{"id":1447,"date":"2010-03-12T07:59:29","date_gmt":"2010-03-12T06:59:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=1447"},"modified":"2010-03-12T17:36:48","modified_gmt":"2010-03-12T16:36:48","slug":"nr-17-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/03\/12\/nr-17-2010\/","title":{"rendered":"Nr 17 2010"},"content":{"rendered":"

50 \u00e5r sen SETI startade<\/h2>\n

8 april 1960 inledde legenden Frank Drake med ett 25-meters\u00a0 radioteleskop i Green Bank, West Virginia, USA,\u00a0 riktat mot Tau Ceti och Epsilon Eridani,\u00a0 jakten p\u00e5 utomjordiska civilationer. SETI (Search for Extraterrestrial Intelligence) <\/a>s\u00e5g dagens ljus denna dag, och sen dess har massor av SETI-projekt genomf\u00f6rts. \u00c4ven den stora allm\u00e4nheten kopplades in i jakten via sina hemmadatorer.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Radiolyssning p\u00e5 Green Bank! Foto: NRAO\/AUI\/NSF<\/figcaption><\/figure>\n

S\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt har tystnaden talat, vilket inte hindrar att lite varstans i v\u00e4rlden\u00a0 kommer detta jubileum att firas. En av de basala fr\u00e5gorna handlar vad jag f\u00f6rst\u00e5r om intelligenser d\u00e4rute verkligen arbetar \u00f6ver radiospektrumet. De\u00a0 kanske f\u00f6redrar att kommunisera och s\u00e4ga hejsansvejsan via fiberoptik? T ex.<\/p>\n

Tills vidare utf\u00f6rs en hel del sp\u00e4nnande grundforskning inom det Californien-baserade SETI:s ram, rapporter publiceras, seminarier genomf\u00f6rs, forskningsprojekt planeras etc etc.\u00a0 Bl a leder 80-\u00e5rige professor Drake sj\u00e4lv det astrobiologiskt inriktade Carl Sagan Center for the Study of Life in the Universe.<\/p>\n

En som \u00e4r flitigt verksam i samband med jubileet, i alla fall i den anglosaxiska v\u00e4rlden, \u00e4r den k\u00e4nde popul\u00e4rvetaren, kosmologen,\u00a0 fysikteoretikern\u00a0 m m,\u00a0 professorn Paul Davies, som precis kommit med boken The Eerie Slience – Are we alone in ther Uiverse? <\/em> i vilken han synar argumenten f\u00f6r och emot SETI p\u00e5 nytt.<\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 tyst? Lyssnar vi p\u00e5 fel saker? Missar vi signaler i det galaktiska bruset? Jag tycker mer och mer att debatten lutar \u00e5t att Frank Drakes teori om att det kryllar av intelligenser d\u00e4r ute inte st\u00e4mmer.<\/p>\n

Boken kommer v\u00e4l p\u00e5 svenska vad det lider.
\n<\/em><\/p>\n

Astronaut-ber\u00f6m till Ahrvid<\/h2>\n

Malm\u00f6s minsta bokm\u00e4ssa har nu arrangerats\u00a0 i en sex-sju \u00e5r med yours truly och Bertil Falk som v\u00e4rdar, och f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan hade vi sf-f\u00f6rfattaren Ahrvid Engholm som hedersg\u00e4st. Bertil Falks f\u00f6rlag Zen Zat<\/a> gav ju ut hans uppm\u00e4rksammade\u00a0 novellsamling Mord p\u00e5 m\u00e5nen<\/em>, som inneh\u00e5ller massor av kluriga (och roliga) deckarg\u00e5tor – god hj\u00e4lp i puzzell\u00f6sandet har den astronomikunnige l\u00e4saren som k\u00e4nner till lite om m\u00e5nens annorlunda tyngdkraft, drabantens fr\u00e5nvaro av atmosf\u00e4r m m.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Poppis bland svenska astronauter!<\/figcaption><\/figure>\n

Boken har tryckts i en andra upplaga och g\u00e5r fortfarande att skaffa genom Zen Zat – f\u00f6r 120 kr plus, som Bertil noterar, “v\u00e4rldens dyraste porto”.<\/p>\n

P\u00e5 Zen Zats hemsida ligger en kulig rapport fr\u00e5n Ahrvid:<\/p>\n

– N\u00e4r jag nyligen var och h\u00f6rde ett f\u00f6redrag av astronauten Christer Fuglesang passade jag p\u00e5 att \u00f6verl\u00e4mna ett ex av min bok Mord p\u00e5 m\u00e5nen (med dedikation, och jag lade in min E-adress). Och nyss fick jag nedanst\u00e5ende trevliga brev!<\/p>\n

