{"id":14142,"date":"2011-05-27T21:16:45","date_gmt":"2011-05-27T20:16:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=14142"},"modified":"2011-05-27T21:16:45","modified_gmt":"2011-05-27T20:16:45","slug":"nr-130-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/27\/nr-130-2011\/","title":{"rendered":"Nr 130 2011"},"content":{"rendered":"

Upphittat: Vintergatans bortre spiralarm!<\/h2>\n

Med hj\u00e4lp av ett pyttelitet radioteleskop p\u00e5 1,2 meters diameter – som v\u00e5rt p\u00e5 TBO? – har tv\u00e5 amerikaner lyckats komma \u00e5t Vintergatans spiralarm p\u00e5 andra sidan v\u00e5r hemmagalax eget centrum. De har studerat molekyler fr\u00e5n tio moln med kol(mon)oxid 50 000 ljus\u00e5r bort fr\u00e5n solen och skapat den f\u00f6rsta “riktiga” bilden av den (\u00e4ven f\u00f6r rymdteleskop) sv\u00e5r\u00e5tkomliga bortre spiralarmen.<\/p>\n

Det \u00e4r en f\u00f6rn\u00e4mlig prestation som j\u00e4nkarna Thomas Dame <\/strong>och Patrick Thaddeus<\/strong> (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics) metodiskt och m\u00e5lmedvetet utf\u00f6rt, Ett av CO-molnen har en massa p\u00e5 kanske 50 000 solmassor och en utstr\u00e4ckning p\u00e5 150 ljus\u00e5r. Trots den relativa litenheten g\u00e5r det att komma \u00e5t molnen och undvika bruset fr\u00e5n den rikhaltiga v\u00e4tgasen.<\/p>\n

Forskarna tror att de kommit \u00e5t den bortre delen av Scutum\/Centaurus-spiralarmen, vars b\u00e5ge tros vara 200 000 ljus\u00e5r l\u00e5ng och vrida sig enligt rapporten n\u00e4stan 310 grader runt Vintergatans centrum.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Hela rapporten finns h\u00e4r:<\/p>\n

http:\/\/arxiv.org\/pdf\/1105.2523v1
\n<\/a><\/p>\n

F\u00f6r vackert?<\/h2>\n

– En astrofotograf med konstn\u00e4rlig fallenhet!, lyder Christian Vestergaards<\/strong> omd\u00f6me.<\/p>\n

Ibland s\u00e5 \u00e4r det bara s\u00e5\u00e5\u00e5 bed\u00f6vande vackra, n\u00e4stan \u00f6verjordiska bilder som \u00f6verfaller oss fr\u00e5n stj\u00e4rnhimlen. Chris Kostiopoulos<\/strong> bilder finns p\u00e5 denna sajt:<\/span><\/span><\/p>\n

http:\/\/www.greeksky.gr\/files\/best.htm<\/a><\/span><\/p>\n

Naturvetare hyllade Bob Dylan<\/h2>\n

\"\"<\/a>N\u00e4r Bob Dylans <\/strong>70-\u00e5rsdag firades p\u00e5 Kemisk Kantine, \u00c5rhus Universitet i Danmark, finns det bara en sak att s\u00e4ga: Well done! R\u00e4tt t\u00e4nkt.<\/p>\n

P\u00e5 vissa astronomiska musiksajter finns hans\u00a0 “I’ll Be Your Baby Tonight” bland de popul\u00e4raste texterna:<\/p>\n

Close your eyes, close your door
\nYou don’t have to worry any more
\nI’ll be your baby tonight.<\/span><\/p>\n

Shut the light, shut the shade
\nYou don’t have to be afraid
\nI’ll be your baby tonight.<\/span><\/p>\n

Well, that mockingbird’s gonna sail away
\nWe’re gonna forget it
\nThat big, fat moon is gonna shine like a spoon
\nBut we’re gonna let it
\nYou won’t regret it.<\/span><\/p>\n

Kick your shoes off, do not fear
\nBring that bottle over here
\nI’ll be your baby tonight. <\/span><\/p>\n

OSIRIS-REx ny NASA-satsning<\/h2>\n

Ett nytt NASA-projekt har precis blivit bekant:\u00a0 Satsningen p\u00e5 en robotbestyckas rymdsond, som ska ta sig till en asteroid, utforska och borra p\u00e5 sm\u00e5planetens yta och sen ta med sig materialet tillbaka till jorden.<\/p>\n

Origins-Spectral Interpretation-Resource Identification-Security-Regolith Explorer<\/span> heter projektet, f\u00f6rkortat OSIRIS-REx..<\/p>\n

Tidsramen i korthet:<\/p>\n

* Upps\u00e4ndning<\/strong> sker 2016.<\/p>\n

* Sonden framme <\/strong>vid asteroiden 1999 RQ36 \u00e5r 2020.<\/p>\n

* Sex m\u00e5naders<\/strong> kartl\u00e4ggning av ytan.<\/p>\n

* Robotarm borrar<\/strong> upp ett hekto ytmaterial.<\/p>\n

* Kapseln med asteroidmaterialet<\/strong> landar 2023 p\u00e5 Utahs s\u00e5 kallade Test and Training Range.<\/p>\n

Kostnad f\u00f6r projektet: 800 miljoner dollars. Exklusive upps\u00e4ndningen.<\/p>\n

Om RQ36 vet vi att himlakroppen \u00e4r 600 meter i diameter, och sannolikt \u00e4r den rik p\u00e5 diverse kolmolekyler, de n\u00f6dv\u00e4ndiga byggstenarna f\u00f6r organiskt liv.<\/p>\n

RQ36 kan komma jorden r\u00e4tt n\u00e4ra, vilket f\u00f6ranlett en del spekulationer kring en krock i framtiden.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Upphittat: Vintergatans bortre spiralarm! Med hj\u00e4lp av ett pyttelitet radioteleskop p\u00e5 1,2 meters diameter – som v\u00e5rt p\u00e5 TBO? – har tv\u00e5 amerikaner lyckats komma \u00e5t Vintergatans spiralarm p\u00e5 andra sidan v\u00e5r hemmagalax eget centrum. De har studerat molekyler fr\u00e5n tio moln med kol(mon)oxid 50 000 ljus\u00e5r bort fr\u00e5n solen och skapat den f\u00f6rsta “riktiga”… L\u00e4s mer »Nr 130 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14142"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14142"}],"version-history":[{"count":46,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14142\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14201,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14142\/revisions\/14201"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14142"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14142"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14142"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}