{"id":14030,"date":"2011-05-24T18:38:38","date_gmt":"2011-05-24T17:38:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=14030"},"modified":"2011-05-24T21:39:45","modified_gmt":"2011-05-24T20:39:45","slug":"nr-128-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/24\/nr-128-2011\/","title":{"rendered":"Nr 128 2011"},"content":{"rendered":"

Centaurus A i osannolik detalj<\/span><\/h2>\n

15 ljusdygn, s\u00e5 stora\/sm\u00e5 \u00e4r vissa ingredienser i Centaurus A som kommit till synes i en ny studie ledd av tyska forskaren Cornelia M\u00fcller,<\/strong> som \u00e4r knuten till Astronomisches Institut der Friedrich-Alexander-Universit\u00e4t Erlangen-N\u00fcrnberg<\/span>. Hennes team har jobbat med samverkande radioteleskop p\u00e5 s\u00f6dra jordklotet och n\u00e5tt ett i ordets sanna mening str\u00e5lande resultat. Fakta:
\n<\/span><\/span><\/p>\n

* Att Centaurus A \u00e4r en galax <\/strong><\/span>(NGC 5128) p\u00e5 12 miljoner ljus\u00e5rs avst\u00e5nd och inneh\u00e5ller i centrum ett massivt svart h\u00e5l ungef\u00e4r 55 miljoner massivare \u00e4n solen. R\u00e4tt maffigt.<\/span><\/span><\/p>\n

* Att \u00e4nda sen radioastronomins begynnelse<\/strong><\/span> har Cen A varit ett favoritobjekt, eftersom radiostr\u00e5lningen \u00e4r s\u00e5 intensiv fr\u00e5n dess utstr\u00e4ckta lober (20 ggr fullm\u00e5nen) med galaxen i <\/span>mitten.<\/span><\/span><\/p>\n

* Att de nya bilderna visar ett omr\u00e5de<\/strong><\/span> i Cen A p\u00e5 4,2 ljus\u00e5r i diameter, vilket \u00e4r mindre \u00e4n avst\u00e5ndet mellan solen och den n\u00e4rmaste stj\u00e4rnan.<\/span><\/span><\/p>\n

* Att i det radioastronomiska spektrumet<\/strong><\/span> syns himlakroppar som bara \u00e4r 15 ljusdygn stora!<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Nio radioastronomiska teleskop p\u00e5 v\u00e5rt s\u00f6dra halvklot har samverkat i TANAMI (= Tracking Active Galactic Nuclei with Austral Milliarcsecond Interfeometry)<\/span> f\u00f6r att uppn\u00e5 denna osannolika uppl\u00f6sning. \u00c4ven svenska radioastronomer \u00e4r med p\u00e5 ett h\u00f6rn, om jag l\u00e4st r\u00e4tt.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vad \u00e4r det som genererar energin?<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Det svarta h\u00e5let \u00e4r den viktigaste “motorn”, som drar till sig gas och stoftmoln men som ocks\u00e5 spr\u00e4tter i v\u00e4g dem i motsatt riktning i m\u00e4rkliga jetstr\u00e5lar – str\u00e5lar som i sin tur v\u00e4xelverkar med den omgivande materien. Och d\u00e5 uppst\u00e5r de synliga effekterna.<\/span><\/span>
\nEn matig rapport fr\u00e5n Goddard Space Flight Center finns h\u00e4r:<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

http:\/\/www.nasa.gov\/centers\/goddard\/home\/index.html
\n<\/a><\/span><\/p>\n

Och h\u00e4r \u00e4r en p\u00e5 det tyska universitetts sida:
\n<\/span><\/p>\n

http:\/\/www.uni-erlangen.de\/infocenter\/meldungen\/forschung\/2011\/5\/20\/20.shtml
\n<\/a><\/p>\n

PS. Svart h\u00e5l p\u00e5 olika spr\u00e5k <\/span><\/span><\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>Ja, vad blir svart h\u00e5l p\u00e5 fr\u00e4mmande spr\u00e5k? F\u00f6r ett antal m\u00e5\u00e5\u00e5nga W-bloggar sen utredde vi ju allt om vad Big Bang blir p\u00e5 andra tungom\u00e5l, och h\u00e4r \u00e4r “svarta h\u00e5l” p\u00e5 diverse kulturspr\u00e5k:
\n<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

tyska:<\/strong><\/span> schwarzes Loch<\/span><\/span><\/p>\n

franska:<\/span><\/strong> trou noir<\/span><\/span><\/p>\n

finska: <\/span><\/strong>musta aukko<\/span><\/span><\/p>\n

katalanska<\/strong><\/span>: hole negre<\/span><\/span><\/p>\n

isl\u00e4ndska: <\/strong><\/span>svarthol<\/span><\/span><\/p>\n

portugisiska: <\/strong><\/span>buraco negro<\/span><\/span><\/p>\n

walesiska:<\/strong><\/span> twll du<\/span><\/span><\/p>\n

turkiska:<\/strong><\/span> kara delik<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Svenske kocken i Mupparna talar f\u00f6rst\u00e5s om ett \u201dsfert huul\u201d, bara s\u00e5 ni vet.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Psalm nr 271…<\/span><\/h2>\n

