{"id":14258,"date":"2011-05-30T12:15:37","date_gmt":"2011-05-30T11:15:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=14258"},"modified":"2011-05-30T18:40:17","modified_gmt":"2011-05-30T17:40:17","slug":"nr-132-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/30\/nr-132-2011\/","title":{"rendered":"Nr 132 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Solens storlek minskar<\/h2>\n<p>Rubrikens p\u00e5st\u00e5ende b\u00e5de st\u00e4mmer och st\u00e4mmer inte. Pratar vi om solens skenbara storlek \u00e4r dagens stj\u00e4rna n\u00e5got st\u00f6rre p\u00e5 vintern, d\u00e5 jordklotet befinner sig i sitt perihelium i sin svagt elliptiska bana, och i konsekvensens namn mindre nu p\u00e5 sommaren under aphelium,<\/p>\n<p>Solens goda sommarv\u00e4rma har inte med avst\u00e5ndet att g\u00f6ra utan jordaxelns lutning. Utan denna lutning: Inga \u00e5rstider \u00f6verhuvud taget!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Sidebyside.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"533\" height=\"231\" class=\"aligncenter size-full wp-image-14277\" style=\"width: 471px; height: 206px;\" title=\"Solen p\u00e5 sommaren t v, p\u00e5 vintern t h\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Sidebyside.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Sidebyside.jpg 533w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Sidebyside-300x130.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 533px) 100vw, 533px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Och om n\u00e5gra miljarder \u00e5r kommer\u00a0 solen att v\u00e4xa f\u00f6r att mer och mer \u00f6verg\u00e5 till att bli en r\u00f6d j\u00e4tte &#8211; under processens g\u00e5ng kommer jordklotet att sv\u00e4ljas med hull och h\u00e5r och berg och oceaner och allt\u00a0 eventuellt kvarvarande liv.<\/p>\n<p>Det fanns en tid n\u00e4r astronomer verkligen rent konkret trodde att solen minskade i omf\u00e5ng. 1854 presenterade <strong>Hermann Helmholtz<\/strong> en f\u00f6rsta popul\u00e4r, mycket intressant teori, som han p\u00f6 om p\u00f6 utvecklade &#8211; att solens v\u00e4rmeutstr\u00e5lning \u00e4r resultatet av den gravitationsenergi som uppst\u00e5r n\u00e4r solsf\u00e4ren minskar i omf\u00e5ng. Han talade om en st\u00e4ndigt &#8211; sen solens och solsystemets skapelse &#8211; f\u00f6rekommande&#8221;Verdichtung&#8221;, sammanpressning, f\u00f6rt\u00e4tning, kontraktion, och hur denna alstrade v\u00e4rme.<\/p>\n<p>Helmholtz r\u00e4knade p\u00e5 saken och kom fram till att solen, som kanske minskade med n\u00e5gra meter per \u00e5r,\u00a0 i alla fall kommer att producera v\u00e4rme i 17 miljoner (17 000 000) \u00e5r. Imponerande l\u00e4nge i och f\u00f6r sig, men redan f\u00f6r samtidens geologer och fossilexperter r\u00e4ckte \u00e4nd\u00e5 inte dessa \u00e5r. De ins\u00e5g att jordytan m\u00e5ste ha miljarder \u00e5r p\u00e5 nacken.<\/p>\n<p>Helmholtz teori med dess vidare utveckling h\u00f6ll greppet kanske i 30-40 \u00e5r, sen kom atomenergin p\u00e5 allvar in i ekvationen. Men m\u00e5nga ifr\u00e5gasatte ocks\u00e5 Helmholtz p\u00e5 hans egen tid: Det fanns ju inga synliga tecken p\u00e5 solminskning under den teleskopiska tiden fram till 1800-talet.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Connections1711.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-14284\" title=\"SDO-bild i ultraviolett fr\u00e5n 15-17 mars i \u00e5r - bilden visar hur de aktiva omr\u00e5\u00e5dena st\u00e5r i f\u00f6rbindelse med varandra. Foto: NASA\/SDO\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Connections1711-300x300.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Connections1711-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Connections1711-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Connections1711.jpg 648w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>I dag har forskare under l\u00e5ng tid m\u00e4tt solsf\u00e4rens storlek, och solens storlek studeras extremnoga\u00a0 av ett par satelliter, NASA:s SOHO och den franska Picard-satelliten t ex.<\/p>\n<p>Ombord p\u00e5 Picard finns teleskopet kallat SODISM (SOlar Diameter Imager and Surface Mapper), vars uppgift \u00e4r att m\u00e4ta solens diameter och form med en noggranrhet p\u00e5 n\u00e5gra tusendels b\u00e5gsekunder eller mindre och \u00e4ven s\u00f6ka komma \u00e5t helioseismografiska fenomen. Jag har inte sett n\u00e5gra rapporter \u00e4nnu, men\u00a0 studier av 500 000 bilder tagna under tolv \u00e5r fr\u00e5n SOHO har INTE p\u00e5visat n\u00e5gon m\u00e4tbar solminskning.