{"id":15269,"date":"2011-06-15T22:47:25","date_gmt":"2011-06-15T21:47:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=15269"},"modified":"2011-06-15T22:52:22","modified_gmt":"2011-06-15T21:52:22","slug":"nr-146-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/06\/15\/nr-146-2011\/","title":{"rendered":"Nr 146 2011"},"content":{"rendered":"

En v\u00e4ldigt m\u00f6rk m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelse<\/h2>\n

Tillsammans med min kompis, den W-bloggspanande astronomiintresserde sk\u00e5despelaren Arne “Aniara” Str\u00f6mgren<\/strong> gjorde jag ett tappert f\u00f6rs\u00f6k att spana in m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelsen fr\u00e5n centrala Malm\u00f6 i kv\u00e4ll, men det misslyckades. Moln i v\u00e4gen. V\u00e4l hemma visade det sig dessutom att m\u00e5nga utlovade webcast-s\u00e4ndningar inte funkade, men Youtube visade totaliteten live och en rad bilder b\u00f6rjade dyka upp p\u00e5 n\u00e4tet fram\u00e5t sm\u00e5timmarna,\u00a0 bl a som nedan p\u00e5 www.space.com.<\/a><\/p>\n

Uppenbarligen har detta varit en av de mest m\u00f6rkr\u00f6da m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelsen p\u00e5 l\u00e4nge, det kan vi i alla fall sl\u00e5 fast. Hur det ska tolkas \u00e5terkommer vi till, men vulkaner har varit aktiva b\u00e5de p\u00e5 Island, i Chile och senast i Etiopien\/Eritrea. Det kan spela roll!
\n\"\"<\/a><\/p>\n

Och h\u00e4r \u00e4r ytterligare en av kv\u00e4llens bildsk\u00f6rdar!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I kommande blogg k\u00f6r vi ett uppsamlingsheat med n\u00e5gra av de b\u00e4sta bilderna.<\/p>\n

F\u00f6rst solfl\u00e4ckar – sen ny istid!<\/h2>\n

– Hur allvarligt \u00e4r det?, undrar Lars Olefeldt.<\/strong> Och tipsar om en istids-varnande artikel i danska afternoonern BT<\/em>:<\/span><\/span><\/p>\n

http:\/\/www.bt.dk\/utroligt-men-sandt\/ny-istid-kan-ramme-jorden-i-2013<\/a><\/span><\/span><\/p>\n

\n
Tidningens reporter har f\u00e5tt solfl\u00e4ckscykeln och obskyra NASA-varningar p\u00e5 hj\u00e4rnan, om man s\u00e4ger s\u00e5.<\/div>\n
Jag\u00a0 noterar samtidigt att p\u00e5 min egen gamla tidnings l\u00f6psedel ber\u00e4ttades i dag\u00a0 om “besv\u00e4rande solfl\u00e4ckar”. Det handlar dock inte om solexplosionerna senaste dagar utan enkla hud\u00e5kommer efter intensivt solande.<\/div>\n

Karl Sandels hette fotografen<\/h2>\n

Tack till Peter Modie<\/strong>, legendaisk bildbyr\u00e5\u00e4gare till IBL i Ljugnbyhed, som ber\u00e4ttar att fotografen som tog bilderna p\u00e5 Saltsj\u00f6bads-astronomerna – se blogg nr 138 – var ingen mindre \u00e4n Karl Sandels<\/strong> (1906-1986), yngste medlemmen i en legendarisk fotograffamilj (farfar Carl Sandels<\/strong> var fotograf liksom pappan Knut Hjalmar Sandels<\/strong>).<\/p>\n<\/div>\n

Sydafrikaner hittade m\u00e4rkligaste exoplanet-systemet hittills<\/h2>\n
\n

Vad det \u00e4n \u00e4r s\u00e5 \u00e4r det ett av de m\u00e4rkligaste exoplanetsystemen hittade hittills. Det \u00e4r astronomer vid Sydafrikas stora observatorium SAAO som hittat ett tr\u00e5ngt bin\u00e4rt stj\u00e4rnsystem, en liten vit dv\u00e4rg och en r\u00f6d j\u00e4tte, som kringcirklas av tv\u00e5 gasj\u00e4ttar. Dessutom stj\u00e4ler hela tiden dv\u00e4rgstj\u00e4rnan gas och stoft fr\u00e5n den r\u00f6da tvillingen.<\/span><\/span><\/p>\n

Astronomerna som lett utforskningen heter Stephen Potter <\/strong>och Encarni Romero-Colmenero<\/strong>.<\/p>\n

Stj\u00e4rnorna \u00e4r s\u00e5\u00a0 sm\u00e5 att de snurrar runt varandra p\u00e5 ett par timmar och skulle f\u00e5 plats inom v\u00e5r egen sols volym!<\/p>\n

