Ovanst\u00e5ende tre bilder\u00a0 har tagits av Christian Vestergaard. J\u00e4ttetack!<\/p>\n

Bra l\u00e4sning om Lise Meitner och Sverige-\u00e5ren\u00a0 finns t ex h\u00e4r:<\/p>\n

* Ruth Lewin Sime<\/strong>, Lise Meitner in Sweden 1938-1960: Exile from Physics<\/em>. Am J Phys 62 (8), August 1994<\/p>\n

* Elisabeth Crawford, Ruth Lewin Sime, Mark Walker:<\/strong> A Nobel Tale of Wartime Injustice<\/em>. Nature, vol 382, 1 August 1996<\/p>\n

* Elisabeth Crawford, Ruth Lewin Sime, Mark Walker: <\/strong>A Nobel Tale of Postwar Injustice<\/em>, Physics Today, September 1997
\n<\/strong><\/p>\n

* Bengt Forkman,<\/strong> Lise Meitner – En levnadsteckning.<\/em> Gidlunds, 2006<\/p>\n

Ur ett horoskop f\u00f6r en f\u00f6dd 1957 i Fiskarna<\/h2>\n
\"\"<\/a>“Stj\u00e4rnorna st\u00e5r illa till och Mars, krigsplaneten som tidigare st\u00e5tt p\u00e5 din sida. har v\u00e4nt dig ryggen.<\/div>\n
Lita inte p\u00e5 n\u00e5gon i din n\u00e4rhet. Sveket \u00e4r n\u00e4rmare \u00e4n du tror.<\/div>\n
Din olycksf\u00e5gel \u00e4r en ovanligt ih\u00e4rdig vith\u00f6vdad havs\u00f6rn som aldrig gl\u00f6mmer. Den kan dessutom ta gestalt i en helikopter, som kommer att ta ut dig p\u00e5 djupt vatten.”<\/div>\n

300 miljoner ljus\u00e5r fr\u00e5n Oxie…<\/h2>\n
…. ligger M100, en galax i Virgo-hopen.<\/div>\n
H\u00e4rom dan dokumenterades med fj\u00e4rrstyrningsteleskopet galaxen nedan av\u00a0 mina kursare Mikael Anderlund<\/strong> och Kjell Westergren <\/strong>ute p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet. Kolla www.tbobs.se f\u00f6r flera unika bilder <\/a>fr\u00e5n Oxies horisont!\"\"<\/a><\/div>\n
Under \u00e5rens lopp har inte mindre \u00e4n fem supernovor identifierats i M100.<\/div>\n

Praktfull ljuskurva av GK Persei<\/h2>\n
Jag har knappt hunnit\u00a0 korrl\u00e4sa en uppsats om August Strindberg<\/strong> och astronomin, s\u00e4rskilt hans synpunkter p\u00e5 novan 1901 (GK Persei), f\u00f6rr\u00e4n jag ser att AAVSO:s Bob Stine<\/strong> avslutat ett stort stycke arbete med att digitalt sammanst\u00e4lla 3300 observationer av novan, fr\u00e5n 19 februri 1901 till 8 augusti 1902 d\u00e5 novan sj\u00f6nk under magnitud 9.\"\"<\/a><\/div>\n
Den Campbell som omtalas \u00e4r den ber\u00f6mde Harvard-astronomen Leon Campbell,<\/strong> medf\u00f6rfattare tillsammans med\u00a0 L C Jacchia<\/strong> till en klassiker bland alla variabelobservat\u00f6rer med titeln The story of variable stars<\/em> (1941). Jag har haft ett originalex i min hand men k\u00f6pte det inte. Det var inte dumt gjort, det var MYCKET DUMT. Dock finns boken att skaffa i facksimil p\u00e5 Amazon f\u00f6r en hyggligt \u00f6verkomlig\u00a0 peng.<\/div>\n

Ladda ner gratis NASA-posters!<\/h2>\n
\n

Det \u00e4r W-bloggskompisen Lars Olefeldt<\/strong> som tipsar oss om en intressant NASA:sajt:<\/p>\n<\/div>\n

\n

– H\u00e4r kan man ladda ner Nasa-affischer gratis!<\/p>\n<\/div>\n

\n

http:\/\/sfa.nasa.gov\/products.cfm<\/a><\/p>\n<\/div>\n

Jag gjorde ett f\u00f6rs\u00f6k och hittade t ex denna Snobben-poster om behovet av s\u00e4kerhetst\u00e4nk ombord p\u00e5 rymdf\u00e4rjorna:\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kung\u00e4lv och Ven inga vanliga turistf\u00e4llor Det finns ett par platser i Skandinavien d\u00e4r stora genombrott skett i naturvetenskapernas historia. De \u00e4r inte m\u00e5nga, men de \u00e4r desto unikare. Tycho Brahes Ven \u00e4r en s\u00e5dan plats, p\u00e5 Ven toppades den f\u00f6r-teleskopiska astronomin genom Tychos l\u00e5nga observationsserier och hans bruk av stora, v\u00e4ldesignade instrument. Fr\u00e5n Tycho… L\u00e4s mer »Nr 116 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13332"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13332"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13332\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13375,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13332\/revisions\/13375"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13332"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13332"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13332"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}