{"id":1557,"date":"2010-03-13T17:22:50","date_gmt":"2010-03-13T16:22:50","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=1557"},"modified":"2010-03-15T14:03:28","modified_gmt":"2010-03-15T13:03:28","slug":"nr-19-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/03\/13\/nr-19-2010\/","title":{"rendered":"Nr 19 2010"},"content":{"rendered":"

Ad acta – Fallet Phil Charles<\/h2>\n

Till sist gick hut hem, och den sydafrikanske chefsastronomen p\u00e5 SAAO, professorn Phil Charles<\/a> friades fr\u00e5n anklagelserna om ohemult l\u00e4ckage etc och har \u00e5terinsatts i sitt arbete. Uppgifterna b\u00f6rjade sippra ut i fredags e m p\u00e5 bloggen the e-Astronomer<\/a>, och tack vare min nyhetsjagande\u00a0 astrokollega Robert Cumming fick jag \u00e4ven \u00f6gonen p\u00e5 Natures blogg<\/a>.<\/p>\n

Dessutom finns numera pressreleasen fr\u00e5n Sydafrikas Nationella forskningsr\u00e5d NRF <\/a>att ta del av, och det allra viktigaste \u00e4r d\u00e4r, efter en del gr\u00f6tmyndigt maktspr\u00e5k, kryptiskt kringsnack och kringelikrokande, den otvetydiga raden:<\/p>\n

“Prof Phil Charles is hereby reinstated to his normal position as director of the SAAO with immediate effect.”<\/span><\/strong><\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/a><\/dt>\n
Den t\u00e4nkta utplaceringen av alla sk\u00e5lar. BILD: SKA<\/dd>\n<\/dl>\n<\/div>\n

Suspenderingen v\u00e4ckte internationellt uppseende eftersom det aldrig talades\u00a0 KLARSPR\u00c5K vad det var f\u00f6r fel prof Charles gjort sig skyldig n\u00e4r han, tydligen, sagt ett och annat of\u00f6rdelaktigt om placeringen av det nya stora, internationellt bedrivna radioobservatoriet SKA (Square Kilometre Array)<\/a>, d\u00e4r Sydafrika och Australien – men inte\u00a0 bara de l\u00e4nderna – \u00e4r huvudkonkurrenter.<\/p>\n

S\u00e5 sm\u00e5ningom l\u00e4r vi f\u00e5 ta del av Charles egna kommentarer och kanske ocks\u00e5 f\u00e5 veta vad den internationella proteststormen betytt f\u00f6r ett relativt gott slut p\u00e5 denna tragikomiska och alltf\u00f6r l\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5ngt utdragna r\u00e4tts(?)process.<\/p>\n

Inom astronomin \u00e4r vi vana vid att det \u00e4r H\u00d6GT I TAKET.<\/p>\n

Ovanligt vacker landskapsstj\u00e4rnbild<\/h2>\n
\"\"<\/a>
V\u00e5r stj\u00e4rnbild. Schedar \u00e4r den r\u00f6da stj\u00e4rnan. Foto: HST<\/figcaption><\/figure>\n

Om du inte visste det, s\u00e5 har varje svenskt landskap en alldeles egen stj\u00e4rnbild och en alldeles egen stj\u00e4rna. Sk\u00e5nes landskapsstj\u00e4rnbild \u00e4r s\u00e5ledes\u00a0 Cassiopeia, Tychos stj\u00e4rnbild sen supernovan 1572,\u00a0 och landskapsstj\u00e4rnan \u00e4r \u03b1 Cas, Schedar.<\/p>\n

Om Schedar, n\u00e4st ljusast i W:et eller M:et, vet jag f\u00f6ljande: Att det \u00e4r en r\u00f6daktig j\u00e4tte, spektralklass K0, app magn 2,2 ungef\u00e4r, stj\u00e4rnan ligger p\u00e5 230 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd och har misst\u00e4nkts vara variabel. P\u00e5 1800-talet noterade flera astronomer att den l\u00e5g n\u00e5nstans p\u00e5 3:e magnituden, s\u00e5 n\u00e5tt har h\u00e4nt. I en del moderna kataloger talas om en amplitud p\u00e5 0,07 magn.<\/p>\n

Helt klart \u00e4r det d\u00e5 och d\u00e5 v\u00e4rt att kolla in Schedar s\u00e5 att ingenting ov\u00e4ntat intr\u00e4ffar.<\/p>\n

Mahlers “Aniara”<\/h2>\n

De flesta konserthus och symfoniorkestrar har \u00f6sterrikaren, dirigenten och tons\u00e4ttaren Gustav Mahler p\u00e5 programmet just nu. Det har ju i sommar g\u00e5tt 150 \u00e5r sedan han f\u00f6ddes.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Mahler vid pulten. Ok\u00e4nd tecknare.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6r de med stj\u00e4rnhimmeln i huvudet, rekommenderas s\u00e4rskilt inlyssning av hans storverk Das Lied von der Erde<\/em> (f\u00e4rdigt 1908-09, han dog 1911), som nog \u00e4r det mest “astronomiska” av alla Mahlers kompositioner – den avslutande s\u00e5ngen i stycket med dess borttonande “Ewig… Ewig…” har hos \u00f6vertecknad mer \u00e4n en g\u00e5ng lett tankarna till Aniara. Du f\u00e5r kanske andra associationer?<\/p>\n

