![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/05\/493575main_134_undock_466.jpg\")
<\/a><\/p>\nBild 2 (foto och copyright: Beth Katz<\/strong>, Lancaster County, Pennsylvania) visar en bild uppf\u00e5ngad ungef\u00e4r samtidigt fr\u00e5n jorden:<\/p>\n Klicka p\u00e5 bilden och du ser TV\u00c5 pregnanta ljusstreck \u00f6ver himlavalvet.<\/p>\n Allra viktigast, rent vetenskapligt,\u00a0 p\u00e5 denna Endeavours sista rymdf\u00e4rd var utplacerandet av AMS som i Alpha Magnetic Spectrometer<\/span> – ett instrument som kommer att ge oss massor av ny kunskap om den kosmiska str\u00e5lningen fr\u00e5n supernovor och universums tidigaste epok.<\/p>\n PS. Denna notis \u00e4ndrad ett par g\u00e5nger 31.5 till f\u00f6ljd av “teknisk uheld” i mina hj\u00e4rnhalvor. F\u00f6rst hade jag fel dag, sen fel landningsgtid. Hoppas det \u00e4r r\u00e4tt nu!<\/p>\n Jag har alltid varit nyfiken p\u00e5 konflikter inom astronomin. Personkemin har inte alltid st\u00e4mt mellan forskarna, v\u00e5rt s\u00e4llskaps grundare Knut Lundmark <\/strong>inget undantag, varken p\u00e5 hemmaplan eller utomlands. L\u00e5ngt tidigare f\u00f6rekom en lika klassisk som\u00a0 kompromissl\u00f6s tr\u00e4ta mellan Tycho Brahe <\/strong>och B\u00e4r<\/strong>, som inte upph\u00f6rde f\u00f6rr\u00e4n B\u00e4r dog.<\/p>\n Fr\u00e5n b\u00f6rjan skrev de vetenskapsrapporter tillsammans (bl\u00a0 a om supernovor), men sen gick de skilda v\u00e4gar och slogs t ex n\u00e4r radioastronomin brutit igenom om vem som uppt\u00e4ckt vad allra f\u00f6rst. Det kunde handla om dagar att komma f\u00f6rst i olika tidskrifter i b\u00f6rjan av 50-talet.<\/p>\n Kanske var den h\u00e4r sortens primitiva konkurrens rentav stimulerande f\u00f6r den astronomiska utforskningen.<\/p>\n Vilken dialekt hade Frida Palm\u00e9r<\/strong>? Fr\u00e5gan kom p\u00e5 tapeten i f\u00f6rra bloggen, och Gunilla Lindberg<\/strong>, som hade Frida p\u00e5 gymnasiet i Halmstad, noterar:<\/p>\n – Som jag minns det hade Frida ganska m\u00f6rk r\u00f6st och talade v\u00e5rdad sydsvenska. Varken sk\u00e5nska eller hall\u00e4ndska – jag hade b\u00e5da dialekterna i familjen.<\/p>\n – P\u00e5 den h\u00e4r tiden skulle skolan ju korrigera dialektuttal, och Frida som vistats l\u00e4nge i l\u00e4rda s\u00e4llskap, anpassade s\u00e4kert ocks\u00e5 hon sitt tal s\u00e5 att det inte l\u00e4t alltf\u00f6r lantligt. Man blev ju inte tagen p\u00e5 allvar d\u00e5.<\/p>\n Alison Sills vetenskapliga hemsida finns h\u00e4r: http:\/\/www.physics.mcmaster.ca\/people\/faculty\/Sills_AI_h.html Det som mest utmanar forskarna \u00e4r f\u00f6rekomsten av s\u00e5 kallade\u00a0 “blue stragglers” – vad blir det p\u00e5 svenska? bl\u00e5 eftersl\u00e4ntare? – som\u00a0 identifierades redan 1953 av Alan Sandage<\/strong>. De utmanar teoretikerna genom sin st\u00f6rre massa, sin bl\u00e5are f\u00e4rg och de verkar ha genomg\u00e5tt antingen kollisioner med en andra stj\u00e4rnor eller mass\u00f6verf\u00f6ring fr\u00e5n andra stj\u00e4rnor. N\u00e5tt mystiskt \u00e4r det med dessa stj\u00e4rnors placering i hoparnas HR-diagram.<\/p>\n Hubble-teleskopet har tagit en hel del intressanta bilder av dessa blue stragglers.