{"id":13677,"date":"2011-05-17T17:33:53","date_gmt":"2011-05-17T16:33:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=13677"},"modified":"2011-05-17T21:38:58","modified_gmt":"2011-05-17T20:38:58","slug":"nr-122-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/17\/nr-122-2011\/","title":{"rendered":"Nr 122 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Eta Carinae-systemet i olika r\u00f6ntgen-ljus<\/h2>\n<p>R\u00f6ntgenstr\u00e5lningen fr\u00e5n Eta Cariane-komplexet f\u00e5ngas med f\u00f6rdel upp av den fantastiska sonden Chandra X-Ray Observatory.<\/p>\n<p>F\u00e4rgerna i bildmosaiken nedan motsvarar tre olika energiband. Siffrorna under och t v \u00e5terger himmelskoordinaterna.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/thechandraca.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"600\" height=\"665\" class=\"aligncenter size-full wp-image-13715\" style=\"width: 494px; height: 548px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/thechandraca.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/thechandraca.jpg 600w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/thechandraca-270x300.jpg 270w\" sizes=\"(max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/><\/a><\/p>\n<p>H\u00e4r fl\u00f6dar det av massiva, unga stj\u00e4rnor (&lt;1-6 miljoner \u00e5r gamla) och en myckenhet av det oregelbundna stoft (filament, pelare, knutor etc etc)\u00a0 som bildar nya\u00a0 stj\u00e4rnor. En rad\u00a0 vetenskapsrapporter ligger &#8220;in the pipeline&#8221; och flera fokuserar p\u00e5 knappa 70-talet mycket massiva stj\u00e4rnor i systemet och tre sorters chockv\u00e5gor som f\u00f6rbinds med dem &#8211; chockfronter som <span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>1. orsakas i den inb\u00e4ddade stj\u00e4rnvinden<\/strong><\/span> i nebulosan, <span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>2. kollisionen mellan stj\u00e4rnvindarna<\/strong><\/span> fr\u00e5n tunga stj\u00e4rnor som snurrar runt varandra i bin\u00e4ra system och <span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>3. kollisionerna mellan de magnetiska f\u00e4lten och vindarna<\/strong><\/span> som utg\u00e5r fr\u00e5n de enskilda stj\u00e4rnornas poler.<\/p>\n<p>Chandra har, totalt sett. s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt identifierat 14000 punktformade r\u00f6ntgenk\u00e4llor i systemet, de flesta stj\u00e4rnor.<\/p>\n<p>Rapporten presenteras bland annat h\u00e4r:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.physorg.com\/news\/2011-05-chandra-carina-complex.html\">http:\/\/www.physorg.com\/news\/2011-05-chandra-carina-complex.html<br \/>\n<\/a><\/p>\n<h2>Ny kandidat till W-bloggens underg\u00e5ngspris<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Statlerandwaldorf1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-medium wp-image-13736\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Statlerandwaldorf1-300x195.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"195\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Statlerandwaldorf1-300x195.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Statlerandwaldorf1.jpg 350w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Jag har inte p\u00e5 l\u00e4\u00e4\u00e4nge utdelat n\u00e5got <span style=\"text-decoration: underline;\">Statler and Waldorf-pris<\/span> till negativister och underg\u00e5ngsprofeter, som menar att vi inte har en chans p\u00e5 det h\u00e4r klotet, att det g\u00e5 \u00e5t h-e f\u00f6rr eller senare. Ju f\u00f6rr, desto b\u00e4ttre, enligt somliga. G\u00e4rna redan 2012.<\/p>\n<p>Oxford-professorn <strong>Peter Atkins<\/strong> har skrivit en mycket l\u00e4sv\u00e4rd bok p\u00e5 temat <em>On Being: A scientist\u00b4s exploration of the great questions of existence<\/em> (Oxford University Press, 2011).<\/p>\n<p>Att Atkins nu &#8220;drabbas&#8221; av Statler and Waldorf-kandidaturen beror p\u00e5 hans tv\u00e4rs\u00e4kra p\u00e5st\u00e5ende i en \u00f6vrigt f\u00f6rn\u00e4mlig bok att all materia har f\u00f6rsvunnit ur v\u00e5rt universum om 300 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 \u00e5r &#8220;or so&#8221;.<\/p>\n<h2>Ett universitets-teleskop som funkar!<\/h2>\n<p>Det \u00e4r absolut ingen stor nyhet, men jag beundrar l\u00e4nder som precis g\u00e5tt igenom stora naturkatastrofer och som trots det forts\u00e4tter ladda upp det astronomiska intresset. S\u00e5 har precis skett p\u00e5 La Troba University, norra Melbourne, Australien, som skaffat sig en ny 15 cm:s refraktor f\u00f6r att studenter och allm\u00e4nhet ska f\u00e5 en chans att spana in planeter och Vintergatan.<\/p>\n<p>En 15 cm:s refraktor, som fungerar, \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n en stor reflektor, t ex Skandinaviens st\u00f6rsta, som inte funkar. Ingen n\u00e4mnd, ingen gl\u00f6md&#8230;.