{"id":14398,"date":"2011-06-01T13:47:44","date_gmt":"2011-06-01T12:47:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=14398"},"modified":"2011-06-01T13:56:51","modified_gmt":"2011-06-01T12:56:51","slug":"nr-134-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/06\/01\/nr-134-2011\/","title":{"rendered":"Nr 134 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Fr\u00e5n fotboll till gyrokronologi<\/h2>\n<p>Ett spinn off-projekt fr\u00e5n det exoplanets\u00f6kande Kepler-projektet kallas <span style=\"text-decoration: underline;\">Kepler Cluster Study<\/span> och ber\u00f6r n\u00e5got s\u00e5 sp\u00e4nnande\u00a0 som att fastst\u00e4lla en stj\u00e4rnas \u00e5lder genom dess rotation. Bakom forskningen ligger senast en Harvard-Smithsonian-astronom med det danskklingande namnet <strong>S\u00f8ren Meibom<\/strong>, forskare och gammal fotbollsspelare fr\u00e5n Odense (se nedan) som avrapporterade sitt teams fynd p\u00e5 senaste m\u00f6tet med <span style=\"text-decoration: underline;\">American Astronomical Society<\/span>.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/b1913a_500.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-14414\" style=\"width: 268px; height: 268px;\" title=\"S\u00f8ren p\u00e5 spr\u00e5ng!\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/b1913a_500-300x300.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/b1913a_500-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/b1913a_500-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/b1913a_500.jpg 500w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r denna:<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>* Ju \u00e4ldre en stj\u00e4rna <\/strong><\/span>och dess planeter \u00e4r, desto st\u00f6rre chans att det utvecklats n\u00e5gon form av liv p\u00e5 planeterna. Om astronomer kan m\u00e4ta de planetb\u00e4rande stj\u00e4rnornas \u00e5lder f\u00e5r de samtidigt veta planeternas \u00e5lder.<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>* Forskarna har s\u00e4rskilt fokuserat <\/strong><\/span>sitt intresse till stj\u00e4rnors rotationer i \u00f6ppna stj\u00e4rnhopen NGC 6811, som anses ha en \u00e5lder runt 1 mljard \u00e5r &#8211;\u00a0 en \u00e5ldersf\u00f6rdubbling j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare studier av de yngre hoparna Hyaderna, Praesepe, hopen i Coma Berenice och M37.<\/p>\n<p>Med hj\u00e4lp av en teknik kallad &#8220;gyrokronologi&#8221; har rotationerna hos 71 dv\u00e4rgstj\u00e4rnor best\u00e4mts, och f\u00e4rgperiod-diagram st\u00e4lls upp. Rotationer fr\u00e5n 1 till 11 dygn (= spektralklass F till K) uppm\u00e4ttes, och kopplingen mellan rotation-\u00e5lder-massa tycks st\u00e4mma \u00f6verraskande perfekt, vilket \u00e4r lovande f\u00f6r fortsatta m\u00e4tningar av stj\u00e4rnor \u00e4ven\u00a0 utanf\u00f6r hoparna. Astronomerna har hittat en ny och n\u00e4stan ofelbar &#8220;klocka&#8221;, \u00e5tminstone bland mindre stj\u00e4rnor typ solen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/Star_age.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-14422\" title=\"NGC 6811 ligger i Keplers favoritkonstellation Cygnus\/Svanen. Foto:  Anthony Ayiomamitis\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/Star_age-300x202.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"202\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/Star_age-300x202.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/Star_age.jpg 700w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Under fyra \u00e5r jobbade Meibom <em>et al <\/em>intensivt med att sortera ut f\u00f6rgrundsstj\u00e4rnor fr\u00e5n NGC 6811, 7000 stj\u00e4rnor ingick i f\u00f6rstudierna, och sen f\u00f6ljdes ett antal extra noga med jordbundna teleskop p\u00e5 Mt Hopkins, Arizona, innan Kepler-sondens fotometriska finoptik kom in i bilden. Kepler finslipade detaljerna n\u00e4r det g\u00e4llde f\u00f6rm\u00f6rkande stj\u00e4rnfl\u00e4ckar, som anv\u00e4nts f\u00f6r att m\u00e4ta stj\u00e4rnornas spinn.