Das Lied von der Erde t\u00e4nkte Mahler egentligen kalla sin nionde symfoni, men han v\u00e5gade inte. Kring siffran nio vilade en tons\u00e4ttarnas egen f\u00f6rbannelse, trodde han.<\/p>\n

Das Lied von der Erde bygger p\u00e5 kinesiska dikter och det finns en uppsj\u00f6 med inspelningar. I mitt diskotek finns inspelningar med Berlin Philharmoniker\/Herbert von Karajan (solister Christa Ludwig, Ren\u00e9 Kollo). London Symphony Orchestra\/Sir\u00a0 Colin Davis (sol: Jessye Norman, Jon Vickers) och New York Philharmonics\/Bruno Walter (sol: Mildred Miller, Emst H\u00e4fliger).<\/p>\n

O\u00f6vertr\u00e4ffade Kathleen Ferriers tolkning tillh\u00f6r ocks\u00e5 de som oftast n\u00e4mns av expertisen, men den har jag skam till s\u00e4gandes inte skaffat. \u00c4nnu.<\/p>\n

P\u00e5 30-talet gjorde svenskan Kerstin Thorborg tv\u00e5 skivinspelningar som blivit klassiska i ordets alla bem\u00e4rkelser.<\/p>\n

P\u00e5 Youtube finns en hel del Mahleriana, bl a denna tv-kommentar kring Das Lied von der Erde med en ung Leonard Bernstein<\/a>.<\/p>\n

Nytt jobb f\u00f6r amat\u00f6rastronomer<\/h2>\n

Amat\u00f6rer med goda \u00f6gon och b\u00e4gge hj\u00e4rnhalvorna i trim \u00e4r ju numera varmt v\u00e4lkomna att via n\u00e4tet hj\u00e4lpa till att klassificera galaxer\u00a0 men sen en tid \u00e4r vi ocks\u00e5 ombedda att delta i jakten p\u00e5 f\u00f6r astronauter, sonder m m farliga solstormar. Alla fakta h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>Solar Stormwatch-projektet utg\u00e5r f\u00f6r \u00f6vrigt fr\u00e5n klassiska Greenwich-observatoriet i London.<\/p>\n

Fr\u00e5n den nyligen uppskickade nya rymdv\u00e4derssonden och det nya\u00a0 solteleskopet\u00a0 SDO (Solar Dynamics Observatory) kan f\u00f6rresten 15 mars, allts\u00e5 nu p\u00e5 m\u00e5ndag,\u00a0 ses hur m\u00e5nen passerar \u00f6ver solskivan<\/a>, fram och tillbaka beroende p\u00e5 sondens r\u00f6relser.\u00a0 En f\u00f6rklarande animation ligger b\u00e5de p\u00e5 SDO:s hemsida och Youtube. Fr\u00e5n jorden \u00e4r det nym\u00e5ne denna Idus Martiae.<\/p>\n

Om en m\u00e5nad ber\u00e4knas de f\u00f6rsta riktiga solobservationerna b\u00f6rja str\u00f6mma in.<\/p>\n

Buzz Aldrin och Gudrun Schyman<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Buzz i sin krafts dagar. Foto: Nasa<\/figcaption><\/figure>\n

V\u00e5r svensk\u00e4ttade m\u00e5nfarare Buzz Aldrin och Gudrun Schyman har ett par saker gemensamt:<\/p>\n

De \u00e4lskar att synas i rampljuset – och de \u00e4lskar att dansa!<\/p>\n

Buzz Aldrin har glatt twittrat senaste dagar om att han \u00e4r uttagen till amerikanska Let\u00b4s Dance<\/em>, som d\u00e4r \u00f6ver kallas Dancing with the Stars<\/em>. N\u00e5n partner verkar inte ha utsetts \u00e4nnu, men det blir s\u00e4kert n\u00e5got spekul\u00e4rt namn.<\/p>\n

Aldrin \u00e4r bara 80 \u00e5r gammal och \u00e4lskar utmaningar.<\/p>\n

Edwin Eugene Aldrin Jr har v\u00e4rml\u00e4ndskt blod i \u00e5drorna; flera d\u00e4r uppe\u00a0 b\u00e4r sl\u00e4ktnamnet Aldrin (som definitivt inte uttalas \u00c5\u00e5\u00e5ldrin) eller \u00e4r \u00e4ttlingar –\u00a0 hans mammas flicknamn var f\u00f6r \u00f6vrigt Moon, har jag l\u00e4st.<\/p>\n

Blahablaha?<\/h2>\n

– Blazarerna g\u00f6r mig numera s\u00e5 blass\u00e9!<\/p>\n

– Jo, men de \u00e4r \u00e4nd\u00e5 magnifika j\u00e4mf\u00f6rt med magnetarerna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ad acta – Fallet Phil Charles Till sist gick hut hem, och den sydafrikanske chefsastronomen p\u00e5 SAAO, professorn Phil Charles friades fr\u00e5n anklagelserna om ohemult l\u00e4ckage etc och har \u00e5terinsatts i sitt arbete. Uppgifterna b\u00f6rjade sippra ut i fredags e m p\u00e5 bloggen the e-Astronomer, och tack vare min nyhetsjagande\u00a0 astrokollega Robert Cumming fick jag… L\u00e4s mer »Nr 19 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1557"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1557"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1557\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1862,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1557\/revisions\/1862"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1557"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1557"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1557"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}