![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/300px-Sodom_asteroid_tablet.jpg\")
<\/a>Till en av den senaste tidens stora kulturhistoriska nyheter f\u00e5r r\u00e4knas att forskarna, orientalisterna,\u00a0 vid University of Chicago nu \u00e4r f\u00e4rdiga med sin stora 21 band omfattande lertavle-encyklopedi. I 90 \u00e5r (nia nolla!!!) har projektet p\u00e5g\u00e5tt, n\u00e4stan i klass med arbetet p\u00e5\u00a0 Svenska Akademiens Ordbok.<\/p>\nBland babylonernas, assyrernas, sumerernas, hittiternas och grannfolkens alla lertavle-tv\u00e4ttnotor, lertavle-k\u00e4rleksbrev, lertavle-skuldf\u00f6rbindelser etc etc, smyger sig h\u00e4r och d\u00e4r ocks\u00e5 in astronomiska observationer. Ett av de allra mest sp\u00e4nnande fynden\u00a0 i British Museums samling resulterade h\u00e4rom \u00e5ret i boken A Sumerian Observation of the K\u00f6fels’ Impact Event.<\/em> – K\u00f6fels i \u00d6sterrike (Tyrolen) \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r sin 500 m tjocka och 5 km breda geologiska rasformation, beviset p\u00e5 ett enormt jordskred. N\u00e5n krater finns inte, men resterna efter jordskredet kan f\u00f6rklaras av en himlakropp p\u00e5 1 km diameter som kom in i jordatmosf\u00e4ren 29 juni 3123 f Kr i l\u00e5g vinkel (sex gr) och som pulveriserades och exploderade innan sm\u00e5krafs regnade ner p\u00e5 jordytan. Ett jordskred f\u00f6ljde, och det \u00e4r det vi kan se i K\u00f6fels i dag.<\/p>\n Summa summarum: Sumererna hade \u00f6gon p\u00e5 skaft!<\/p>\n Fr\u00e5n och med i dag g\u00e5r vi mot m\u00f6rkare tider.<\/p>\n Om den m\u00e4rkliga dagen 20 juni 1954 – jag stod som 9-\u00e5ring p\u00e5 Hedgatan i H\u00f6\u00f6r – ber\u00e4ttar W-bloggens specialspanare Bertil Falk <\/strong>s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n Denna dag\u00a0 st\u00e4llde jag – menige Bertil Falk – upp tillsammans med andra bev\u00e4ringar f\u00f6r morgonens exercis\u00f6vningar p\u00e5 Bl\u00e5h\u00e4lls artilleriskjutf\u00e4lt s\u00f6der om Visby. Efter<\/span><\/span><\/span> exercisen sotade vi glas och forslades d\u00e4refter p\u00e5 lastbilsflak till en h\u00f6jd med utsikt \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n mot fastlandet.<\/p>\n P\u00e5 angiven tidpunkt kom en v\u00e4ldig skugga rusande fr\u00e5n Oskarshamnsh\u00e5llet i h\u00f6jd med \u00d6lands norra udde. Den kom med v\u00e4ldig fart och det var en minnesv\u00e4rd syn. Pl\u00f6tsligt var den \u00f6ver oss, s\u00e4des\u00e4rlorna slutade kraxa och skatorna upph\u00f6rde med sitt kvittrande.<\/p>\n Total solf\u00f6rm\u00f6rkelse.<\/p>\n Vadan nu detta? Jo, jag erinrade mig den d\u00e4r m\u00e4rkv\u00e4rdiga upplevelsen n\u00e4r jag fick en ny bok i min hand. Den heter Bisarra b\u00f6cker <\/em>(f\u00f6rlag K\u00e4nguru) och \u00e4r sammanst\u00e4lld av radarparet <\/span>Mattias Bostr\u00f6m & Per Olaisen<\/strong>, bekanta f\u00f6r sina arbeten med deckartexter av skilda slag.<\/p>\n Bisarra b\u00f6cker<\/em> best\u00e5r av en rad kommenterade bokomslag i f\u00e4rg av s\u00e5dana bisarra klassiker som C.S. Dahlins<\/strong> bok om svensk sjukv\u00e5rd, Svenska helveten<\/em>, John Personnes <\/strong>Strindbergs-litteraturen och osedligheten bland skolungdomen<\/em> och Herman Lundborgs <\/strong>fam\u00f6sa Rasbiologi och rashygien<\/em>. P\u00e4rlor i sitt slag.<\/p>\n Mot slutet av boken kommer vi till det som fick mig att minnas den d\u00e4r of\u00f6rgl\u00f6mliga solf\u00f6rm\u00f6rkelsen. Bostr\u00f6m-Olaisen har n\u00e4mligen ett litet bihang som de kallar “Inte fullt s\u00e5 bisarra b\u00f6cker”. Och d\u00e4r \u00e5terfinner jag Knut Lundmarks<\/strong> Dagm\u00f6rkret \u00f6ver Sydsverige Den 30 juni 1954<\/em>. S\u00e5 h\u00e4r beskrivs den:<\/p>\n “En bok om solf\u00f6rm\u00f6rkelser i allm\u00e4nhet och den som intr\u00e4ffade den 30 juni 1954 i sannerhet. Sp\u00e4nnande titel, sp\u00e4nnande inneh\u00e5ll men inte det minsta bisarrt. Om man inte anser solf\u00f6rm\u00f6rkelser vara det, f\u00f6rst\u00e5s – vilket vi inte g\u00f6r.” S\u00e5 Tora Greve <\/strong>kan vara lugn. Ingen skugga faller \u00f6ver solskuggans h\u00e4rjningar.