<\/p>\n Somliga hopar inneh\u00e5ller 100 000 stj\u00e4rnor, s\u00e5 vill du r\u00e4kna p\u00e5 de ing\u00e5ende stj\u00e4rnornas inb\u00f6rdes r\u00f6relser och gravitationsp\u00e5verkan sinsemellan tvingas du\u00a0 laborera med 100 000-kropparsproblemet. Lycka till!<\/p>\n “Man” brukar tala om ren\u00e4ssansm\u00e4nniskor, och vad ska vi kalla britten Tim Radford<\/strong>? Tim var en tid kulturredakt\u00f6r p\u00e5 The Guardian<\/em>, och sen blev han vetenskapsredakt\u00f6r p\u00e5 samma tidning. Han var dessutom en tid ins\u00e4ndarredakt\u00f6r… det \u00e4r n\u00e4stan s\u00e5 att man k\u00e4nner igen sig i mixen.<\/p>\n Om de b\u00e4gge rollerna\/kulturerna skriver han i sin nya bok The Address Book<\/em>. d\u00e4r han synar b\u00e5de v\u00e5rt kosmos m\u00e4rkliga urval av naturlagar som till\u00e5ter liv (“The Goldilock Enigma”) och prop\u00e5erna om multiversa.<\/p>\n Tim vann priset f\u00f6r vetenskapsjournalistik, som delas ut The Association of British Science Writers<\/span>, inte mindre \u00e4n fyra g\u00e5nger.<\/p>\n Endeavour s\u00e4tter punkt i morgon\u00a0 morgon Nu n\u00e4r rymdf\u00e4rjan Endeavour STS 134\u00a0 \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g ner till jorden igen och v\u00e4ntas landa vid 08.35-draget svensk tid\u00a0 1 juni p\u00e5 Kennedy Space Center, kan jag inte l\u00e5ta bli att hylla “missionen” med tv\u00e5 bilder. Bild 1 (foto: NASA) visar hur det s\u00e5g ut n\u00e4r rymdf\u00e4rjan kopplats… L\u00e4s mer »Nr 133 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14330"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14330"}],"version-history":[{"count":61,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14330\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14411,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14330\/revisions\/14411"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14330"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14330"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14330"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n
\n<\/span><\/strong><\/p>\nKan astronomer hata varandra?<\/h2>\n
<\/a>I Donald E Osterbrocks <\/strong>bok Walter Baade: A Life in Astrophysics<\/em> talas rent ut om ett hat mellan Walter Baade<\/strong> och Fritz Zwicky<\/strong>. B\u00e4gge arbetade p\u00e5 samma institution och m\u00e5ste ibland samsas under samma kupol p\u00e5 Mount Wilson och Mount Palomar.<\/p>\nFrida Palm\u00e9rs r\u00f6st<\/h2>\n
Klotformiga stj\u00e4rnhopar med ?<\/h2>\n
<\/a>Trodde du ocks\u00e5 att vi visste allt v\u00e4rt att veta om de klotformiga stj\u00e4rnhoparna? Motbeviset kommer fr\u00e5n Ailson Sills<\/strong> (bilden t v), toppforskare p\u00e5 McMaster University, Ontario, i Canada. Hon \u00e4r specialist p\u00e5 dessa tr\u00e4ngselfyllda stj\u00e4rnhopar, p\u00e5 stj\u00e4rnkollisioner i dem och vad det betyder f\u00f6r stj\u00e4rnhoparnas vidare \u00f6den. Och vilken \u00e4r stj\u00e4rnhoparnas relation till dv\u00e4rggalaxer?<\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nDe tv\u00e5 kulturerna mellan h\u00e5rda p\u00e4rmar<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"