\nBilden togs \u00f6ver\u00a0 Sossusvlei Desert Lodge p\u00e5\u00a0 NamibRand Nature Reserve i Namibia.<\/p>\n
En svit bilder, ja en helt mosaik av m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelsens g\u00e5ng av Marko Posavec<\/strong> fr\u00e5n Koprivnica, Kroatien, ser ut s\u00e5 h\u00e4r (f\u00f6rmedlade av Christian Vestergaard<\/strong>): Fr\u00e5n lokal horisont bidrar ASTB:aren Kjell Westman <\/strong>med denna bild, tagen i slutet av f\u00f6rm\u00f6rkelsen (Canon500D 1\/200 iso100). Tack Kjell!<\/p>\n En liten historisk utvikning:<\/p>\n * Johannes Kepler<\/strong> var den f\u00f6rste som f\u00f6rklarade varf\u00f6r m\u00e5nen blir r\u00f6d under en m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelse, att det har med solljusets brytning i jordatmosf\u00e4ren att g\u00f6ra. En n\u00e4stan 400-\u00e5rig gammal uppt\u00e4ckt, som inte hindrade en avis som tyska Bild Zeitung<\/em> h\u00e4rom dagen att prata om “Blodm\u00e5nens” erotiska betydelse. En astrolog uttalade sig, ingen astronom.<\/p>\n Mycket m\u00f6rkare kan en f\u00f6rm\u00f6rkelse inte bli.<\/p>\n * Det var molnfritt och Wargentin kunde se n\u00e5gra stj\u00e4rnor i n\u00e4rheten av m\u00e5nen. Men av m\u00e5nskivan inte ett sp\u00e5r!<\/p>\n * \u00c4ven fr\u00e5n Torne\u00e5 rapporterades in till Kungl Vetenskapsakademien om en osynlig m\u00e5ne!<\/p>\n Med ett\u00a0 tv\u00e5fotsteleskop kunde Stockholmsobservat\u00f6rerna\u00a0 s\u00e5 sm\u00e5ningom skymta \u00f6stra m\u00e5nranden, och sen ljusnade den nerm\u00f6rkade m\u00e5nen f\u00f6r att bli synlig f\u00f6r blotta \u00f6gat igen.<\/p>\n Om alt detta ber\u00e4ttas i N V E Nordenmarks<\/strong> f\u00f6rn\u00e4mliga biografi Pehr Wilhelm Wargentin – Kungl. Vetenskapsakademiens sekreterare och astronom 1749-1783<\/em> (KVA, 1939). I boken p\u00e5pekas \u00e4ven att en av de sista aktiva observationerna Wargentin utf\u00f6rde innan sin bortg\u00e5ng var just av en m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelse, s\u00e5 det himmelska\u00a0 naturfenomenet f\u00f6ljde honom i hela livet.<\/p>\n \u00c4nnu en engelsk \u00f6vers\u00e4ttning av v\u00e5r blekingske Nobelpristagare Harry Martinson<\/strong> och dennes rymdepos Aniara<\/em> f\u00f6religger nu. V\u00e4lk\u00e4nde svenskv\u00e4nnen Robert Fulton<\/strong> st\u00e5r f\u00f6r uppdraget.<\/p>\n Vi kommer n\u00e4rmare och n\u00e4rmare in p\u00e5 v\u00e5ra galaxgrannar. Kolla denna n\u00e4rstudie! Ringrostig \u00e4r HST som i Hubble Space Telescope definitivt inte. Centaurus A alias NGC 5128 har nu studerats \u00f6ver ett brett spektrum, framf\u00f6r allt dess Wide Field Camera 3, och pl\u00f6tsligt framtr\u00e4der aldrig anade strukturer i galaxen.<\/p>\n Mosaikbilden visar b\u00e5de galaxen i visuellt, i ultraviolett (unga stj\u00e4rnor) och n\u00e4ra infrar\u00f6tt (= bortom vanligtvis skymmande gas- och stoftmoln).<\/p>\n Credit f\u00f6r bilden ovan: NASA, ESA, and the Hubble Heritage (STScI\/AURA)-ESA\/Hubble Collaboration. Acknowledgment: R. O\u2019Connell (University of Virginia) and the WFC3 Scientific Oversight Committee)<\/p>\n Cassiopeia A tros ha uppkommit genom en krock mellan tv\u00e5 galaxer, och i dess centrum finns ett massivt svart h\u00e5l. H\u00e4rifr\u00e5n str\u00f6mmar intensiva jetstr\u00e5lar, radio- och r\u00f6ntgenstr\u00e5lar (osynllga dock p\u00e5 denna bild).