“Hej Ahrvid,<\/strong><\/span><\/em><\/p>\n

Tack f\u00f6r din bok, som jag nu hunnit l\u00e4sa med stor f\u00f6rn\u00f6jelse. Jag tycker det var j\u00e4ttebra historier i en mycket sannolik\u00a0 framtidsmilj\u00f6. L\u00e4rorik fysik blandad med kul milj\u00f6. Hoppas du skriver mer.<\/strong><\/span><\/em><\/p>\n

B\u00e4sta h\u00e4lsningar,<\/strong><\/span><\/em><\/p>\n

Christer”<\/strong><\/span><\/em><\/p>\n

Vad som h\u00e4nder med bokm\u00e4ssan i \u00e5r? Svaret \u00e4r att antingen blir det en sommarm\u00e4ssa hemma hos Bertil Falk i V\u00e4stra Alstad, i hans tr\u00e4dg\u00e5rd, ELLER\u00a0 en h\u00f6stm\u00e4ssa som vanligt hemma\u00a0 hos Ulf R, i “Star City” Malm\u00f6. Vi f\u00e5r se var vi landar.<\/p>\n

Venus och Merkurius<\/h2>\n

Det p\u00e5stods ju att Copernicus aldrig fick se Merkurius, men vi andra har\u00a0 chans nu i slutet av mars och b\u00f6rjan av april\u00a0 d\u00e5 Venus och Merkurius kommer n\u00e4ra varandra p\u00e5 kv\u00e4llshimlen. \u00c4r v\u00e4dergudarna p\u00e5 hum\u00f6r, kan vi inte\u00a0 missa tr\u00e4ffen.<\/p>\n

Den som v\u00e4ntar p\u00e5 n\u00e5got riktigt spektakul\u00e4rt f\u00e5r v\u00e4nta till \u00e5r 2133, d\u00e5 Venus rentav\u00a0 ockulterar Merkurius.<\/p>\n

Fenomenet \u00e4r s\u00e4llsynt, planetockultationer av andra planeter och dito passager \u00f6ver varandra \u00e4r l\u00e4tt r\u00e4knade. N\u00e4rmast h\u00e4nder det 2065 att Venus kan ses passera framf\u00f6r Jupiters skiva. 1 december 40396 e Kr kan vi se en unik Uranus\/Neptunus-passage. S\u00e5 h\u00e5ll ut!<\/p>\n

Astronomer i politiken<\/h2>\n

Astronomer i\u00a0 riksdagen \u00e4r en bristvara, men det har inte alltid varit s\u00e5. Lundaastronomen G\u00f6sta Lyng\u00e5\u00a0 satt i riksdagen som milj\u00f6partist p\u00e5 80-talet och levde verkligen upp till de h\u00f6gt st\u00e4llda f\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 en folkvald. Han\u00a0 var flitig motion\u00e4r, \u00f6verhuvud taget flitig i talarstolen – ett f\u00f6red\u00f6me, kort och gott.<\/p>\n

\"\"<\/a>
G\u00f6sta Lyng\u00e5 lika unik...<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00f6sta Lyng\u00e5 \u00e4r f\u00f6rresten motion\u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga vis. N\u00e4r han fortfarande bodde i Lund, deltog han g\u00e4rna i Lundaloppet p\u00e5 10 km, och jag s\u00e5g i Sydsvenskan f\u00f6r n\u00e5gra m\u00e5nader sen att G\u00f6sta, som sen l\u00e4nge bor i Australien med sin familj, t\u00e4nkte ge sig sj\u00e4lv som 80-\u00e5rspresent ett mandomsprov – att bestiga Kilimanjaro! Det l\u00e4r inte vara f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n

Mer om stj\u00e4rnor i politiken:<\/p>\n

\"\"<\/a>
.. som Hjalmar Branting.<\/figcaption><\/figure>\n

Visste du att vi har haft en statsminister som varit astronom? Helt r\u00e4tt, jag t\u00e4nker p\u00e5 Hjalmar Branting, den socialdemokratiske pionj\u00e4ren, som studerade astronomi i Uppsala och som gjorde observationer uppe p\u00e5 gamla obsis mitt i Stockholm. Han var \u00e4ven en av medstiftarna till Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet. P\u00e5 fr\u00e5gan om han ville vara med, svarade han glatt i ett brev: “Med f\u00f6rtjusning!”<\/p>\n

Familjen Branting bodde n\u00e4ra Observatoriebacken i Stockholm och redan som gymnasist kom unge Hjalmar att arbeta med meridiancirkeln och utf\u00f6ra en del r\u00e4knearbeten. Hans f\u00f6rsta observation skedde 20 oktober 1874 – Hjalmar Branting observerade d\u00e5 sin f\u00f6rsta meridianpassage, Gamma i \u00d6rnen.<\/p>\n

