{"id":13526,"date":"2011-05-13T09:03:51","date_gmt":"2011-05-13T08:03:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=13526"},"modified":"2011-05-13T13:28:15","modified_gmt":"2011-05-13T12:28:15","slug":"nr-119-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/13\/nr-119-2011\/","title":{"rendered":"Nr 119 2011"},"content":{"rendered":"

\u00c4nnu en planet med r\u00f6d fl\u00e4ck<\/h2>\n

Haumea, Mike Browns<\/strong> lilla dv\u00e4rgplanet som “stals” av spanska astronomer (se tidigare W-bloggar), har utforskats av ett ESO-team med det extremistiska VLT-teleskopet i Chile, som funnit att dv\u00e4rgplaneten och dess sm\u00e5 m\u00e5nar p\u00e5 ytorna omges av kristalliserat vatten. Detta \u00e4r ett resultat av dels gravitationen mellan himlakropparna, dels av v\u00e4rmen fr\u00e5n radioaktivt s\u00f6nderfall inuti.<\/p>\n

Rapporten g\u00f6r g\u00e4llande att 75 procent av ytan p\u00e5 planeten, som ser ut som ett rugbyboll, t\u00e4cks av v\u00e4lordnat “kristalliserat vatten” – f\u00f6r Hi’iaka g\u00e4ller 100 procent. Lillasystern vet man inget om.<\/p>\n

Den nedbrytande solstr\u00e5lningen kompenseras av balanserande uppbyggande radioaktiv v\u00e4rme fr\u00e5n grund\u00e4mnen som kalium-40, thorium-232 och uran-238<\/p>\n

Haumeas banplan lutar 28 grader mot g\u00e4ngse storplanetplan, och \u00e4ven m\u00e5nbanorna\u00a0 har en m\u00e4rklig lutning, vilket anses tyda p\u00e5 att de utg\u00f6r de \u00f6verlevande resterna av en tidigare krock mellan en sm\u00e5planet och Haumea (cirka 200 mil i dimeter). \u00c4ven Haumeas snabba rotation kring sin axel (3,9 timmar\/varv) pekar p\u00e5 detta.<\/p>\n

Det \u00e4r f\u00f6renat med extrem teknisk och optisk fiffighet att komma \u00e5t dessa himlakroppar l\u00e5ngt ute i Kuiper-b\u00e4ltet. Hi\u00b4laka \u00e4r 40 mil tv\u00e4rs\u00f6ver, Namaka 20 mil, och det \u00e4r fantastiskt att astronomerna \u00f6verhuvud taget lyckats identifiera en “r\u00f6d fl\u00e4ck” p\u00e5 Haumeas yta. Vad den best\u00e5r av \u00e4r os\u00e4kert, en anrikning av kristalliserat vatten, organiskt material eller vad? “Forts f\u00f6ljer.”<\/p>\n

:\"\"<\/a><\/h2>\n

Fotoess\u00e4 om livet\u00a0 som rymdknegare<\/h2>\n

En svit lysande bilder p\u00e5 temat “The Labor of Space Exploration” finns p\u00e5 TIME:s sajt:
\nhttp:\/\/www.time.com\/time\/photogallery\/0,29307,2014843,00.html?artId=2014843_2184314?contType=gallery?chn=photoessays<\/a><\/strong><\/p>\n

Buffs korrigerar<\/h2>\n

\"\"<\/a>Dark Vader heter inte Dark Vader utan Darth Vader, p\u00e5pekas det aprop\u00e5 f\u00f6rrf\u00f6rra bloggen. M\u00f6jligen kan han kallas f\u00f6r\u00a0 “The Dark Lord” eller s\u00e5 inom Star Wars<\/em>-nomenklaturen.<\/p>\n

Annars var det inte mycket som var r\u00e4tt i W-blogg 117… jag skyller p\u00e5 stress i samband med nystarten av v\u00e5ra ASTB-sajter. Fel har jag ju aldrig i princip.<\/p>\n

Det har snart g\u00e5tt fyrtio \u00e5r sen f\u00f6rsta Stj\u00e4rnornas krig<\/em>-filmen d\u00f6k upp p\u00e5 en bia n\u00e4ra oss.<\/p>\n

Engelska Wikipedia har en helt fantastisk sajt med matig info om rymdoperan, som jag vet lockade en och annan ung jordbo att bli yrkesastronom.<\/p>\n

Vesta zoomas in<\/h2>\n

NASA;s DAWN.projekt \u00e4r inte science fiction, det \u00e4r rena rama science facts, Nu b\u00f6rjar de f\u00f6rsta bilderna ramla in fr\u00e5n m\u00f6tet mellan sonden och asteroiden. 3 maj togs den f\u00f6rsta bilden, som sl\u00e4pptes h\u00e4rom dan.<\/p>\n

Vesta \u00e4r inte mer \u00e4n en ljus prick, men det viktiga f\u00f6r NASA-teknikerna \u00e4r att sonden ligger on target inf\u00f6r det \u00e5rsl\u00e5nga “stoppet” runt asteroiden med start 16 juli.\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4nnu en planet med r\u00f6d fl\u00e4ck Haumea, Mike Browns lilla dv\u00e4rgplanet som “stals” av spanska astronomer (se tidigare W-bloggar), har utforskats av ett ESO-team med det extremistiska VLT-teleskopet i Chile, som funnit att dv\u00e4rgplaneten och dess sm\u00e5 m\u00e5nar p\u00e5 ytorna omges av kristalliserat vatten. Detta \u00e4r ett resultat av dels gravitationen mellan himlakropparna, dels av… L\u00e4s mer »Nr 119 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13526"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13526"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13526\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13560,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13526\/revisions\/13560"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13526"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13526"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13526"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}