{"id":13930,"date":"2011-05-21T23:34:55","date_gmt":"2011-05-21T22:34:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=13930"},"modified":"2011-05-21T23:34:55","modified_gmt":"2011-05-21T22:34:55","slug":"nr-126-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/21\/nr-126-2011\/","title":{"rendered":"Nr 126 2011"},"content":{"rendered":"

Frida Palm\u00e9rs “Karlavagn” p\u00e5 plats i Blentarp<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Nu har Frida Palm\u00e9rs<\/strong> grav i Blentarp f\u00e5tt sin blomstrande utsmyckning i form av Karlavagnen! Extremt stort tack till Blentarpsborna Gunilla LIndberg<\/strong>, maken Bo Bergman<\/strong> och barnbarnet Emmie<\/strong> som sett till att graven smyckats med lavendel och dessutom f\u00e5tt en rej\u00e4l skv\u00e4tt med vatten.
\n– Lavendel \u00e4r t\u00e5lig och klarar sol, bladen gr\u00e5nar och sittter kvar p\u00e5 vintern, p\u00e5 v\u00e5ren klipper man ner gamla blomst\u00e4llningar och s\u00e5 kommer det nya, ber\u00e4ttar Gunilla.
\nLavendelplantorna kommer fr\u00e5n Vasaholms plantskola.<\/p>\n

\"\"<\/a>
\nJag kallar ju Gunilla f\u00f6r v\u00e5rt “lokalombud” i Blentarp i r\u00e4ddningsaktionen av Fridas grav, Frida Palm\u00e9r som var Sveriges f\u00f6rsta fil dr i astronomi och som gick ur tiden 1966. Under epoken i Halmstad som fysik- och mattelektor hade hon bl a Gunilla i sin klass p\u00e5 gymnasiet.<\/p>\n

Nu har r\u00e4ddningsaktionen tagit ett stort steg fram\u00e5t, och jag vet att massor av svenska astronomer, yrkesforskare och amat\u00f6rer, \u00e4r enormt tacksamma \u00f6ver Gunillas och Bos insatser. Ni vet nog inte vilka positiva vibbar ni\u00a0 orsakat i cyberrymden, men s\u00e5 \u00e4r det.<\/p>\n

Bilder finns \u00e4ven h\u00e4r:<\/p>\n

http:\/\/www.facebook.com\/media\/set\/?set=a.1917568457191.2106693.1181377661&l=2920fee901<\/a><\/p>\n

“Forts f\u00f6ljer.”<\/p>\n

Notabelt om Uranus<\/h2>\n

1781 utvidgade William Herschel<\/strong> v\u00e5rt planetsystem med uppt\u00e4ckten av den sjunde planeten Uranus, men faktum \u00e4r att planeten setts betydligt tidigare inte en g\u00e5ng utan m\u00e4ngder av g\u00e5nger.\u00a0 Allra f\u00f6rst av John Flamsteed<\/strong> som katalogiserade en stj\u00e4rna 1690 som 34 Tauri, och det m\u00e5ste enligt alla ber\u00e4kningar ha handlat om just Uranus.<\/p>\n

H\u00e5ller Lars von Triers Melancholia<\/em>?<\/h2>\n

Jag v\u00e4grar ju tro att Lars von Trier<\/strong>, den danske filmregiss\u00f6ren, \u00e4r s\u00e5 korkad att han \u00e4r nazist och Hitler-beundrare. Av detta sk\u00e4l kastades han ju ut fr\u00e5n Cannes-festivalen i \u00e5r efter att ha gjort bort sig p\u00e5 en presskonferens, som kan ha skadat hans filmkonst f\u00f6r hela livet. Tyv\u00e4rr.<\/p>\n

D\u00e4remot har von Trier\u00a0 uppenbarligen f\u00e4ngslats av det kosmiska underg\u00e5ngstemat i sin nya film Melancholia<\/em>. vars trailer jag sett (kolla sajten nedan) och som tycks handla om jordklotets slutliga \u00f6de i form av en krock med en ok\u00e4nd planet. Den bild som pytsas ut i samband med “krocken” \u00e4r v\u00e4l inte direkt vetenskaplig, om jag s\u00e4ger s\u00e5.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vi f\u00e5r v\u00e4nta och se hur pass vederh\u00e4ftig von Trier \u00e4r i sin dystopiska sf-story, som bevisligen har med\u00a0 n\u00e5gra av samtidens b\u00e4sta filmsk\u00e5disar (Charlotte Rampling, Kiefer Sutherland, John Hurt,\u00a0 Stellan Skarsg\u00e5rd, Alexander Skarsg\u00e5rd<\/strong> m fl). Dessa brukar kunna lyfta \u00e4ven ett\u00a0 uselt filmmanus.<\/p>\n

