![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Drommarnapataket2_160.jpg\")
<\/a>I kv\u00e4ll har jag varit med om en stor konsth\u00e4ndelse i Malm\u00f6: Jag \u00e4r med\u00a0 p\u00e5 ett h\u00f6rn i styrelsen f\u00f6r Malm\u00f6 konsthallsf\u00f6rening av \u00e5r 1931<\/span> och vi bel\u00f6nade i kv\u00e4ll den str\u00e5lande konstn\u00e4rinnan Tamara Malmestr\u00f6m de Laval <\/strong>med 100 000 kr.<\/p>\nTamara har r\u00f6tter i Sk\u00e5ne och Sydamerika, \u00e4r ofta i Indien, k\u00e4nner sig lika hemma p\u00e5 Rasmusgatan i Malm\u00f6 som i \u00d6sterg\u00f6tland,\u00a0 men att hon ocks\u00e5 k\u00e4nner sig hemma i kosmos bevisas av hennes utst\u00e4llning p\u00e5 Dunkers i Helsingborg just nu (st\u00e5r fram till 2 oktober).<\/p>\n
Ett av konstverken heter Stardreams 581 c<\/em> och utg\u00e5r fr\u00e5n uppt\u00e4ckten av exoplaneten Gliese 581 c, som ett tag troddes ha goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att hysa biologiskt liv. 581 c \u00e4r en superjord 5,6 ggr tyngre \u00e4n jorden och ans\u00e5gs ett tag ligga i den “beboeliga zonen” med en temp som till\u00e5ter\u00a0 flytande vatten. Optimismen var stor i forskarl\u00e4gret, och det smittade av sig p\u00e5 Rasmusgatan i Malm\u00f6.<\/p>\n Numera tros Gliese 581 g ha b\u00e4ttre livsf\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4n syskonplaneten kallad\u00a0 c i systemet, vilket absolut inte f\u00f6rringar Tamaras entusiasm: Hon \u00e4r djupt engagerad i dagsskeendena och nyhetsfl\u00f6det i sitt blandteknska m\u00e5leri, och flera av hennes senaste bilder\u00a0 tar fasta p\u00e5 tsunamin och k\u00e4rnkraftskatastrofen i Japan. Hennes egen dotter var i landet n\u00e4r det small men klarade sig gudskelov\u00a0 helskinnad undan.<\/p>\n Intresserade rekommenderas varmt Tamaras bildrika hemsida:<\/p>\n http:\/\/www.tamaradelaval.com\/ Fr\u00e5n middagens ESO-pressmess saxas direkt:<\/p>\n * En synnerligen ljusstark men ovanligt ensam stj\u00e4rna har uppt\u00e4ckts i Stora magellansla molnet,<\/p>\n * Stj\u00e4rnan lyser tre miljoner g\u00e5nger ( 3 000 000 ) starkare \u00e4n solen. Liknande \u201csuperstj\u00e4rnor\u201d har tidigare endast uppt\u00e4ckts inuti stj\u00e4rnhopar, men just den h\u00e4r stj\u00e4rnan lyser i ensamt majest\u00e4t. <\/strong>Mycket notabelt, mycket intressant.<\/p>\n * Stj\u00e4rnans ursprung \u00e4r h\u00f6ljt i dunkel (!): f\u00f6ddes den ensam eller blev den utst\u00f6tt fr\u00e5n en stj\u00e4rnhop?<\/p>\n Oavsett vilket av alternativen som \u00e4r korrekta s\u00e5 utmanar uppt\u00e4ckten astronomernas f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur stj\u00e4rnor bildas.<\/p>\n S\u00e5 h\u00e4r \u00e4r det:<\/p>\n Ett internationellt forskarteam av astronomer <\/strong> har anv\u00e4nt sig av\u00a0 ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT f\u00f6r att detaljstudera stj\u00e4rnan VFTS 682 [2] i Stora magellanska molnet, en mindre galax som \u00e4r granne med Vintergatan.<\/p>\n Genom att analysera ljuset fr\u00e5n stj\u00e4rnan<\/strong> med instrumentet FLAMES p\u00e5 VLT s\u00e5 har de uppt\u00e4ckt att stj\u00e4rnans massa \u00e4r ungef\u00e4r 150 g\u00e5nger solens. 150 ggr!!! Liknande stj\u00e4rnor har \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge bara uppt\u00e4ckts i stj\u00e4rnhopars t\u00e4tbefolkade centrum, men VFTS 682 \u00e4r ensam.<\/p>\n Vid f\u00f6rsta anblicken troddes att VFTS 682 vara en hetsporre<\/strong>, ung och ljusstark, men i \u00f6vrigt oansenlig. Men den nya studien gjord med VLT visar att stora delar av den str\u00e5lning stj\u00e4rnan s\u00e4nder ut absorberas och sprids av stoftmoln innan den n\u00e5r jorden. Detta g\u00f6r att stj\u00e4rnan \u00e4r mer ljusstark \u00e4n vad man tidigare trott, den \u00e4r faktiskt en av de ljusstarkaste stj\u00e4rnor som n\u00e5gonsin observerats.<\/p>\n Extrafakta om VFTS 682:<\/p>\n * Yttemperaturen<\/strong><\/span> ligger runt 50 000 grader.<\/p>\n * Stj\u00e4rnan befinner sig inte s\u00e5 l\u00e5ngt ifr\u00e5n<\/strong><\/span> den t\u00e4tbefolkade stj\u00e4rnhopen RMC 136.