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/SorenMeibom_thumb1.jpeg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-14451\" title=\"S\u00f8ren - astronomen i dag\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/SorenMeibom_thumb1.jpeg\" alt=\"\" width=\"100\" height=\"116\" \/><\/a>S\u00f8ren Meibom \u00e4r f\u00f6dd i Odense och \u00e4r gammal fotbollspelare (anfallare) med f\u00f6rflutet i det danska juniorlandslaget bland annat. &#8220;Svenskd\u00f6dare&#8221; tror jag inte han \u00e4r, men han har spelat mot landslagen i\u00a0 gamla Sovjet, DDR, Nordirland m fl. I tr\u00e4ningsmatcher p\u00e5 klubbniv\u00e5 har motst\u00e5ndare lystrat tll klubbnamn som Tottenham, Napoli m fl.\u00a0 Han var p\u00e5t\u00e4nkt f\u00f6r EM 1992, som Danmark ju vann, men en skada kom emellan.<\/p>\n<p>Meibom kan j\u00e4mf\u00f6ra sig med en annan fotbollstokig dansk naturvetare &#8211; <strong>Niels Bohr!<\/strong><\/p>\n<p>Bortsett fr\u00e5n fotboll&#8230; gl\u00f6m inte glosan gyrokronologi!<\/p>\n<p>Rapporten fr\u00e5n S\u00f6ren Meibom och hans kolleger finns h\u00e4r i sin helhet:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/arxiv.org\/pdf\/1104.2912v1\">http:\/\/arxiv.org\/pdf\/1104.2912v1<br \/>\n<\/a><\/p>\n<h2>Endeavour hemma igen &#8211; nu \u00e4r det danskarnas tur<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/page18_blog_entry158_summary_1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"132\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-14424\" style=\"width: 63px; height: 55px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/page18_blog_entry158_summary_1-150x132.jpg\" alt=\"\" \/><\/a>Det var en snygg och mjuk, n\u00e4sta estetiskt \u00f6verjordisk, landning som utf\u00f6rdes av rymdf\u00e4rjan Endeavour i Florida-m\u00f6rkret i morse, direkts\u00e4nt av NASA:s egen tv.<\/p>\n<p>Inga j\u00e4mf\u00f6relser i \u00f6vrigt, men nu h\u00e5ller vi, som den enarmade banditen sa, tummen f\u00f6r det danska suborbital-projektet. <strong>Christian Vestergaard<\/strong> tipsar om de r\u00f6dvitas sajt h\u00e4r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/copenhagensuborbitals.com\/&amp;urlHash=-4.1195398543613704E254\" target=\"_BLANK\">http:\/\/copenhagensuborbitals.com\/<\/a><\/p>\n<h2>Zwicky vs Baade<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/boxing_glove11.gif\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-14431\" style=\"width: 85px; height: 85px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/boxing_glove11-150x150.gif\" alt=\"\" \/><\/a>Aprop\u00e5 hatet mellan de stora astronomprofilerna <strong>Fritz Zwicky<\/strong> och <strong>Walter Baade<\/strong>, b\u00e4gge knutna till Caltech-observatorierna, s\u00e5 ber\u00e4ttas det av d\u00e5varande Caltech-chefen <strong>Jesse Greenstein<\/strong> att Zwicky under kriget hade kallat Baade nazist, vilket han inte var. (Men Baade beh\u00f6ll otaktiskt nog sitt tyska medborgarskap och blev aldrig amerikansk medborgare!)<\/p>\n<p>Baade var s\u00e5 r\u00e4dd f\u00f6r Zwicky att han inte ville vara i samma rum som kollegan. Han fruktade rentav att Zwicky skulle d\u00f6da honom!<\/p>\n<p>En vanlig svensk akademisk utn\u00e4mningsstrid \u00e4r som en mild v\u00e4stanfl\u00e4kt mot vad dessa astronomiska toppforskare kunde s\u00e4ga och tycka om varandra.<\/p>\n<h2>En spiralgalax som Vintergatan<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">ESO-astronomer har anv\u00e4nt WFI-kameran p\u00e5 MPG\/ESO 2,2-metersteleskopet f\u00f6r att f\u00e5nga NGC 6744 p\u00e5 bild, ber\u00e4ttar ett ESO-mess i dag.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Denna uppseendev\u00e4ckande spiralgalax ligger ungef\u00e4r 30 miljoner ljus\u00e5r bort, i stj\u00e4rnbilden P\u00e5f\u00e5geln p\u00e5 den s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen. Men bilden skulle n\u00e4stan ha kunnat vara ett foto-vykort f\u00f6rest\u00e4llande v\u00e5r egen Vintergata, taget och skickat av en extragalaktisk v\u00e4n, eftersom denna galax \u00e4r mycket lik v\u00e5r egen.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/eso1118a.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-14417\" title=\"V\u00e5r dubbelg\u00e5ngare! Foto: ESO\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/eso1118a-1024x862.