<\/p>\n Cassiopeia A ligger p\u00e5 11 miljoner ljus\u00e5rs avst\u00e5nd och \u00e4r s\u00e5 ljusstark att den kan ses t ex i en vanlig f\u00e4ltkikare. Men b\u00e4st \u00e4r dock att l\u00e5ta HST avsl\u00f6ja dess detaljrikedom och f\u00e5 oss att reflektera \u00f6ver detta faktum: Att det som finns i Cassiopeia A finns ocks\u00e5 i v\u00e5r egen vintergata.<\/p>\n Minor Planet Center ber\u00e4ttar att Pan-STARRS survey-projekt har hittat en ny komet kallad C\/2011 L4,\u00a0 som har f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bli speciellt ljusstark under dess perihelium 2013 – ljusare \u00e4n\u00a0 C\/2010 X1 (Elenin) som W-bloggen skrivit om tidigare.<\/p>\n Denna komet passerar n\u00e4ra solen p\u00e5 0.36 AU och tros n\u00e5 magnituden 0-1-2 i april 2013. Det \u00e4r knappt tv\u00e5 \u00e5r dit.<\/p>\n Info finns h\u00e4r:<\/p>\n www.chalmers.se\/rss\/SV\/aktuellt\/kalendarium\/astronomidagarna-2011 Kan m\u00e5nen bli mera blodr\u00f6d? Jag har letat efter den mest BLODR\u00d6DA m\u00e5nen fr\u00e5n i g\u00e5r, och jag undrar om n\u00e5n\u00a0 astrofotograf\/skywatcher kan sl\u00e5 George Tucker i Namibia, s\u00f6dra Afrika? Bilden togs \u00f6ver\u00a0 Sossusvlei Desert Lodge p\u00e5\u00a0 NamibRand Nature Reserve i Namibia. En svit bilder, ja en helt mosaik av m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelsens g\u00e5ng av Marko Posavec… L\u00e4s mer »Nr 147 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15326"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15326"}],"version-history":[{"count":56,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15326\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15392,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15326\/revisions\/15392"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15326"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15326"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15326"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/total-lunar-eclipse-june-2011-namibia-reserve-tucker-1.jpg\")
<\/a><\/p>\n
\n<\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a>* Svenska proffsastronomer och totala m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelser \u00e4r ett kapitel f\u00f6r sig. Ett STORT kapitel skrevs 18 maj 1761, d\u00e5 Stockholms-astronomen Pehr Wilhelm Wargentin<\/strong> (t v) med kollegan professor\u00a0 M\u00e5rten Str\u00f6mer <\/strong>bevittnade ett m\u00e4rkligt fenomen: Den del av m\u00e5nen som sist f\u00f6rm\u00f6rkades lyste som en 2 magn-stj\u00e4rna i fem-sex minuter, sen slocknade m\u00e5nen helt och h\u00e5llet. Under totaliteten kunde Wargentin och Str\u00f6mer\u00a0 varken se m\u00e5nen f\u00f6r blotta \u00f6gat eller i teleskop. “… d\u00e5 p\u00e5 40 minuters tid, ej det minsta skymt syntes af M\u00e5nen, hvarken f\u00f6r blotta \u00f6gat eller i Tuberne”.<\/span><\/p>\nHarry Martinson<\/h2>\n
Cassiopeia A i unik n\u00e4rbildsmosaik<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nLjusstark komet p\u00e5 g\u00e5ng – 2013…<\/h2>\n
G\u00f6teborgs-dagarna – missa dem inte!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"