<\/p>\n * \u00c4r det m\u00f6jligt att VFTS 682 f\u00f6ddes <\/strong><\/span>i hopen men sedan st\u00f6ttes ut? Man vet att den typen av \u201cf\u00f6rrymda stj\u00e4rnor\u201d finns, men de man k\u00e4nner till \u00e4r mycket mindre \u00e4n VFTS 682. ESO-infot h\u00e4r i sin helhet p\u00e5 svenska: Detta \u00e4r i stort k\u00e4nt k\u00e4nt sen antikens dagar (Hipparchos<\/strong>), Tycho Brahe<\/strong> och andra m\u00e4tte t ex dagj\u00e4mninspunkternas vandring under den f\u00f6rteskopiska tiden, men fr\u00e5gan \u00e4r hur vi b\u00e4st konkret i dag noterar fenomenet. T\u00e4nker jag fel om jag h\u00e4vdar att om\u00a0 vi tittar p\u00e5 gamla foton av en roterande natthimmel runt Polstj\u00e4rnan och j\u00e4mf\u00f6r med nytagna, borde effekten vara fullt synlig??? Polstj\u00e4rnan borde ha r\u00f6rt sig bort.<\/p>\n Tyv\u00e4rr hittar jag inga s\u00e5dana gamla bildbevis, kanske redan fr\u00e5n 1800-talet,\u00a0 p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n N\u00e5n?<\/p>\n Det \u00e4r inte den f\u00f6rk\u00e4ttrade kv\u00e4llspressen utan Nature<\/em> som har rubriken i sitt senaste pappersnummer:<\/p>\n Senast Vesuvius kreverade p\u00e5 allvar var 1944, 1631 och 79 e Kr, men m\u00e4ngder av utbrott\u00a0 ut\u00f6ver dessa har dokumenterats genom \u00e5rhundradena.<\/p>\n Vesuvius kan se ut s\u00e5 h\u00e4r fr\u00e5n ovan n\u00e4r NASA:s Earth Observatory passerar och vulkanen \u00e4r lugn och fin:<\/p>\n I “K\u00e4ra gamla \u00d6sttyskland”, som Gunnar Bernstrup <\/strong>sj\u00f6ng s\u00e5 glatt om (obs! ironi!), slogs i alla fall vakt om astronomin, och p\u00e5 Tautenberg-observatoriet byggdes v\u00e4rldens st\u00f6rsta Schmidtteleskop, en 2-meters bj\u00e4sse – byggt av Zeiss p\u00e5 sin tid –\u00a0 som fotfarande \u00e4r i h\u00f6gsta grad i bruk. Observatoriet har en sp\u00e4nnande historia, som g\u00e5r tillbaka via DDR till nazitiden. Th\u00fcringer Landessternwarte Tautenberg, TLS, \u00e4r en institution vi borde bes\u00f6ka i ASTB vid n\u00e5n kommande Tysklands-resa. Jag kan inte vara helt fel p\u00e5 det om jag p\u00e5st\u00e5r att p\u00e5 1990-talet var astronomer h\u00e4r p\u00e5 jakt efter\u00a0 de f\u00f6rsta riktiga exoplaneterna.<\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Tamara f\u00e5ngar exoplaneten 581 C I kv\u00e4ll har jag varit med om en stor konsth\u00e4ndelse i Malm\u00f6: Jag \u00e4r med\u00a0 p\u00e5 ett h\u00f6rn i styrelsen f\u00f6r Malm\u00f6 konsthallsf\u00f6rening av \u00e5r 1931 och vi bel\u00f6nade i kv\u00e4ll den str\u00e5lande konstn\u00e4rinnan Tamara Malmestr\u00f6m de Laval med 100 000 kr. Tamara har r\u00f6tter i Sk\u00e5ne och Sydamerika, \u00e4r… L\u00e4s mer »Nr 129 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14097"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14097"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14097\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14141,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14097\/revisions\/14141"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14097"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14097"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14097"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nEnsam solit\u00e4r \u00e4r ljusstark!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n–\u00a0 Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 hur en s\u00e5n h\u00e4r str\u00e5lande fyrb\u00e5k skulle kunnat ha bildats p\u00e5 egen hand, \u00e4ven om det ocks\u00e5 \u00e4r en m\u00f6jlig f\u00f6rklaring. Detta g\u00f6r VFTS 682 till ett riktigt fascinerande objekt, s\u00e4ger forskaren Joachim M. Bestenlehner<\/strong> (knuten till Armagh Observatory p\u00e5 Nordirland).<\/p>\n
\nhttp:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1117\/<\/a><\/p>\nBildbevis saknas p\u00e5 precessionen<\/h2>\n
<\/a>Om precessionen \u00e4r p\u00e5 26 000 \u00e5r\/varv s\u00e5 betyder det att f\u00f6r\u00e4ndringen ligger, mellan tummen och pekfingret, p\u00e5 ca 50 b\u00e5gsekunder per \u00e5r.\u00a0 P\u00e5 100 \u00e5r blir det n\u00e4stan 1,5 grader.<\/p>\nVesuvius kreverar<\/h2>\n
Europe\u00b4s Ticking Time Bomb<\/span><\/span><\/h3>\n
<\/a><\/p>\nTh\u00fcringens stolthet<\/h2>\n
\n<\/span><\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n<\/span><\/span><\/p>\n