Richard Berg , konstn\u00e4ren. skrev i en artikel i Social-Demokraten 1910 s\u00e5 h\u00e4r: “Brantings f\u00f6rsta k\u00e4rlek var stj\u00e4rnhimmeln. Stj\u00e4rnhimmeln, som gjort s\u00e5 m\u00e5nga till mystisk dr\u00f6mmare, gjorde skolpojken Branting till rationell t\u00e4nkare.”<\/p>\n

P\u00e5 1800-talet satt \u00e4ven astronomen Nils Haqvin Selander i riksdagen, b\u00e5de f\u00f6re representationsreformen\u00a0 (pr\u00e4stest\u00e5ndet) och efter (f\u00f6rsta kammaren). Som ung astronom deltog Selander i Friedrich Wilhelm von\u00a0 Struves gradm\u00e4tning i norra Sverige, ett projekt som gick ut p\u00e5 att noggrant\u00a0 best\u00e4mma jordklotets storlek och form. Struves meridianb\u00e5ge genom Norrbotten bestod av sju m\u00e4tpunkter, som markerades p\u00e5 olika s\u00e4tt – fyra av dessa (bl a i Kiruna) har lyfts upp till v\u00e4rldarv i dag och har blivit klart annorlunda turistf\u00e4llor.<\/p>\n

(G)astronomi: Fr\u00e5n nattamacka till frukost!<\/h2>\n

Nattamackorna i all \u00e4ra, men nu g\u00e4ller det frukosten.<\/p>\n

Den sprillans nya boken over there\u00a0The Astronaut\u00b4s Cookbook,<\/em> med NASA-experter vid spisen,\u00a0 ber\u00e4ttar om vad rymdfararna \u00e4tit under tidigare f\u00e4rder, hur menyerna ser ut i dag och vad som v\u00e4ntar p\u00e5 matbordet bortom kr\u00f6ken.<\/p>\n

N\u00e4r jag skriver detta ska jag just ge mig i kast med min frukost, och “Breakfast Foods” \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett intressant kapitel – hur b\u00f6rja dagen p\u00e5 rymdf\u00e4rjan Jorden? P\u00e5 n\u00e4tet bjuds p\u00e5 gratisl\u00e4sning av just frukostkapitlet.<\/p>\n

\"\"<\/a>
H\u00e5ller trycket uppe!<\/figcaption><\/figure>\n

Mycket tekniska sidoapparater beh\u00f6vs f\u00f6r att pressa maten, f\u00e5 fram mat i vakuum och dehydrinera v\u00e5r f\u00f6da, men en hamburgerpress verkar inte om\u00f6jlig att skaffa. Claes Ohlson har en f\u00f6r 169 kr.<\/p>\n

Bacon-st\u00e4nger<\/span> g\u00f6r man s\u00e5 h\u00e4r: Stek baconet tills det f\u00e5r gyllene f\u00e4rg, l\u00e4gg det varma baconet i hamburgerpressen, \u00f6s p\u00e5 med tryck (1000 lb i tio sekunder), ta ut baconet och l\u00e5t det svalna.<\/p>\n

– Det du inte sj\u00e4lv \u00e4ter ger du till Fido, lyder ett tips i boken.<\/p>\n

I “\u00c4ggr\u00f6ra \u00e1 la Rymdf\u00e4rja” <\/span>vispar vi ihop n\u00e5gra \u00e4gg med \u00e4ggvita fr\u00e5n ett \u00e4gg, tills\u00e4tter l\u00e4ttmj\u00f6lk, mj\u00f6lkpulver, torkad ost\/riven ost, salt, sm\u00f6r utan salt, r\u00f6r runt och l\u00e5ter r\u00f6ran\u00a0 f\u00e5 stelna\u00a0 p\u00e5 ett vanligt upphettat stekj\u00e4rn.<\/p>\n

Bon Appetit, rymdfarare!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

50 \u00e5r sen SETI startade 8 april 1960 inledde legenden Frank Drake med ett 25-meters\u00a0 radioteleskop i Green Bank, West Virginia, USA,\u00a0 riktat mot Tau Ceti och Epsilon Eridani,\u00a0 jakten p\u00e5 utomjordiska civilationer. SETI (Search for Extraterrestrial Intelligence) s\u00e5g dagens ljus denna dag, och sen dess har massor av SETI-projekt genomf\u00f6rts. \u00c4ven den stora allm\u00e4nheten… L\u00e4s mer »Nr 17 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1447"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1447"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1447\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1798,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1447\/revisions\/1798"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1447"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1447"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1447"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}