Filmtrailern har du h\u00e4r:<\/p>\n

http:\/\/www.melancholiathemovie.com\/
\n<\/a><\/p>\n

\n

Gammal Expressen-nyhet<\/h2>\n

\"\"<\/a>N\u00e4r det g\u00e4ller astronomiska nyheter tror jag att W-bloggen \u00e4r relativt sett v\u00e4l placerad i framkanten av\u00a0 “mediabruset”, bevisat av vad Christian Vestergaard<\/strong> uppsnappat:<\/span><\/span><\/p>\n

Att CV:s och Lars Olefeldts <\/strong><\/span><\/span>tips\u00a0 om Photopic Sky Survey (W-bloggen nr 120 2011)\u00a0 nu blivit en “nyhet” hos min gamla arbetsgivare Expressen<\/em><\/span><\/span><\/span>:<\/span><\/span><\/p>\n

http:\/\/www.expressen.se\/nyheter\/1.2444195\/nick-tog-superbild-over-stjarnhimlen<\/a><\/div>\n<\/div>\n

Einstein hade r\u00e4tt – igen!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det har g\u00e5tt som en l\u00f6peld bland v\u00e4rldens ledande etermedier och tidningar att Albert Einstein <\/strong>f\u00e5tt r\u00e4tt \u00e4n en g\u00e5ng, att den allm\u00e4nna\u00a0 relativitetsteorin bekr\u00e4ftats av NASA:s Gravity Probe B<\/span>-sond. Efter sju sorger och \u00e5tta bekymmer har sonden levererat oomtvistad data, som bevisar att rymden kring jordklotet inte bara \u00e4r kr\u00f6kt utan att denna kr\u00f6kta rymd f\u00f6ljer med jordklotet och svagt roterar under dess vandring genom\u00a0 solens i sin tur kr\u00f6kta rymd.<\/p>\n

I The Guardians<\/em> senaste veckoupplaga f\u00f6rs\u00f6ker sig en journalist p\u00e5 att beskriva fenomenet som att det \u00e4r som om skeden i en tekopp roterar och f\u00e5r tevattnet runt skeden att ocks\u00e5 snurra. Jaja.<\/p>\n

Gravity Probe B b\u00f6rjade ta form redan i b\u00f6rjan av 1960-talet men det dr\u00f6jde \u00e4nda tills 2004 innan sonden skickades upp. Den hade d\u00e5 strukits ur NASA:s petita inte mindre \u00e4n sju g\u00e5nger, och som l\u00f6k p\u00e5 laxen b\u00f6rjade sondens elektronik omedelbart konstra n\u00e4r den lagt sig till r\u00e4tta i sin bana. \u00c4ven detta lyckades teknikerna l\u00f6sa, och nu har de sollat fram\u00a0 Einstein-effekten:<\/p>\n

Den roterande rymdkr\u00f6kningen – “frame-dragging” lyder den\u00a0 engelska termen, jag har inte sett n\u00e5n bra svensk \u00f6vers\u00e4ttning annat \u00e4n\u00a0“rymdens medsl\u00e4pning” (i \u00f6vers\u00e4ttningen av\u00a0 Nigel Calders <\/strong>uppdaterade bok Einsteins universum<\/em>) – runt jordklotet snurrar i den svindlande hastigheten av en s\u00e4ger en\u00a0 37\/1000-dels\u00a0 sekund per \u00e5r.<\/p>\n

Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r det lyckade resultatet \u00e4r att NASA-sonden varit exakt fixerad vid en ledstj\u00e4rna, IM Pegasi, och att sondens fyra bordtennisboll-sm\u00e5 gyroskop \u00e4r de mest perfekta sf\u00e4rer som n\u00e5nsin fabricerats p\u00e5 jordklotet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6rsta konkreta beviset p\u00e5 Einsteins rymdkr\u00f6kning var ju den totala solf\u00f6rm\u00f6rkelsen som\u00a0 dokumenterades av Arthur Eddington<\/strong> 1919. I rapporten som stimulerade till Eddingtons expedition p\u00e5pekade, ser jag nu i Einsteins uppsats,\u00a0 att \u00e4ven Jupiter naturligtvis avb\u00f6jer n\u00e4ra stj\u00e4rnljus, med en 100-del av solens 0,83 b\u00e5gsekunder.<\/p>\n

Min fr\u00e5ga: Har n\u00e5nsin Einstein-effekten studerats via Jupiters rymdkr\u00f6kning? N\u00e5n som vet?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Frida Palm\u00e9rs “Karlavagn” p\u00e5 plats i Blentarp Nu har Frida Palm\u00e9rs grav i Blentarp f\u00e5tt sin blomstrande utsmyckning i form av Karlavagnen! Extremt stort tack till Blentarpsborna Gunilla LIndberg, maken Bo Bergman och barnbarnet Emmie som sett till att graven smyckats med lavendel och dessutom f\u00e5tt en rej\u00e4l skv\u00e4tt med vatten. – Lavendel \u00e4r t\u00e5lig… L\u00e4s mer »Nr 126 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13930"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13930"}],"version-history":[{"count":46,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13930\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13985,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13930\/revisions\/13985"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13930"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13930"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13930"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}