{"id":13458,"date":"2011-05-12T23:07:40","date_gmt":"2011-05-12T22:07:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=13458"},"modified":"2011-05-12T23:55:16","modified_gmt":"2011-05-12T22:55:16","slug":"118-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/12\/118-2011\/","title":{"rendered":"Nr 118 2011"},"content":{"rendered":"

<\/h2>\n

Nya sm\u00e4llar i Krabbnebulosan<\/h2>\n

Vad h\u00e4nder i Krabbnebulosan, detta klassiska exempel p\u00e5 en SNR (SuperNova Rest)? NASA:s gammak\u00e4nsliga Fermi-rymdteleskop har identifierat utbrott under sex dagar i april i \u00e5r, de st\u00f6rsta flare-utbrotten n\u00e5nsin. Forskarna talar rentav om “superflares”, och d\u00e5 \u00e4r det allvar. F\u00f6rklaringen tros ligga i en nyordning av de magnetiska f\u00e4lten kopplade till v\u00e4xelverkande elektroner runt neutronstj\u00e4rnan, stj\u00e4rnan vars ursprungssol orsakade supernovasm\u00e4llen 1054 e Kr – p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 6400 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Alla rymdteleskop, oavsett v\u00e5gl\u00e4ngder,\u00a0 \u00e4r fr\u00e5n och till fokuserade p\u00e5 Krabbnebulosan, och det k\u00e4nns ganska m\u00e4nskligt att det p\u00e5pekas i ett pressmess (= http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/GLAST\/news\/crab-flare.html<\/span><\/a>) <\/a>att elektronernas energier ligger 100 ggr \u00f6ver det vi kan uppn\u00e5 genom v\u00e5ra jordiska acceleratorer.<\/p>\n

Kosmos-jorden 1-0.<\/p>\n

N\u00e4r forskarna r\u00e4knade p\u00e5 gammautbrotten i april,\u00a0 kom de fram till att k\u00e4llan b\u00f6r ha en storlek ungef\u00e4r motsvarande v\u00e5rt solsystem. Bilden nedan visar dels den “lugna” Geminga-pulsaren, dels hur “krabban” uppf\u00f6rde sig 20 dagar innan flaren t h. Fotocredit h\u00e4r: NASA\/DOE\/Fermi LAT\/R. Buehler.\"\"<\/a><\/p>\n

\n

16 maj g\u00e4ller<\/h2>\n

Nu \u00e4r det 16 maj som g\u00e4ller f\u00f6r upps\u00e4ndningen av Endeavour.<\/p>\n

Orsak och verkan?<\/h2>\n

En l\u00e4ttviktig komet brakar in i solen … och ett kolossalt koronautbrott sker d\u00e4rp\u00e5. N\u00e4, fullt s\u00e5 enkelt \u00e4r nog inte kopplingen, men det noterades och p\u00e5\u00a0 spaceweather.com finns en bra filmsnutt upph\u00e4mtad fr\u00e5n SOHO:\"\"<\/a><\/p>\n


\n<\/a><\/p>\n

Kolla in stj\u00e4rnhopen i Coma Berenices<\/h2>\n

\"\"<\/a>Sommarens stj\u00e4rnbilder \u00e4r \u00f6ver oss, och i dag vill jag sl\u00e5 ett slag f\u00f6r en liten stj\u00e4rnbild, namnad faktiskt av v\u00e5rt s\u00e4llskaps guru Tycho Brahe<\/strong> – den enda stj\u00e4rnbild han skapat som “\u00f6verlevt”: Berenikes h\u00e5r\/Coma Berenices.<\/p>\n

Lilla stj\u00e4rnbilden Plejaderna \u00e4r varken mer eller mindre \u00e4n stj\u00e4rnhopen Plejaderna, och den \u00f6ppna stj\u00e4rnhopen i Berenikes h\u00e5r med katalogbeteckningen Melotte 111 omfattar stora delar av stj\u00e4rnbilden. Vinkelstorleken f\u00f6r Melotte 111 anges p\u00e5 vissa h\u00e5ll till 275 b\u00e5gminuter (cirka 4-5 kvadratgrader), och stj\u00e4rnhopen med kanske 100 stj\u00e4rnor och de ljusstarkaste runt 5:e magnituden har formen av en triangel. F\u00e5 stj\u00e4rnor under magn 10 har identifierats i hopen.\u00a0 Stj\u00e4rnorna ligger p\u00e5 280-290 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd.<\/p>\n

Plejaderna och Hyaderna k\u00e4nner vi till sen urminnes tider, Men f\u00f6rst 1938 lyckades astronomen\u00a0 R J Trumpler<\/strong> konstatera att\u00a0 37 stj\u00e4rnor h\u00e4r utgjorde en verklig, sammanh\u00e4ngande \u00f6ppen stj\u00e4rnhop – P J Melotte<\/strong> hade redan 1915 tagit upp dem i sin \u00f6ppna stj\u00e4rnhops-katalog som nr 111.<\/p>\n

Om jag bar f\u00f6rst\u00e5tt signalerna r\u00e4tt s\u00e5 r\u00f6r sig stj\u00e4rnorna n\u00e4rmast parallellt med solen i Vintergatan, vilket bevisas alternativ understryks av egenr\u00f6relsen p\u00e5 0,02 b\u00e5gsekunder\/\u00e5r och fr\u00e5nvaron av Doppler-effekt i stj\u00e4rnornas spektra.<\/p>\n

Stj\u00e4rnhopen \u00e4r den n\u00e4rmaste oss j\u00e4mte Hyaderna och hopen i Ursa Major\/Stora bj\u00f6rnen.<\/p>\n

\u00c5lder? Stj\u00e4rnorna \u00e4r inte lastgamla, inte heller purunga.\u00a0 400 miljoner \u00e5r n\u00e4mns p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n

I denna stj\u00e4rnbild Coma Berenices\u00a0 ligger f\u00f6r \u00f6vrigt\u00a0 den norra galaktiska polen, vilket per automatik\u00a0 betyder ganska fritt utkik mot den yttre galaxv\u00e4rlden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nya sm\u00e4llar i Krabbnebulosan Vad h\u00e4nder i Krabbnebulosan, detta klassiska exempel p\u00e5 en SNR (SuperNova Rest)? NASA:s gammak\u00e4nsliga Fermi-rymdteleskop har identifierat utbrott under sex dagar i april i \u00e5r, de st\u00f6rsta flare-utbrotten n\u00e5nsin. Forskarna talar rentav om “superflares”, och d\u00e5 \u00e4r det allvar. F\u00f6rklaringen tros ligga i en nyordning av de magnetiska f\u00e4lten kopplade till… L\u00e4s mer »Nr 118 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13458"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13458"}],"version-history":[{"count":54,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13458\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13525,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13458\/revisions\/13525"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13458"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13458"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13458"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}