* Cirklarna storlek motsvarar<\/strong><\/span> galaxernas massor.<\/p>\n * Cirklarnas f\u00e4rger motsvarar <\/strong><\/span>galaxernas sanna f\u00e4rger.<\/p>\n * Den ljusaste galaxen <\/strong><\/span>finns i mitten.<\/p>\n Varf\u00f6r man tvunget valt f\u00e4rgs\u00e4ttningen enligt ovan fattar jag inte, men en bra sammanfattning av projektet och forskningsl\u00e4get, som presenterades i april p\u00e5 britternas nationella astronomim\u00f6te i Llandudno, Wales,\u00a0 finns h\u00e4r:<\/p>\n http:\/\/www.ras.org.uk\/news-and-press\/217-news2011\/1957-nam-22-astronomers-peer-into-the-dark Fotocredit: GAMA\/Aaron Robotham<\/p>\n Hur m\u00e5nga astronomer finns det i v\u00e4rlden? De har aldrig varit s\u00e5 m\u00e5nga som nu, och aldrig f\u00f6rr har s\u00e5 m\u00e5nga teleskop riktats mot himlavalvet som i v\u00e5ra dagar. I princip kan inget ske d\u00e4r ute utan att det uppt\u00e4cks.<\/p>\n IAU, yrkesastonomernas international, r\u00e4knar \u00f6ver 10 000 medlemmar i sitt led..<\/p>\n Jag t\u00e4nker p\u00e5 det klassiska meningsutbytet mellan en gammal motstr\u00e4vig ortodox konstn\u00e4r och en ombudsman i KRO, Konstn\u00e4rernas riksorganisation:<\/p>\n – Hur m\u00e5nga konstn\u00e4rer \u00e4r med i KRO?<\/p>\n – Cirka 2000, svarade ombudsmannen.<\/p>\n – Herregud, s\u00e5 m\u00e5nga finns ju inte ens i hela v\u00e4rlden.<\/p>\n I dessa omr\u00e5den, t ex Auvergne,\u00a0 har kratrar erupterat s\u00e5 tidigt som f\u00f6r 50 miljoner \u00e5r sen fram\u00a0 till kanske f\u00f6r bara 7000-8000 \u00e5r sedan. N\u00e5gra av vulkanerna var s\u00e5 perfekt k\u00e4gelformade att de i Berzelii \u00f6gon tycktes formade av en – svarvstol!<\/p>\n Berzelius mer \u00e4n anade de stora geologiska sammanhangen n\u00e4r han skrev att det var “o\u00e4ndligt angen\u00e4mt att se dessa talande minnesm\u00e4rken av fornv\u00e4rldens h\u00e4ndelser och att n\u00e5gorlunda kunna h\u00e4r och d\u00e4r utleta meningen av deras spr\u00e5k”.<\/p>\n “Idag har l\u00e4raren f\u00f6rklarat Cant Laplatska teorin f\u00f6r oss. I sanning en dr\u00e5plig s\u00e5dan. Men eftersom l\u00e4raren s\u00e4ger det, s\u00e5 f\u00e5r man v\u00e4l tro det. “Under sitt kringirrande i rymden”, sade han, “avsvalnade v\u00e5r jord alltmera, tills ytan svalnat s\u00e5 mycket att v\u00e4xt- och djurliv kunde uppst\u00e5. Huru det f\u00f6rsta livsfr\u00f6et kommit till v\u00e5r jord veta vi dock icke.” Nej, jag kan v\u00e4l tro det. Men att de d\u00e4r herrarna Cant och Laplat kunde best\u00e4mma hur hela solsystemet kommit till, tycker jag att de kunnat giva en lika trov\u00e4rdig f\u00f6rklaring d\u00e4rp\u00e5 tex att fr\u00f6et ifr\u00e5ga fallit ut fr\u00e5n en \u00e4rtbalja p\u00e5 Mars och ned p\u00e5 jorden, d\u00e4r det slagit rot och f\u00f6tt den f\u00f6rsta m\u00e4nniskan. Och dock! Jag kan ej undg\u00e5 att t\u00e4nka att teorin dock kan synas sanningsenlig. N\u00e4r jag j\u00e4mf\u00f6r den med den kristna skapelsehistorien kan jag om\u00f6jligen s\u00e4ga vilken som \u00e4r mest trov\u00e4rdig. O, jag otrogne, huru skall jag kunna st\u00e5 inf\u00f6r den r\u00e4ttvise Gudens domstol. Gode Gud hj\u00e4lp mig!! Med Laplat menade f\u00f6rst\u00e5s P\u00e4r Lagerkvist Pierre-Simon Laplace<\/strong>, som f\u00f6rdjupade och konkretiserade Immanuel Kants<\/strong> nebulosaspekulationer med “die Weltgeb\u00e4ude” och hans smarta analogier mellan planetsystemets banstr\u00e5k och Vintergatans.Sen gav det ena det andra i Kants tankev\u00e4rld.<\/p>\n Gunilla har precis avverkat 50-\u00e5rsfirandet av sin studentexamen genom att tr\u00e4ffa ett antal gamla skolkamrater i Halmstad. Bland l\u00e4rarna hade de Frida Palm\u00e9r. Vid jubileet gick det runt en \u00e5rsbok fr\u00e5n F\u00f6reningen Gamla Halmstad med Charlotte Helins<\/strong> f\u00f6rn\u00e4mliga\u00a0 artikel p\u00e5 temat “G\u00e5tan Frida Palm\u00e9r”.<\/p>\n Vad Gunilla minns\u00a0 av Frida Palm\u00e9r?