{"id":13561,"date":"2011-05-15T14:49:14","date_gmt":"2011-05-15T13:49:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=13561"},"modified":"2011-05-15T14:49:14","modified_gmt":"2011-05-15T13:49:14","slug":"nr-120-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/15\/nr-120-2011\/","title":{"rendered":"Nr 120 2011"},"content":{"rendered":"

Vintergatan ut och in, upp och ner….<\/h2>\n
Zooma in upp och ner och fram och tillbaka\u00a0 l\u00e4ngs Vintergatans str\u00e5k och kolla in de klassiska stj\u00e4rnbilderna och vilka objekt som finns d\u00e4r – h\u00e4r finns ett fantastiskt interaktivt verktyg, skapat av amat\u00f6rastronomen Nick Risinger<\/strong>, som med sin far \u00e5kte land och rikte runt (= USA) och jagade stj\u00e4rnklara n\u00e4tter med sina kameror. Resultatet blev Risingers egen skapelse Photopic Sky Survey, och jag tackar W-bloggarna\u00a0 Lars Olefeldt <\/strong>och Christian Vestergaard<\/strong> som tipsade om den digitala atlasen som finns h\u00e4r:<\/div>\n
\n
\n

http:\/\/media.skysurvey.org\/interactive360\/index.html<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

Helt otroligt eller som vi sk\u00e5ningar s\u00e4ger: Ganz unglaublich!<\/div>\n
Bakom atlasen ligger minst 37440 bilder plus\/minus noll.<\/div>\n
(Fotocredit f\u00f6r bilden ovan: AP\/Ted S Warren)<\/div>\n

Tankar om Berzelius<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det ber\u00e4ttas att v\u00e5r store kemist J\u00f6ns Jacob Berzelius <\/strong>(1779-1848) hade en synnerligen\u00a0 slagf\u00e4rdig hustru Betty, som <\/strong>\u00f6verlevde sin man med flera \u00e5r, N\u00e4r hon en g\u00e5ng satt p\u00e5 en finare middag fr\u00e5gade hennes icke riktigt p\u00e5l\u00e4ste bordsgranne:<\/p>\n

– Vad g\u00f6r er man?<\/p>\n

– Min man?\u00a0 Han st\u00e5r staty i Berzelii park.<\/p>\n

I dag hade Betty lika bra kunnat svara:<\/p>\n

– Min man? Han\u00a0 \u00e4r krater p\u00e5 m\u00e5nen.<\/p>\n

Berzelii-kratern \u00e4r drygt 50 km tv\u00e4rs\u00f6ver och ligger p\u00e5 m\u00e5nens framsida, n\u00e4ra kratern Franklin.<\/p>\n

M\u00e5nens rynkor avsl\u00f6jar \u00e5ldern<\/h2>\n

M\u00e5nforskarna \u00e4r duktiga astrodetektivcer. Ur ett ymnigt bildmaterial, k\u00e4nt sedan Galileis<\/strong> tidevarv, har de funderat \u00f6ver m\u00e5nytans struktur, och nu finns ett gigantiskt bildmaterial fr\u00e5n NASA:s laserexakta LOLA-kamera (Lunar Orbiter Laser Altimeter, se \u00e4ven W-bloggen nr ) av ytan.<\/p>\n

Under drygt 4 miljarder \u00e5r (4 000 000 000) har m\u00e5nytan pepprats av asteroidbitar, meteoriter, kometstoff, solvind, och resultat har blivit m\u00e5nens “rynkor”. S\u00e5 h\u00e4r ser en aktuell LOLA-karta ut, framtagen av m\u00e5nforskaren Meg Rosenberg<\/strong> p\u00e5 Caltech. F\u00e4rgerna avsl\u00f6jar sluttningarna\u00a0 beroende p\u00e5 den skala forskarna valt att utg\u00e5 ifr\u00e5n och m\u00e5nens oj\u00e4mnheter. R\u00f6d f\u00e4rg visar sluttningar i storleken 500 m, bl\u00e5 f\u00e4rg den kortaste skalan (50 m).\"\"<\/a><\/p>\n

