{"id":15443,"date":"2011-06-18T16:52:33","date_gmt":"2011-06-18T15:52:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=15443"},"modified":"2011-06-18T17:00:07","modified_gmt":"2011-06-18T16:00:07","slug":"nr-149-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/06\/18\/nr-149-2011\/","title":{"rendered":"Nr 149 2011"},"content":{"rendered":"

F\u00e4rska nyheter fr\u00e5n Merkurius<\/h2>\n

Det har varit tyst om MESSENGER-sondens utforskning av Merkurius en tid, men s\u00e5 d\u00f6k det pl\u00f6tsligt upp en rapport som Christian Vestergaard <\/strong>fick korn p\u00e5 och som\u00a0 ber\u00e4ttar om nya bilder, nya studier av planetytan, nya partikelutbrott i magnetosf\u00e4ren och annat nytt sp\u00e4nnande. F\u00f6r en tid sedan h\u00e4ngde MESSENGER ocks\u00e5 p\u00e5 sin f\u00f6rsta periheliumpassage runt solen med Merkurius.<\/p>\n

Merkurius b\u00e5de p\u00e5minner om och inte p\u00e5minner om \u00f6vriga jordliknande planeter inklusive m\u00e5nen. Kratergolven skiljer sig t ex genom de ljusa partierna, och rikedomen av svavel p\u00e5 ytan \u00e4r tecken p\u00e5 en skapelsehistoria som inte sammanfaller med \u00f6vriga planetkroppars.<\/p>\n

En rapport om fynden finns h\u00e4r:<\/p>\n

http:\/\/messenger.jhuapl.edu\/news_room\/details.php?id=174
\n<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bilden ovan visar kratern Degas i en dagsaktuell h\u00f6guppl\u00f6st bild. Nedslagssm\u00e4ltorna p\u00e5 kratergolvet visar upp sprickor som uppkommit n\u00e4r nedkylning \u00e4gt rum och formationerna krympt i storlek.<\/p>\n

Degas \u00e4r 52 km tv\u00e4rs\u00f6ver och har dessa Merkurius-koordinater 37.1\u00b0 N, 232.8\u00b0 E.<\/p>\n

Fotocredit f\u00f6r bilderna ovan och nedan: NASA\/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory\/Carnegie Institution of Washington<\/p>\n

Om jag f\u00f6rst\u00e5tt signalerna r\u00e4tt s\u00e5 \u00e4r det inte om\u00f6jligt att det finns vatten i frusen form i bottnarna av kratrar vid polerna, som ligger i permanent m\u00f6rker.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Om mosaiken ovan: H\u00e4r har MESSENGER-forskarna\/teknikerna anv\u00e4nt sig av en rad filter, r\u00f6tt, gr\u00f6nt och bl\u00e5tt, f\u00f6r att komma \u00e5t skillnader p\u00e5 planetens norra yta. I undre halvan har av “pedagogiska sk\u00e4l” en f\u00e4rgf\u00f6rst\u00e4rkning gjorts f\u00f6r att ytterligare tydligg\u00f6ra variationerna i f\u00e4rg och ytmineral.<\/p>\n

Periodiska tabellen ut\u00f6kas<\/h2>\n

Tv\u00e5 nya grund\u00e4mnen har forskats fram av ryssar och amerikaner gemensamt, och nu \u00e4r fr\u00e5gan vad de ska f\u00e5 f\u00f6r namn. “Flerovium” efter den sovjetyrskek\u00e4rnfysikern Georgij Flyorov <\/strong>\u00e4r ett f\u00f6rslag, “moscovium” ett annat.<\/p>\n

S\u00e5 l\u00e4nge det inte blir “Putinum” f\u00e5r vi vara glada.<\/p>\n

Sirius B – fr\u00e5n planet till vit dv\u00e4rg<\/h2>\n

N\u00e4r exakt blev Sirius lilla tvilling en vit dv\u00e4rg? Jag menar n\u00e4r fastst\u00e4lldes att den var en liten stj\u00e4rna?<\/p>\n

N\u00e4sta \u00e5r har det g\u00e5tt 150 \u00e5r sedan n\u00e4r sonen med f\u00f6rnamnet Alvan Graham Clarke <\/strong>i teleskopmakarfirman Alvan Clark and Sons<\/span>, New York, riktade en nybyggd 18-tumsrefraktor mot Sirius och utbrast:<\/p>\n