<\/p>\n<p>SDO-sonden hoppas alla ska bidra med m\u00e4tningar liksom v\u00e4rldens st\u00f6rsta solteleskop Advanced Technology Solar Telescope, som kommer att tas i bruk p\u00e5 Hawaii 2017-2018.<\/p>\n<p>Finns det m\u00e4tbara skillnader, \u00e4r det uppenbarligen oerh\u00f6rt sm\u00e5 i nul\u00e4get. Och intressant \u00e4r sj\u00e4lvklart ocks\u00e5 om solsf\u00e4rens eventuella bubblande kan ha med solcykeln att g\u00f6ra.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/20100614141927_image-46790-print.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-14286\" title=\"Det kommande solteleskopet p\u00e5 Hawaii,\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/20100614141927_image-46790-print-1024x813.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"357\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/20100614141927_image-46790-print-1024x813.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/20100614141927_image-46790-print-300x238.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/20100614141927_image-46790-print.jpg 1600w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Frida Palm\u00e9r sl\u00e4ktforskad!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Frida19398.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"229\" class=\"alignleft size-medium wp-image-14291\" style=\"width: 246px; height: 188px;\" title=\"Frida p\u00e5 tysk astronomkongress 1939!\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Frida19398-300x229.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Frida19398-300x229.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/Frida19398.jpg 431w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Tack till min sv\u00e4gerska <strong>Martha Johansson<\/strong> (f Horn) i H\u00f6\u00f6r, som \u00e4r en sansl\u00f6st duktig sl\u00e4ktforskare. Det \u00e4r Martha som nu utrett det mesta v\u00e4rt att veta om <strong>Frida Palm\u00e9r<\/strong> och hennes f\u00f6r\u00e4ldrar. Alla tre \u00e4r begravda p\u00e5 kyrkog\u00e5rden i Blentarp.<\/p>\n<p>Den <strong>Elsa Jeppsson<\/strong> som hade hand om Fridas grav i m\u00e5nga \u00e5r i Blentarp, bar samma namn som Fridas mamma innan gifterm\u00e5let med <strong>Hans Palm\u00e9r <\/strong>och var Fridas kusin.<\/p>\n<p>Denna kusin Elsa Jeppsson var f\u00f6dd i Malm\u00f6 och dog i Malm\u00f6 2007.<\/p>\n<p>Fridas tidigare sl\u00e4ktingar hade alla sin r\u00f6tter i den sk\u00e5nska myllan (Blentarp, S\u00f6vde, Stehag, Skurup etc), och jag undrar s\u00e5:<\/p>\n<p>Hur l\u00e4t Fridas dialekt? \u00c4delsk\u00e5nsk eller hade \u00e5ren i Stockholm gjort henne &#8220;spansk i truten&#8221;? T\u00e4nk om hennes r\u00f6st finns dokumenterad n\u00e5nstans!?!<\/p>\n<h2>Skicka en b\u00e5t till Titan!<\/h2>\n<p>En forskningsb\u00e5t som seglar eller surfar runt i det gigantiska metanhavet p\u00e5 Saturnus-m\u00e5nen Titan &#8211; vad s\u00e4gs om det?<\/p>\n<p>Id\u00e9n har faktiskt n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 nacken och har nu ytterligare f\u00e5tt lite verklighetsf\u00f6rankring.<\/p>\n<p>Id\u00e9n i korthet:<\/p>\n<p>Vi skickar upp en sond med ett flytetyg ombord, som med fallsk\u00e4rm landar p\u00e5 Titan och som sen tar sig runt p\u00e5 metansj\u00f6n och tar prover och skickar tillbaka resultaten till jorden.<\/p>\n<p>M\u00e5let \u00e4r Ligeia Mare (bilden nedan) p\u00e5 Titan.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/LigeiaMare.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-14260\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/LigeiaMare.jpg\" alt=\"\" width=\"500\" height=\"383\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/LigeiaMare.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/LigeiaMare-300x229.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Professorn <strong>John Zarnecki<\/strong>, Open University, har i briitiska media pratat om att Titans v\u00e5gor \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n jordens men att de r\u00f6r sig saktare, eftersom det handlar om flytande och mycket kyliga (minus 180 gr C) kolv\u00e4ten, fr\u00e4mst metan.