M\u00e5nens mare-strukturer visar i den st\u00f6rre skalan var j\u00e4mna omr\u00e5den finns, i den lilla skalan oj\u00e4mna. Oj\u00e4mna omr\u00e5den med unga kratrar \u00e4r vitaktiga, utkastat material fr\u00e5n stora kratrar vid nedslagen har orange ton.<\/p>\n

Bilderna – klicka p\u00e5 dem f\u00f6r st\u00f6rre format – ger forskarna en oerh\u00f6rd m\u00e4ngd data om hur m\u00e5nen skapats och hur stora formationer som Orientale-bass\u00e4ngen kommit till.<\/p>\n

Rynkornas historia ber\u00e4ttas h\u00e4r p\u00e5 NASA:s hemsida:
\n<\/a><\/p>\n

http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/LRO\/news\/moon-wrinkles.html
\n<\/a><\/p>\n

Ios magmaocean<\/h2>\n

En helt flytande magmaocen finns i Jupiter-m\u00e5nen Ios inre, avsl\u00f6jar nya bearbetningar av \u00e4ldre magnetismdata fr\u00e5n Galileo-sonden till j\u00e4tteplaneten och dess omgivningar.<\/p>\n

Io producerar rentav 100 ggr mer flytande lava varje \u00e5r j\u00e4mf\u00f6rt med vulkanerna p\u00e5 jordklotet (som dessutom \u00e4r koncentrerade till sprickorna mellan de tektoniska plattorna).Ios vulkaner \u00e4r f\u00f6rdelade \u00f6ver hela planetytan.<\/p>\n

Magmaoceanen anses ligga runt 30-50 km under ytan.\"\"<\/a><\/p>\n

Finns arkeoastronomin l\u00e4ngre?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag vet att intresset i grunden \u00e4r stort f\u00f6r arkeoastronomin, och jag skuml\u00e4ser d\u00e5 och d\u00e5 hemsidorna p\u00e5 n\u00e4tet p\u00e5 jakt efter nyheter. Har det h\u00e4nt n\u00e5t riktigt genombrott \u00e4nnu, \u00e4rligt talat,\u00a0 de senaste 10-15 \u00e5ren? En oavvislig uppt\u00e4ckt som f\u00f6rt bevisb\u00f6rdan fram\u00e5t vad g\u00e4ller t ex brons\u00e5ldersfolkens astronomiska kunnande?<\/p>\n

Det \u00e4r kul att spekulera, men, men. BEVISEN!!!<\/p>\n

\u00c4nda sen jag tidigt l\u00e4ste \u00c5ke Ohlmarks<\/strong> om sk\u00e5lgroparnas stj\u00e4rnbilder m m, senare Gerald Hawkins<\/strong>, Fred Hoyle<\/strong> m fl om Stonehenge, finns ett latent intresse d\u00e4r. Men, men. BEVISEN!!!! Och Hawkins, den stackaren, f\u00f6ll ju mer eller mindre f\u00f6r cirklarna i s\u00e4desf\u00e4lten. Tror n\u00e5n verkligen p\u00e5 dem i dag?<\/div>\n
Sk\u00e5lgropar, brons\u00e5ldersristningar, grottm\u00e5lningar, pyramider och stenr\u00f6sen och Sirius och geometriska figurer i s\u00e4desf\u00e4lt .. \u00e4r inte mycket\u00a0 \u00f6nsket\u00e4nkande? V\u00e5ra hj\u00e4rnor \u00e4r duktiga p\u00e5 att se m\u00f6nster – ocks\u00e5 \u00f6nskem\u00f6nster.<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vintergatan ut och in, upp och ner…. Zooma in upp och ner och fram och tillbaka\u00a0 l\u00e4ngs Vintergatans str\u00e5k och kolla in de klassiska stj\u00e4rnbilderna och vilka objekt som finns d\u00e4r – h\u00e4r finns ett fantastiskt interaktivt verktyg, skapat av amat\u00f6rastronomen Nick Risinger, som med sin far \u00e5kte land och rikte runt (= USA) och… L\u00e4s mer »Nr 120 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13561"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13561"}],"version-history":[{"count":85,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13561\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13655,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13561\/revisions\/13655"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13561"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13561"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13561"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}