![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/0ee9c78d40eee75ea91.jpg\")
<\/a>I popul\u00e4vetenskapliga b\u00f6cker kallas den “d\u00f6dens ring”, och nu b\u00f6rjar vi f\u00f6rst\u00e5 hur den m\u00e4rkliga formationen\u00a0 runt supernovan SN1987A kommit till. Det \u00e4r tidigare Cambridgeverksamma Stockholmsastronomen Josefin Larsson <\/strong>(bild t v) och hennes m\u00e5nga supernovaforskande artikelkolleger som med hj\u00e4lp av bilder fr\u00e5n HST, Hubble Space Telescope, studerat resterna efter\u00a0 supernovan i Stora Magellanska molnet, supernovan som flammade upp 1987 och som blev svagt synlig f\u00f6r blogga \u00f6gat\u00a0 f\u00f6r snart 25 \u00e5r sen. Det var en sensation den g\u00e5ngen, och vi har genom \u00e5ren f\u00e5tt se en rad fantastiska bilder av supernovaresten, inte minst de m\u00e4rkliga ljusbollarna som avsl\u00f6jades f\u00f6r ett antal \u00e5r sen. Ett helt p\u00e4rlband av “pingpong”-bollar i ett skal runt resterna av det som varit en massiv stj\u00e4rna.<\/p>\nNu visar det sig att r\u00f6ntgenstr\u00e5lning \u00e4r den helt avg\u00f6rande energik\u00e4llan som ligger bakom supernovarestens s\u00e5 kallade andra ljusv\u00e5g.<\/p>\n
Detta vet vi fr\u00e5n och med i kv\u00e4ll, d\u00e5 den tunga forskartidskriften Nature<\/em> p\u00e5 sin elektroniska hemsida publicerade Josefin Larssons mfl:s rapport – publicering i pappersupplagan f\u00f6ljer s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n * N\u00e4r ljuset fr\u00e5n en supernova,<\/strong><\/span> som orsakats av en massiv stj\u00e4rnkollaps, sjunker undan, har det kunnat kopplas till radioaktiva grund\u00e4mnens\u00a0 s\u00f6nderfall och halveringstider. Detta har varit k\u00e4nt l\u00e4nge, men nu \u00e4r det riktigt sp\u00e4nnande – f\u00f6r vad h\u00e4nder sen, sen n\u00e4r supernovans utkastade materia b\u00f6rjar v\u00e4xelverka med den omgivande materien?<\/p>\n * Josefin Larsson et al har nu kunnat p\u00e5visa<\/strong><\/span> genom ett antal \u00e5rs HST-bilder (1994-2009) att SNR:ets ljus\u00f6kning beror p\u00e5 den v\u00e4rme som alstras i m\u00f6tet mellan utkastad materia och de\u00a0 interstell\u00e4ra gas- och stoftmolnen runt SN1987A, med chockv\u00e5gor och h\u00e5rd r\u00f6ntgenstr\u00e5lning som f\u00f6ljd (som i sin tur belyser och v\u00e4rmer upp SNR:et). Ungef\u00e4r s\u00e5 vill jag f\u00f6rst\u00e5 den inte helt enkla logiken i processen. Ett sammelsurium av partikelkrockar orsakar i alla h\u00e4ndelser postsupernovamaterialets “nyt\u00e4ndning”.<\/p>\n * Det m\u00e4rkliga med SN1987A var att<\/strong><\/span> efter 5000 dygn b\u00f6rjade ljusstyrkan \u00f6ka igen f\u00f6r att efter 8000 dygn vara tillbaka d\u00e4r den var 3000 dygn efter sm\u00e4llen 1987 (beroende p\u00e5 v\u00e5gl\u00e4ngden).<\/p>\n * Med tiden hoppas astronomerna f\u00e5 ytterligare<\/strong><\/span> p\u00e5 f\u00f6tterna n\u00e4r det g\u00e4ller att fastst\u00e4lla den ursprungliga supernovans struktur och kemi.<\/p>\n * Denna f\u00f6r forskningen verkligt hj\u00e4lpsamma supernova<\/strong><\/span> ligger precis l\u00e4mpligt till p\u00e5 150 000 ljus\u00e5r ungef\u00e4r f\u00f6r denna typ av studier. Supernovor i Vintergatan har vi inte sett skymten av (jo, skymten har vi m\u00f6jligen anat, men inte mer) sen Keplers nova 1604, och supernovorna i den galaktiska v\u00e4rlden ligger\u00a0 f\u00f6r l\u00e5ngt bort f\u00f6r att upptr\u00e4da annat \u00e4n som punktformiga.