<\/p>\n<p>&#8211; Titan \u00e4r den b\u00e4sta plats i planetsystemet f\u00f6r surfing, s\u00e4ger professorn i en tidning .<\/p>\n<p>Ligeia Mare har i stort sett samma utbredning som Stora sj\u00f6arna i USA, och s\u00e5 h\u00e4r kan vi t\u00e4nka oss att TiME (Titan Mare Explorer) kommer att se ut under forskningsf\u00e4rderna:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/110510-titanBoatPhoto-hmed-1200p.grid-6x2.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-14261\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/110510-titanBoatPhoto-hmed-1200p.grid-6x2.jpg\" alt=\"\" width=\"474\" height=\"417\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/110510-titanBoatPhoto-hmed-1200p.grid-6x2.jpg 474w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/110510-titanBoatPhoto-hmed-1200p.grid-6x2-300x263.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 474px) 100vw, 474px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&#8220;F\u00f6lj med mig Stina, i en roddb\u00e5t till Kina&#8230;&#8221;,\u00a0 hur kommer den nya texten att lyda? &#8220;F\u00f6lj med mig sk\u00f6na sopran, i en b\u00e5tsond till Titan&#8230;&#8221;?<\/p>\n<p>Credit f\u00f6r foto och illustration ovan: NASA.<\/p>\n<h2>Rudolf Hess och m\u00e5nen<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/hess2.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-14293\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/hess2.jpg\" alt=\"\" width=\"154\" height=\"200\" \/><\/a><strong>Adolf Hitlers<\/strong> st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dare <strong>Rudolf Hess (t v) <\/strong>var f\u00f6rmodligen en mystiker, intresserad av astrologi och annat hokuspokus. Han fl\u00f6g ju till England utan chefens tillst\u00e5nd f\u00f6r att m\u00e4kla n\u00e5n sorts fred men idiotf\u00f6rklarades hemma i Tyskland, sattes i f\u00e4ngelse i England och d\u00f6mdes s\u00e5 sm\u00e5ningom till livstid i N\u00fcrnbergsprocesen.<\/p>\n<p>Nu dyker Hess intresse f\u00f6r m\u00e5nen upp i <strong>James Attlees<\/strong> bok <em>Nocturne,<\/em> d\u00e4r denne skildrar intresset f\u00f6r m\u00e5nen och m\u00e5nljuset i v\u00e5ra kulturer, f\u00f6rr och nu.<a> Under sin tid i Spandau-f\u00e4ngelset i Berlin intresserade sig Hess \u00e5ren 1969-1972 f\u00f6r NASA:s m\u00e5nprojekt och bl a s\u00e4nde NASA honom Apollo 15:s tidtabell minut f\u00f6r minut.<\/a><\/p>\n<p>Kan Hess intresse ha berott p\u00e5 att de amerikanska m\u00e5nf\u00e4rderna var ett resultat av skyddslingen <strong>Werner von Brauns<\/strong> tekniska snille, ett intresse som under kriget ledde till terrorbombningar av England och v\u00e4stfronten (Lille, Haag, Antwerpen m fl st\u00e4der) och till d\u00f6dandet av 20 000 slavarbetare i Nazitysklands och von Brauns helvetiska underjordiska raketfabriker? von Braun borde ha f\u00e5tt dela cell med Hess i Spandau i st\u00e4llet f\u00f6r att bli hj\u00e4lte i USA!!!<\/p>\n<p>28 mars 1945 skickades den sista V2:an i v\u00e4g. Drygt en\u00a0 m\u00e5nad senare hade amerikanerna von Braun i sitt f\u00f6rvar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Solens storlek minskar Rubrikens p\u00e5st\u00e5ende b\u00e5de st\u00e4mmer och st\u00e4mmer inte. Pratar vi om solens skenbara storlek \u00e4r dagens stj\u00e4rna n\u00e5got st\u00f6rre p\u00e5 vintern, d\u00e5 jordklotet befinner sig i sitt perihelium i sin svagt elliptiska bana, och i konsekvensens namn mindre nu p\u00e5 sommaren under aphelium, Solens goda sommarv\u00e4rma har inte med avst\u00e5ndet att g\u00f6ra utan&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/05\/30\/nr-132-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 132 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14258"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14258"}],"version-history":[{"count":50,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14258\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14319,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14258\/revisions\/14319"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14258"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14258"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14258"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}