– Why, father, the star has a companion!<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

Pappa Alvan Clark <\/strong>konfirmerade uppt\u00e4ckten, och sen kunde astronomer med d\u00e5tidens stora teleskop ocks\u00e5 se Sirius tvilling.<\/p>\n

Sir Oliver Lodge<\/strong> betraktade som alla d\u00e5tidens astronomer Sirius B som “a real planet”, en himlakropp med l\u00e5nat ljus men \u00e4nnu f\u00f6r varm att bo p\u00e5 (Pioneers of Science,<\/em> 1887).<\/p>\n

Tidigare hade ocks\u00e5 astronomer som Friedrich Wilhelm Bessel<\/strong>, som m\u00e4tt f\u00f6r\u00e4ndringarna i Sirius r\u00f6relser, siat om p\u00e5verkan av en m\u00f6rk himlakropp, som i praktiken var osynlig f\u00f6r v\u00e5ra \u00f6gon. Och det st\u00e4mde ju fram till 31 januari 1862. Clark Jr:s uppt\u00e4ckt var av den klassen att franska vtenskapsakademien gav honom sitt f\u00f6rn\u00e4ma J\u00e9r\u00f4me Lalande<\/strong>-pris.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Planetteorin \u00f6vergavs definitivt 1925 d\u00e5 Mount Wilson-astronomen Walter S Adams<\/strong> slog fast att Sirius B hade extremt h\u00f6g yttemperatur, var extremt liten men\u00a0 hade desto h\u00f6gre densitet. Adams hade identifierat den f\u00f6rsta k\u00e4nda vita dv\u00e4rgstj\u00e4rnan, kort och gott. Och innan observatoriekupolen slagit igen f\u00f6r natten p\u00e5 Mount Wilson hade Adams ocks\u00e5 d\u00e4rmed kunnat konfirmera Albert Einsteins<\/strong> allm\u00e4nna relativitetsteori.<\/p>\n

Sirius B \u00e4r en av dessa stj\u00e4rnor som verkligen spelat roll i v\u00e5r vetenskaps historia.<\/p>\n

Olefeldts UFO<\/h2>\n

Och p\u00e5 tal om ryssar, vad \u00e4r det f\u00f6r m\u00e4rklig farkost den ryska helikoptern forslar i v\u00e4g p\u00e5 en\u00a0 filmsnutt som Lars Olefeldt <\/strong>f\u00e5tt vittring p\u00e5??<\/p>\n

http:\/\/www.funzine.nl\/media\/russische-ufo\/<\/a><\/span><\/span><\/p>\n

Pufendorfarna uppm\u00e4rksammas<\/h2>\n

\"\"<\/a>En av m\u00e5nga trevliga artiklar i nyaste numret av Popul\u00e4r Astronomi <\/em>handlar om Pufendorfinstitutet i Lund och dess tv\u00e4rvetenskapliga astrobiolgiska gruppering med id\u00e9historikerna\u00a0 Davd Dun\u00e9r <\/strong>och Gustav Holmberg<\/strong>, astronomiprofessorn och ASTB:aren Dainis Dravins<\/strong>, geologiprofessorn Vivi Vajda<\/strong> m fl.<\/p>\n

Bland annat flaggas f\u00f6r ett m\u00f6te p\u00e5 Ven i september p\u00e5 temat astrobiologins historia och filosofi.<\/p>\n

Astrom\u00f6te i v\u00e4sterled<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Info om Astronomdagarna finns p\u00e5 denna Chalmers-sajt:
\n<\/a><\/p>\n

http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/SV\/aktuellt\/kalendarium\/astronomidagarna-2011
\n<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00e4rska nyheter fr\u00e5n Merkurius Det har varit tyst om MESSENGER-sondens utforskning av Merkurius en tid, men s\u00e5 d\u00f6k det pl\u00f6tsligt upp en rapport som Christian Vestergaard fick korn p\u00e5 och som\u00a0 ber\u00e4ttar om nya bilder, nya studier av planetytan, nya partikelutbrott i magnetosf\u00e4ren och annat nytt sp\u00e4nnande. F\u00f6r en tid sedan h\u00e4ngde MESSENGER ocks\u00e5 p\u00e5… L\u00e4s mer »Nr 149 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15443"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15443"}],"version-history":[{"count":42,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15443\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15495,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15443\/revisions\/15495"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15443"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15443"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15443"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}