<\/p>\n I samma avdelning \u00e5terfinns \u00e4nnu ett astronomiskt fynd, n\u00e4mligen Stj\u00e4rnhimmeln sedd genom en teaterkikare<\/em> av Garret P. Serviss<\/strong>. Bostr\u00f6m-Olaisen kommenterar:<\/p>\n “I en tid d\u00e5 de flesta inte hade tillg\u00e5ng till mer avancerade optiska instrument kom Garret P Serviss bok som en sk\u00e4nk fr\u00e5n ovan. I st\u00e4llet f\u00f6r teleskop kunde man med Serviss undervisande och roande anvisningar anv\u00e4nda det enkla instrument som \u00e4nd\u00e5 fanns i s\u00e5 m\u00e5nga hem – teaterkikaren.”<\/strong><\/span><\/p>\n Vad betr\u00e4ffar skallm\u00e4taren Lundborg, s\u00e5 l\u00e4r han vid ett tillf\u00e4lle ha blivit tillfr\u00e5gad om hur det var med hans egna skallm\u00e5tt. Han ska d\u00e5 ha svarat: “Det \u00e4r en sorglig historia.” Vetenskapsman ut i fingerkotorna.<\/p>\n (Tack Bertil f\u00f6r denna rapport.)<\/p>\n Jag har f\u00f6rg\u00e4ves s\u00f6kt efter ny forskning om det massivaste stj\u00e4rnfyndet hittills, j\u00e4ttebabyn R136a1 i Stora Magellanska molnets Tarantellnebulosa. Lagt kort ligger. Nyheten om hyperj\u00e4tten \u00e4r i dagarna ett \u00e5r gammal.<\/p>\n F\u00f6r att friska upp minnet och visa hur gigantisk denna sol i verkligheten \u00e4r, \u00e4r h\u00e4r en j\u00e4mf\u00f6relse mellan jorden, solen och stj\u00e4rnan (som f\u00e5tt fel katalogbeteckning i teckningen):<\/p>\n Ganska imponerande.<\/p>\n Astronomer har r\u00e4knat ut –\u00a0 f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsens skull – att f\u00f6r att R136a1 ska lysa lika stark visuellt som solen b\u00f6r den f\u00f6rl\u00e4ggas till ett avst\u00e5nd p\u00e5 280 AU. Om n\u00e5gon kunde se den. F\u00f6r d\u00e4rifr\u00e5n skulle \u00e5 anda sidan allt liv p\u00e5 jorden f\u00f6rintas p\u00e5 en millisekund av stj\u00e4rnans intensiva utstr\u00e5lning i det ultravioletta omr\u00e5det.<\/p>\n Vi ska vara ganska glada \u00f6ver v\u00e5r gamla k\u00e4ra sol.<\/p>\n Den b\u00e4sta astrograffitin jag sett ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n Den \u00e4r n\u00e4stan lika underfundig som klottret p\u00e5 Harvardobservatoriets damtoalett:<\/p>\n Mina manliga kolleger f\u00f6rf\u00f6ljer mig precis \u00f6verallt. Under stod;<\/p>\n Det g\u00f6r vi visst inte. All info h\u00e4r:<\/p>\n http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011 Lertavla avsl\u00f6jar asteroidkrasch Till en av den senaste tidens stora kulturhistoriska nyheter f\u00e5r r\u00e4knas att forskarna, orientalisterna,\u00a0 vid University of Chicago nu \u00e4r f\u00e4rdiga med sin stora 21 band omfattande lertavle-encyklopedi. I 90 \u00e5r (nia nolla!!!) har projektet p\u00e5g\u00e5tt, n\u00e4stan i klass med arbetet p\u00e5\u00a0 Svenska Akademiens Ordbok. Bland babylonernas, assyrernas, sumerernas, hittiternas och grannfolkens… L\u00e4s mer »Nr 151 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15556"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15556"}],"version-history":[{"count":68,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15556\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15620,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15556\/revisions\/15620"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15556"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15556"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15556"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a>En sumerisk\u00a0 lertavla fr\u00e5n tiden kring 700 f Kr (No K8538 i British Museums digra samling) ger den sp\u00e4nnande ing\u00e5ngen. Lertavla har skrivits av en av den tidens astronomer och den bygger p\u00e5 en f\u00f6rlaga, som ber\u00e4ttar om en stor meteorit eller liten asteroid som kraschat med jorden. Lertavlan inneh\u00e5ller bl a identifierbara stj\u00e4rnor och stj\u00e4rnbilder som tr\u00f6skats genom datorer. D\u00e4rav tidsbest\u00e4mningen av himlasm\u00e4llen.<\/p>\n\u00c4ntligen!<\/h2>\n
Astronomifynd bland “bisarra b\u00f6cker”<\/h2>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nR136a1 ett \u00e5r senare<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nGodk\u00e4nt astronomiskt klotter<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/span><\/h2>\nG\u00f6teborg v\u00e4ntar p\u00e5 oss!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"