<\/p>\n<h2>Kina utforskar Mars med holl\u00e4ndsk rymdteknik<\/h2>\n<p>Kina r\u00e4ddar inte bara sm\u00e5 nationers bilf\u00f6retag. j\u00e4tteriket b\u00f6rjar ocks\u00e5 bli en intressant partner inom rymdforskningen och astronomin. Nyligen skrev t ex Nederl\u00e4nderna och Kina ett intresseavtal om samarbete n\u00e4r det g\u00e4ller utforskningen av planeters atmosf\u00e4rer. Det handlar inte minst om kinesernas intresse f\u00f6r Mars och hur planetens sandstormar uppst\u00e5r och utvecklas, f\u00f6r vilket \u00e4ndam\u00e5l en ny rymdsond kallad SPEX (Spectropolarimeter for Planetary Exploration) ska utvecklas.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/parker1_strip1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-13749\" title=\"Mars sandstormar f\u00e5ngade h\u00e4rom \u00e5ret av Donal Parker med en 16-tumsreflektor.\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/parker1_strip1.jpg\" alt=\"\" width=\"482\" height=\"183\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/parker1_strip1.jpg 482w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/parker1_strip1-300x113.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 482px) 100vw, 482px\" \/><\/a><\/p>\n<p>SPEX kommer att syna kristallerna och deras kemiska best\u00e5ndselar i Mars molnformationer, m\u00e4ta partiklarnas storlek och form, och p\u00e5 den v\u00e4gen f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 hur sandstormarna p\u00e5 den r\u00f6da planeten kan t\u00e4cka stora delar av planetytan.<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/spex_1.png\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-13746\" title=\"Den t\u00e4nkta SPEX-sonden i arbete\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/spex_1-300x209.png\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"209\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/spex_1-300x209.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/spex_1.png 733w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Samarbetsplanerna kan studeras h\u00e4r f\u00f6r den som vill:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.sron.nl\/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=3151&amp;Itemid=2140\">http:\/\/www.sron.nl\/index.php?option=com_content&amp;task=view&amp;id=3151&amp;Itemid=2140<br \/>\n<\/a><\/p>\n<h2>Grillning p\u00e5 TBO<\/h2>\n<p><strong>Arne L Ohlsson<\/strong>, TBO:s observatoriechef, meddelar att v\u00e5rst\u00e4dning samt grillparty \u00e4ger rum 18 juni \u00e5 nygamla lokalerna. Vi syns om inte f\u00f6rr!<\/p>\n<h2>En zombi-bok<\/h2>\n<p>N\u00e4r jag gick f\u00f6rbi sf-bokhandelns skyltf\u00f6nster i Malm\u00f6 l\u00e5g d\u00e4r en parodierande <strong>Jane Austen<\/strong>-roman med titeln<em> Pride and Prejudice and Zombie<\/em>,. N\u00e4stan lika roligt som <strong>Charles Darwins<\/strong> ber\u00f6mda <em>Arternas uppkomst och Apornas planet.<\/em><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/387px-PrideandPrejudiceandZombiesCover.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-13727\" title=\"Uppdaterad klassiker...\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/387px-PrideandPrejudiceandZombiesCover.jpg\" alt=\"\" width=\"387\" height=\"599\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/387px-PrideandPrejudiceandZombiesCover.jpg 387w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/387px-PrideandPrejudiceandZombiesCover-193x300.jpg 193w\" sizes=\"(max-width: 387px) 100vw, 387px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Eta Carinae-systemet i olika r\u00f6ntgen-ljus R\u00f6ntgenstr\u00e5lningen fr\u00e5n Eta Cariane-komplexet f\u00e5ngas med f\u00f6rdel upp av den fantastiska sonden Chandra X-Ray Observatory. F\u00e4rgerna i bildmosaiken nedan motsvarar tre olika energiband. Siffrorna under och t v \u00e5terger himmelskoordinaterna. H\u00e4r fl\u00f6dar det av massiva, unga stj\u00e4rnor (&lt;1-6 miljoner \u00e5r gamla) och en myckenhet av det oregelbundna stoft (filament, pelare,&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/17\/nr-122-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 122 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13677"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13677"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13677\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13766,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13677\/revisions\/13766"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13677"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13677"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13677"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}