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"378\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/eso1118a-1024x862.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/eso1118a-300x252.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/eso1118a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n<p>Vi ser NGC 6744 n\u00e4stan rakt ovanifr\u00e5n. Med det dramatiska f\u00e5gelperspektivet kan vi se hur galaxen \u00e4r uppbyggd. Om vi hade haft teknologin till att l\u00e4mna Vintergatan och titta tillbaka p\u00e5 den fr\u00e5n rymden mellan galaxerna s\u00e5 \u00e4r det ungef\u00e4r denna vy vi skulle se. De sl\u00e5ende spiralarmarna \u00e4r svepta runt en t\u00e4t, n\u00e5got avl\u00e5ng k\u00e4rna och omgivna av en stoftrik disk. Dessutom finns det en f\u00f6rvr\u00e4ngd satellitgalax (NGC 6744A) som man kan se som en fl\u00e4ck till h\u00f6ger och nedanf\u00f6r NGC 6744. Denna galax p\u00e5minner om ett av de Magellanska molnen, Vintergatans granngalaxer..<\/p>\n<p>N\u00e5got som skiljer sig mellan NGC 6744 och Vintergatan \u00e4r deras storlekar.<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>* V\u00e5r galax \u00e4r ungef\u00e4<\/strong><\/span>r 100 000 ljus\u00e5r tv\u00e4rs \u00f6ver, men galaxen p\u00e5 bilden har n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 stor diameter.<br \/>\n<span style=\"text-decoration: underline;\"><strong><br \/>\n*\u00a0 De stoftrika spiralarmarna<\/strong><\/span> inneh\u00e5ller en m\u00e4ngd gl\u00f6dande stj\u00e4rnbildningsomr\u00e5den (r\u00f6da p\u00e5 bilden) och ger denna Vintergats-dubbelg\u00e5ngare sitt uppseendev\u00e4ckande spiralm\u00f6nster.<\/p>\n<p>Den \u00e4r bilden togs med WFI-kameran som sitter p\u00e5 MPG\/ESO 2,2-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile. Bilden skapades fr\u00e5n exponeringar med tre filter som sl\u00e4ppte igenom bl\u00e5tt, gr\u00f6ngult och r\u00f6tt ljus och ett filter som sl\u00e4ppte igenom gl\u00f6den fr\u00e5n v\u00e4tgas. De olika filtrena har f\u00e4rgsatts i bilden som bl\u00e5tt, gr\u00f6nt, orange och r\u00f6tt.<\/p>\n<p>Hela pressmesset h\u00e4r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1118\/&amp;urlHash=-2.6105431528016687E51\" target=\"_BLANK\">http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1118\/<\/a><\/p>\n<h2>ASTB-rekord?<\/h2>\n<p>Jag k\u00e4nner mig inte speciellt lastgammal, men herregud &#8211; det har g\u00e5tt ett par \u00e5r \u00f6ver mitt 50-\u00e5rsjubileum som medlem f\u00f6rsta g\u00e5ngen i ASTB. Det b\u00f6r ha varit runt 1958-59 som professorskan Lundmark, <strong>Birgitta Lundmark<\/strong>, v\u00e4lkomnande mig p\u00e5 ett ASTB-m\u00f6te p\u00e5 Hotel Residens i Malm\u00f6. Jag har f\u00f6r mig att <strong>Helge Bohlin<\/strong> var ordf\u00f6rande och <strong>Bertil Anders Lindblad<\/strong> sekreterare.<\/p>\n<p>Jag togs MYCKET V\u00c4L omhand.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fr\u00e5n fotboll till gyrokronologi Ett spinn off-projekt fr\u00e5n det exoplanets\u00f6kande Kepler-projektet kallas Kepler Cluster Study och ber\u00f6r n\u00e5got s\u00e5 sp\u00e4nnande\u00a0 som att fastst\u00e4lla en stj\u00e4rnas \u00e5lder genom dess rotation. Bakom forskningen ligger senast en Harvard-Smithsonian-astronom med det danskklingande namnet S\u00f8ren Meibom, forskare och gammal fotbollsspelare fr\u00e5n Odense (se nedan) som avrapporterade sitt teams fynd p\u00e5&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/06\/01\/nr-134-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 134 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14398"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14398"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14398\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14453,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14398\/revisions\/14453"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14398"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14398"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14398"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}