.. kanske inte lj\u00f6d, men p\u00e5ven har pratat med astronauterna ombord p\u00e5 ISS, den internationella rymdstationen.<\/span><\/span><\/p>\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att h\u00e5na ett s\u00e5nt meningsutbyte, men jag tycker det \u00e4r bra n\u00e4r religi\u00f6sa ledare \u00e4r nyfikna p\u00e5 den handfasta v\u00e4rlden ovan d\u00e4r.<\/span><\/span><\/p>\n

ISS \u00f6ver solen<\/span><\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

Hur det ser ut n\u00e4r ISS passerar \u00f6ver solen och ser ut som en solfl\u00e4ck, bevisas av en bild h\u00e4r – tack till Christian Vestergaard <\/strong>f\u00f6r bildtipset:<\/span><\/span><\/p>\n

http:\/\/www.spaceweather.com\/submissions\/large_image_popup.php?image_name=Alex-Conu-iss220511_alex_conu_romania_en_1306081844.jpg<\/a><\/span><\/span><\/p>\n

50 \u00e5r sen John F Kennedys <\/strong>epokg\u00f6rande tal<\/span><\/span><\/span><\/h2>\n

\"\"<\/a>25 maj 2011 \u00e4r det exakt femtio \u00e5r sedan John F Kennedy<\/strong>, USA-presidenten, h\u00f6ll sitt linjetal inf\u00f6r kongressen i Washington i vilket han lade upp strategin: <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Att innan \u00e5rtiondets slut skulle USA ha utf\u00f6rt en bemannad m\u00e5nlandning!<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 skedde ocks\u00e5 efter en gigantisk satsning som bara USA var m\u00e4ktigt den g\u00e5ngen, med dess ekonomi och tekniska resurser.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e4r ockulteras Plejaderna n\u00e4sta g\u00e5ng?<\/span><\/span><\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Prognostikerna i v\u00e5ra led h\u00e4vdar att m\u00e5nen inte kommer att ockultera Plejaderna vid n\u00e4sta tillf\u00e4lle f\u00f6rr\u00e4n n\u00e5n g\u00e5ng i september \u00e5r 2023, och d\u00e5 \u00e4r jag ju inte riktigt s\u00e4ker p\u00e5 att man \u00e4r med i bilden l\u00e4ngre. \u00c5 andra sidan, f\u00f6r de som har \u00f6gonen p\u00e5 skaft d\u00e5, h\u00e4nder det flitigt med plejadockultationer \u00e5ren 2023-2029, vilket\u00a0 har med m\u00e5nbanans cykliska sv\u00e4ngningar att g\u00f6ra (anade redan i antiken).<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

I f\u00f6rrfjor snuddade m\u00e5nen f\u00f6rbi Plejaderna vid en konjunktion och f\u00f6rm\u00f6rkade n\u00e5gra av hopens svagare stj\u00e4rnor. Astrofotografen\u00a0 Marek Nikodem<\/strong> tog denna vackra markbild fr\u00e5n hemlandets Polens horisont<\/span>:<\/span>
\n<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

M\u00e5nens stj\u00e4rnockultationer har spelat stor roll i astronomins historia. Galilei <\/strong>borde ha sett n\u00e5gra f\u00f6rm\u00f6rkelser i sitt teleskop, men f\u00f6rst 1623 lyckades den franske pr\u00e4stastronomen Isma\u00ebl Bullialdus<\/span><\/strong> (1605-1694)\u00a0 f\u00e5 syn p\u00e5 Spica, Alfa i Virgo\/Jungfrun, som f\u00f6rsvann bakom m\u00e5nen.
\n<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Sen gick det snabbt, och <\/span><\/span>Edmond Halley<\/strong> var klok nog att inse att ockultationer kunde vara ett intressant verktyg f\u00f6r sj\u00f6farande att best\u00e4mma longituden till havs. 1717-1719 gjorde han en hel svit observationer av m\u00e5nockultationer av stj\u00e4rnorna i Hyaderna och var \u00f6verhuvud taget intresserad av fenomenet, som ocks\u00e5 hj\u00e4lpte till att noggrannare best\u00e4mma m\u00e5nbanan.<\/span><\/span><\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det ut “p\u00e5 papperet” inf\u00f6r ockultationen 2006:<\/span><\/span>\"\"<\/a>
\n<\/span><\/span><\/p>\n


\n<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Centaurus A i osannolik detalj 15 ljusdygn, s\u00e5 stora\/sm\u00e5 \u00e4r vissa ingredienser i Centaurus A som kommit till synes i en ny studie ledd av tyska forskaren Cornelia M\u00fcller, som \u00e4r knuten till Astronomisches Institut der Friedrich-Alexander-Universit\u00e4t Erlangen-N\u00fcrnberg. Hennes team har jobbat med samverkande radioteleskop p\u00e5 s\u00f6dra jordklotet och n\u00e5tt ett i ordets sanna mening… L\u00e4s mer »Nr 128 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14030"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14030"}],"version-history":[{"count":59,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14030\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14113,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14030\/revisions\/14113"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14030"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14030"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14030"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}