<\/p>\n * Tidigare har Josefin Larsson, som har f\u00f6rflutet<\/strong><\/span> \u00e4ven p\u00e5 v\u00e5r astronomiska institution i Lund, publicerat en rad vetenskapsrapporter om sin specialitet, r\u00f6ntgenstr\u00e5lning fr\u00e5n de svarta h\u00e5len.<\/p>\n Den nu aktuella kv\u00e4llsf\u00e4rska rapporten b\u00e4r den dubbeltydiga titeln “X-ray illumination of the ejecta of supernova 1987A” och finns h\u00e4r i ett kort gratisabstract p\u00e5 Natures<\/em> web:<\/p>\n http:\/\/www.nature.com\/nature\/journal\/vaop\/ncurrent\/full\/nature10090.html Ett solutbrott, ett CME (“Coronal Mass Ejection”) i kolossalformat registrerades i g\u00e5r. Tack till Christian Vestergaard<\/strong> som b\u00e5de hittat bilden nedan och en Youtube-film fr\u00e5n fenomenet:<\/p>\n Aprop\u00e5 Tycho Brahes <\/strong>medarbetare och deras latiniserade namn, s\u00e5 omgavs han ju av en hel h\u00f6g assistenter med namn som\u00a0 Christian S\u00f8rensen Longomontanus<\/strong> (efter Longberg p\u00e5 Jylland), Petrus Jacobi<\/strong> (Peder Jacobsen Fleml\u00f8se), Otto Wislandus Islandus<\/strong>,Nicolaus Norwegianus<\/strong>, Gellus Sascerides Hafniensis<\/strong> m fl.<\/p>\n VST synf\u00e4lt \u00e4r dubbelt s\u00e5 brett som fullm\u00e5nen!<\/p>\n De nya bilderna av Omega-nebulosan, den klotformiga stj\u00e4rnhopen Omega Centauri och galaxerna i Leo-tripletten visar upp kraften hos VST.<\/p>\n Mest spektakul\u00e4rt \u00e4r kanske studien av den klotformiga stj\u00e4rnhopen Omega Centauri i stj\u00e4rnbilden Kentauren. Trots att den \u00e4r himlens st\u00f6rsta klothop, lika stor vinkelutbredning som fullm\u00e5nen, kan VST:s och OmegaCAM:s mycket stora synf\u00e4lt t\u00e4cka in \u00e4ven dess ljussvaga ytteromr\u00e5den. Denna bild, som inneh\u00e5ller uppemot 300 000 stj\u00e4rnor, visar upp VST:s utm\u00e4rkta uppl\u00f6sning:<\/p>\n P\u00e5 den andra bilden, som sl\u00e4ppts i dag, ser vi M17 och dess omgivning, ett omr\u00e5de d\u00e4r nya stj\u00e4rnor h\u00e5ller p\u00e5 att byggas och som \u00e4ven \u00e4r k\u00e4nd som Omeganebulosan eller Svannebulosan. Denna dramatiska region i rymden, fyllt av gas, stoft och unga, heta stj\u00e4rnor ligger i Vintergatans hj\u00e4rta i stj\u00e4rnbilden Skytten.<\/p>\n VST:s synf\u00e4lt \u00e4r s\u00e5 stort att hela nebulosan, inklusive dess ljussvaga yttre delar, f\u00e5ngas p\u00e5 samma bild med bibeh\u00e5llen sk\u00e4rpa \u00f6ver hela f\u00e4ltet.<\/p>\n I pressmesset fr\u00e5n ESO p\u00e5pekas att\u00a0 VST-programmet \u00e4r ett samarbete mellan italienska INAF:s observatorium vid Capodimonte, Neapel, Italien, och ESO.\u00a0 INAF har konstruerat och byggt teleskopet i samarbete med ledande industrier i Italien, medan ESO ansvarade f\u00f6r bygget p\u00e5 Cerro Paranal.<\/p>\n VST:s kamera OmegaCAM konstruerades i sin tur och byggdes av ett konsortium d\u00e4r forskningsinstitut i Nederl\u00e4nderna, Tyskland och Italien\u00a0 ing\u00e5tt, och med betydande bidrag fr\u00e5n ESO.<\/p>\n Driften f\u00f6r den nya anl\u00e4ggningen ansvarar ESO f\u00f6r, och ESO kommer \u00e4ven att arkivera och distribuera m\u00e4tdata fr\u00e5n teleskopet.<\/p>\n VST \u00e4r ett toppmodernt teleskop med 2,6 meters \u00f6ppning och ett system f\u00f6r aktiv optik som kontinuerligt och noggrant h\u00e5ller dess speglar p\u00e5 plats. I dess k\u00e4rna \u2013 bakom stora linser som garanterar den h\u00f6gsta m\u00f6jliga bildkvalitet \u2013\u00a0 finns den 770 kilo tunga kameran OmegaCAM. I den finns 32 vakuumf\u00f6rseglade ccd-detektorer som tillsammans skapar 268-megapixelsbilder.