<\/p>\n – Min bild av Frida \u00e4r en ungdomlig mycket kunnig person, med stor entusiasm f\u00f6r sitt \u00e4mne och stora kunskaper. Hon var nog ingen str\u00e5lande pedagog, men jag hade l\u00e4tt f\u00f6r matte, s\u00e5 det var inget som bekymrade mig. Hon var blyg, sympatisk och lite g\u00e5tfull. Tack f\u00f6r denna rapport Gunilla, som f\u00e5r oss\u00a0 att ta nya tag i “\u00e4rendet”.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" 15 000 galaxhopar i ny katalog Ett g\u00e4ng skotska astronomer med h\u00f6gkvarteret vid universitetet i St Andrews har samlat sig till en ny galaxhopskatalog best\u00e5ende av ~15 000 hopar. Det \u00e4r ju ganska s\u00e5 imponerande, och med hj\u00e4lp av denna katalog kan forskningen nu ytterligare greppa den m\u00e4rkliga m\u00f6rka materien som d\u00f6ljer sig d\u00e4r ute.… L\u00e4s mer »Nr 121 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13656"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13656"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13656\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13710,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13656\/revisions\/13710"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13656"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13656"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13656"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/GAMA-cluster1.jpg\")
<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\nHur m\u00e5nga medlemmar har IAU?<\/h2>\n
PS om Berzelius<\/h2>\n
<\/a>Aprop\u00e5 J\u00f6ns Jakob Berz<\/strong>elius <\/strong>och m\u00e5nkratern namnad efter honom i f\u00f6rra W-bloggen, gl\u00f6mde jag ber\u00e4tta om Berzelius fascination av de sydfranska vulkanerna. Han gjorde en stor resa i trakterna, vilken skildras i Carl Gustaf Bernhards<\/strong> utomordentligt trevliga, l\u00e4rda och rikt illustrerade bok Med Berzelius bland franska snillen och slocknade vulkaner <\/em>(Wiken, 1985).<\/p>\nUnge Lagerkvist ifr\u00e5gasatte Kant-Laplace<\/h2>\n
<\/a>Hur s\u00e5g tidigare generationers elever p\u00e5 skolans kosmologi och f\u00f6rklaring av solsystemets uppkomst? P\u00e4r Lagerkvist<\/strong>, v\u00e5r fine sm\u00e5l\u00e4ndske f\u00f6rfattare\/poet\/Nobelpristagare, skrev f\u00f6ljande 4 december 1906 (ing\u00e5r i den postumt utgivna Antecknat,<\/em> 1977 Albert Bonniers F\u00f6rlag):
\n<\/span><\/p>\n
\n<\/span><\/p>\n
\n<\/span><\/p>\n
\n<\/span><\/p>\nFrida Palm\u00e9rs grav – en uppdatering<\/h2>\n
<\/a>En tidigare kollega p\u00e5 Sydsvenskan Gunilla Lindberg<\/strong> bor i Blentarp och har pluggat f\u00f6r Frida Palm\u00e9r<\/strong> (t v, bild fr\u00e5n Lunds Obsis), detta under v\u00e5r lundalegendars tid som fysiklektor i Halmstad. Detta \u00e4r naturligtvis tidernas slump,\u00a0 Frida ligger ju begraven p\u00e5 Blentarps lilla kyrkog\u00e5rd, och Gunilla f\u00e5r nu hedersuppdraget att vara lokalombud i Blentarp f\u00f6r den inofficiella r\u00e4ddningsaktionen av Fridas grav. 2017 g\u00e5r gravr\u00e4ttsavtalet ut, och om ingen st\u00e4ller upp l\u00e4ggs graven igen och d\u00e4rmed skulle det sista konkreta minnet av Sveriges f\u00f6rsta kvinnliga fil dr i astronomi f\u00f6rsvinna. Detta f\u00e5r helt enkelt inte ske!
\n.Vi har ju inom ASTB talat om en aktion, Blentarps kyrkog\u00e5rdsf\u00f6rvaltning \u00e4r med p\u00e5 noterna, och med Gunilla p\u00e5 plats kan denna aktion underl\u00e4ttas – alldeles s\u00e4rskilt som astronomiska institutionen i Lund snart kommer att f\u00e5 en prop\u00e5 om att f\u00e5 f\u00f6rm\u00e5nen av att agera cosponsor av projektet. Det handlar verkligen\u00a0 inte om n\u00e5gra astronomiska summor per \u00e5r (400-500 kr) plus en liten skylt och blommor vid st\u00f6rre h\u00f6gtider. Kanske kan ocks\u00e5 Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet st\u00e4lla upp???<\/p>\n
\n– Jag tror inte att vi hade henne i fysik, bara matte.<\/p>\n