Bilderna visar vad jag f\u00f6rst\u00e5r 1-meters spegelteleskopet p\u00e5 Saltsj\u00f6baden (jag KAN vara ute och cykla!) och Lindblad \u00e4r mannen i kepsen, han k\u00e4nner jag ju igen. Men vilka \u00e4r de andra – han i baskern, de i hattarna?<\/p>\n
P\u00e5 bilderna st\u00e5r att de fotats av “PERO” – kan det vara n\u00e5n annan \u00e4n Lindblads son, sedermera professorn Per-Olof Lindblad<\/strong>? Bilden \u00e4r n\u00e5n g\u00e5ng fr\u00e5n mitten av 1930-talet, och i s\u00e5 fall skulle junior bara varit runt tio \u00e5r.<\/p>\n Nyfiken i en strut p\u00e5 g\u00e5tans l\u00f6sning!<\/p>\n H\u00e4r \u00e4r det samling vid teleskop\u00f6ppningen.<\/p>\n Underredsbehandling av n\u00f6den?<\/p>\n Lindblad testar motoriken.<\/p>\n Supernovan var av Typ I och Humason fick \u00f6gonen p\u00e5 stj\u00e4rnsm\u00e4llen 60 dagar, trodde han, efter maximum.<\/p>\n Jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag \u00e4r den dag som \u00e4r imponerad \u00f6ver att skarpsynte Humason den g\u00e5ngen visuellt genom j\u00e4ttetuben kunde avsl\u00f6ja supernovan, som l\u00e5g n\u00e5gra f\u00e5 b\u00e5gsekunder fr\u00e5n satellitgalaxens centrum. Humason kunde uppenbarligen sina stj\u00e4rnor, nebulosor och galaxer\u00a0 utan och innan. (Om Humason, se W-blogg nr 108\u00a0 2011).<\/p>\n Borde det inte snart vara dags f\u00f6r en ny supernova i M31 och i v\u00e5rt eget vintergatssystem? Det \u00e4r ju pinsamt, det har g\u00e5tt \u00f6ver 400 \u00e5r sen Keplers nova flammade upp. Och sen 1885 har det varit tyst borta i Andromeda.<\/p>\n V\u00e5r eminente supernovak\u00e4nnare Robert Cumming <\/strong>p\u00e5 www.popast.nu<\/a> har flera tips p\u00e5 sajter med bilder p\u00e5 den nya supernovan i M51 (Virvelgalaxen alt Malstr\u00f6msgalaxen), som flammade upp runt 1 juni.<\/p>\n Denna supernova gissar jag blir samtals\u00e4mnet nr 1 bland proffs och amat\u00f6rer kommande sommarm\u00e5nader.<\/p>\n Bilden ovan – klicka p\u00e5 den! – \u00e4r fr\u00e5n Doncaster Astronomical Society i Storbritannien och SN-fotografen heter Dave Adshead<\/strong>. Han hade bra koll p\u00e5 galaxen i slutet av mars, d\u00e5 absolut inget s\u00e5gs p\u00e5 “pre”-SN-fronten. (Obs. Ibland f\u00e5r vi v\u00e4nda bilder, men i kosmos \u00e4r upp och ner = ner och upp.)<\/p>\n M51 ligger kanske 25 miljoner\u00a0 ljus\u00e5r bort, s\u00e5 i “verkligheten” briserade stj\u00e4rnan p\u00e5 en tid l\u00e5ngt f\u00f6re m\u00e4nniskans entr\u00e9 p\u00e5 det h\u00e4r klotet.<\/p>\n – Jag \u00e4r Dj\u00e4vulens advokat!<\/p>\n Taylors uppgift \u00e4r att smula itu, ifall det g\u00e5r, ESA:s nya m\u00e5nlandarprojekt Lunar Lander Mission<\/span>, vars uppgift blir – om det f\u00f6rverkligas och f\u00e5r “luft” under vingarna – att leta bl a efter vatten p\u00e5 v\u00e5r drabant, s\u00e4rskilt vid dess sydpol.<\/p>\n ESA st\u00e5r f\u00f6r The European Space Agency och \u00e4r v\u00e5r gemensamma europeiska rymdfartsorganisation.<\/p>\n Omkring \u00e5r 2018 drar ESA:s Lunar Lander i v\u00e4g p\u00e5 en obemannad expedition. Den ska gr\u00e4va och analysera materialet p\u00e5 m\u00e5nytan “in situ”, allts\u00e5 inte ta hem partiklarna till jorden.<\/p>\n Vilka \u00e4r gubbarna? Fr\u00e5n Peter Modie, skaparen av den fantastiska bildbyr\u00e5n IBL i Ljungbyhed (www.ibl.se), har jag f\u00e5tt tre bilder med Stockholmsprofessorn, v\u00e5r legendariske vintergatsutforskare Bertil Lindblad. Stockholmsobservatoriet hade legat i bakvattnet l\u00e4nge, men i och med Lindblads tilltr\u00e4de skedde en radikal upprustning: Saltsj\u00f6baden kom till\u00a0 och en rad nya teleskop. Institutionen blev raskt en… L\u00e4s mer »Nr 138 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14627"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14627"}],"version-history":[{"count":56,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14627\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14693,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14627\/revisions\/14693"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14627"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14627"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14627"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}1<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/PER07714_4.jpg\")
<\/a><\/p>\n2<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/PER07714_3.jpg\")
<\/a><\/p>\n3<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/PER07714_5.jpg\")
<\/a><\/p>\nDanska raketbilder<\/h2>\n
Fler supernovor i M51-systemet<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/SN2011dh-300x300.gif\" "\\"Sommarens")
<\/a>Supernovan i M51 \u00e4r den tredje kolossalsm\u00e4llen d\u00e4r borta i annalerna, men faktum \u00e4r att i NGC 5195, tvillinggalaxen i systemet, small det 1945. Med 100-tummaren p\u00e5 Mount Wilson fick legendaren Milton L Humason<\/strong> visuellt syn p\u00e5\u00a0 supernovan, och magnituden fastst\u00e4lldes och s\u00e5 sm\u00e5ningom, efter sv\u00e5righeter, s\u00e4krades spektrum.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/SN_M51_110603_23-300x186.jpg\")
<\/a><\/p>\nESA:s m\u00e5nlandare fingranskas<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/devil-150x150.jpg\")
<\/a>Forskaren heter Larry Taylor<\/strong>, \u00e4r amerikan och har jobbast med m\u00e5nen i fyrtio \u00e5r. Han hymlar inte om sitt uppdrag:<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/ad2011_banner_3001.jpg\")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"