Stj\u00e4rnorna f\u00f6rm\u00f6rkar varandra i v\u00e5r riktning, vllket gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r Potter och hans medarbetare att detaljgranska f\u00f6r\u00e4ndringar i ljuskurvan \u00f6ver en l\u00e5ng period. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar finns och kan endast tolkas tv\u00e5 s\u00e4tt: Som en st\u00f6rning i de magnetiska f\u00e4lten, vilket \u00e4r mindre sannolikt, eller sannolikare som gravitationseffekter fr\u00e5n tv\u00e5 j\u00e4tteplaneter med massor 6 och 8 ggr st\u00f6rre \u00e4n Jupiters. Den yttre planeten tros ha en starkt elliptisk bana.<\/p>\n

Planeternas varv runt stj\u00e4rnorna \u00e4r 16 respektive 5 \u00e5r.<\/p>\n

Stj\u00e4rnsystemet b\u00e4r katalogbeteckningen UZ For\/Fornacis\/Ugnen (delar av Ugnen kan spanas in i Sydsverige).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Uppt\u00e4ckten har skett med hj\u00e4lp av supernytt observationsmaterial fr\u00e5n Southern African Large Telescope (SALT) och idogt gr\u00e4vande i \u00e4ldre arkiv, som g\u00e5r 27 \u00e5r tillbaka. Tr\u00e4gen vinner!
\n<\/span><\/span><\/p>\n

Den vetenskapliga rapporten b\u00e4r titeln\u00a0 Possible detection of two giant extrasolar planets orbiting the eclipsing polar UZ Fornacis<\/em> och p\u00e5 SAAO:s hemsida finns denna pressrelease (uppsnappad av Christian Vestergaard<\/strong>):<\/span><\/span><\/div>\n
http:\/\/www.saao.ac.za\/no_cache\/public-info\/news\/news\/article\/199\/<\/a><\/div>\n
Sista ordet \u00e4r inte sagt och forskarna vill att andra astronomer p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet ska h\u00e5lla ett \u00f6ga p\u00e5 systemet.<\/div>\n

Praktfull solexplosion<\/h2>\n
Praktfulla bilder fr\u00e5n solexplosionen 7 juni, dokumenterade av NASA:s alla solsonder (SDO, SOHO, STEREO m fl finsn p\u00e5 denna sagolika Youtube-film.
\n<\/a><\/div>\n
http:\/\/youtu.be\/aetc6o33rBs
\n<\/a><\/div>\n

Riga-astronomerna bevakar jorden<\/h2>\n

Borta i Riga p\u00e5 andra sidan \u00d6stersj\u00f6n finns p\u00e5 astronomiska institutionen ett laserstyrt “satellit\u00f6ga” som ing\u00e5r i ett v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande n\u00e4t f\u00f6r att m\u00e4ta diverse f\u00f6r\u00e4ndringar i jord- och m\u00e5nbanorna, avst\u00e5ndet jorden-m\u00e5nen, jordklotets form, geodesi kort och gott, ja \u00e4ven m\u00e4tningar av de tektoniska plattornas r\u00f6relser p\u00e5 jorden sker med hj\u00e4lpa av dessa laserinstrument. D\u00e4rf\u00f6r vet vi i dag att i Europa sker sm\u00e5 tektoniska r\u00f6relser p\u00e5 25-30 mm\/\u00e5r i nord\u00f6stlig riktning, utom i det Egeiska omr\u00e5det d\u00e4r r\u00f6relserna sker p\u00e5 tv\u00e4rs men \u00e5 andra sidan \u00e4r mindre.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/div>\n
Satellit-tracking har Riga-forskarna och -teknikerna haft p\u00e5 programmet sen 1958, d\u00e5 den sovjetiska rymdfarten drog ig\u00e5ng p\u00e5 allvar.<\/div>\n<\/div>\n

G\u00f6teborg v\u00e4ntar p\u00e5 oss i h\u00f6st!<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Astronomdagarnas hemsida har du h\u00e4r:
\n<\/a><\/p>\n

http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/SV\/aktuellt\/kalendarium\/astronomidagarna-2011
\n<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En v\u00e4ldigt m\u00f6rk m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelse Tillsammans med min kompis, den W-bloggspanande astronomiintresserde sk\u00e5despelaren Arne “Aniara” Str\u00f6mgren gjorde jag ett tappert f\u00f6rs\u00f6k att spana in m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelsen fr\u00e5n centrala Malm\u00f6 i kv\u00e4ll, men det misslyckades. Moln i v\u00e4gen. V\u00e4l hemma visade det sig dessutom att m\u00e5nga utlovade webcast-s\u00e4ndningar inte funkade, men Youtube visade totaliteten live och en rad… L\u00e4s mer »Nr 146 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15269"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15269"}],"version-history":[{"count":46,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15269\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15325,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15269\/revisions\/15325"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15269"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15269"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15269"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}