<\/p>\n ESO:s pressmeddelande i sin helhet med bilder och p\u00e5 svenska finns h\u00e4r:<\/p>\n http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1119\/<\/a><\/p>\n N\u00e4r n\u00e4mndes “svarta h\u00e5l” f\u00f6rsta g\u00e5ngen i en popul\u00e4rvetenskaplig bok? N\u00e4r f\u00f6rekom begreppet f\u00f6rsta g\u00e5ngen i en svensk fysikl\u00e4robok f\u00f6r gymnasiet? Det \u00e4r jag nyfiken p\u00e5.<\/p>\n \u00c4nda sen Immanuel Kants<\/strong> dagar har astronomer funderat \u00f6ver vad det \u00e4r som finsn i Vintergatans centrum och som f\u00e5r v\u00e5r hemmagalax att rotera. Kant satsade p\u00e5 Sirius, William Herschel<\/strong> f\u00f6reslog stj\u00e4rnhopen i Herkules eller det centrala partiet i Vintergatan (vilket var helt r\u00e4tt!), andra har diskuterat Plejaderna som en sorts vintergatsmotor.<\/p>\n P\u00e5 1900-talet kom f\u00f6rst och fr\u00e4mst beviset p\u00e5 att Vintergatan verkligen roterar (Bertil Lindblad<\/strong>), och sen kom Fritz Zwicky <\/strong>och andra b\u00e5de p\u00e5 de svarta h\u00e5len och i modernare tid den mystiska, i galaxerna den allest\u00e4des n\u00e4rvarande svarta materien. S\u00e5 sent som p\u00e5 tidigt 50-tal kunde en astrohistoriker som Peter Doig <\/strong>skriva om “the existence of a controlling central Sun with extraordinary mass” (A Concise History of Astronomy<\/em>) och f\u00f6r femtio \u00e5r sen, i den reviderade upplagan av Galaxies<\/em>, p\u00e5pekade Harvard-legendaren Harlow Shapley<\/strong>:<\/p>\n “Much remains to be done on the stars of the central mass (or galactic nucleus) that appears to be located 8 or 10 kiloparsecs (say 30 000 light-yars) distant. It controls the motion of the sun and neighboring stars, and thus determines the lengt of the cosmic year.” All info om\u00a0 v\u00e5r med sp\u00e4nning emotsedda tr\u00e4ff 2011 h\u00e4r: http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011 Josefin kastar nytt ljus \u00f6ver SN1987A I popul\u00e4vetenskapliga b\u00f6cker kallas den “d\u00f6dens ring”, och nu b\u00f6rjar vi f\u00f6rst\u00e5 hur den m\u00e4rkliga formationen\u00a0 runt supernovan SN1987A kommit till. Det \u00e4r tidigare Cambridgeverksamma Stockholmsastronomen Josefin Larsson (bild t v) och hennes m\u00e5nga supernovaforskande artikelkolleger som med hj\u00e4lp av bilder fr\u00e5n HST, Hubble Space Telescope, studerat resterna efter\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 140 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14715"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14715"}],"version-history":[{"count":90,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14715\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14864,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14715\/revisions\/14864"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14715"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14715"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14715"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\nEnormt utbrott p\u00e5 solen<\/h2>\n
<\/a><\/div>\nFler fina Tycho-medarbetare<\/h2>\n
Rymden i “cinemascope”!<\/h2>\n
<\/a>De f\u00f6rsta bilderna fr\u00e5n ESO:s s\u00e5 kallade kartl\u00e4ggningstelekop VST (VLT Survey Telescope) i Chile ramlade in tidigare i dag. Teleskopet jobbar i den visuella delen av spektrumet och som spindeln i n\u00e4tet sitter den enorma 268-megapixelkameran OmegaCAM, vars uppgift blir att .kartl\u00e4gga himlavalvet snabbt och med h\u00f6g bildkvalitet.<\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nVintergatans motor<\/h2>\n
\n<\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"