![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/220px-Betelgeuse_position_in_Orion.png\")
<\/a>Betelgeuse \u00e4r en fascinerande och vacker r\u00f6d stj\u00e4rna, som ofta f\u00f6rekommer i nyhetsfl\u00f6det. Ena dan har astronomer med klurig interferometerteknik m\u00e4tt stj\u00e4rnans diameter och sett ljusa fl\u00e4ckar p\u00e5 stj\u00e4rnytan, andra dan utpekas Betelgeuse som en het supernovakandidat. Redan 1836 uppt\u00e4ckte John Herschel <\/strong>stj\u00e4rnans variabiiitet, som i slutet av 1800-talet tycks ha gjort den till en av stj\u00e4rnhimlens allra ljusaste objekt.<\/p>\nSenaste nytt offentliggjordes idag: Astronomer har med aldrig tidigare uppn\u00e5dd detaljsk\u00e4rpa avbildat en komplex och ljusstark nebulosa runt\u00a0 Betelgeuse. Den nya bilden \u00e4r tagen med instrumentet VISIR p\u00e5 ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT (Very Large Telescope). Nebulosan, som p\u00e5minner om flammor fr\u00e5n stj\u00e4rnan, bildas n\u00e4r j\u00e4tten kastar av sig materia ut i rymden.<\/p>\n
Betelgeuse, den r\u00f6da superj\u00e4ttestj\u00e4rnan i Orion, \u00e4r en av natthimlens allra ljusaste stj\u00e4rnor. Den \u00e4r ocks\u00e5 en av de st\u00f6rsta, med en storlek som kan m\u00e4ta sig med Jupiters bana runt solen.<\/p>\n
Lite faktaplock ur ESO pressmess (http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1121):<\/a><\/p>\n * Den nya VLT-bilden visar nebulosan<\/strong><\/span> som omger stj\u00e4rnan och som str\u00e4cker sig 60 miljarder kilometer ut fr\u00e5n stj\u00e4rnans yta, motsvarande 400 g\u00e5nger avst\u00e5ndet mellan jorden och solen.<\/p>\n * R\u00f6da superj\u00e4ttar som Betelgeuse<\/strong><\/span> genomg\u00e5r ett av de sista stadierna i en tung stj\u00e4rnas liv. Under denna kortlivade fas blir stj\u00e4rnan allt st\u00f6rre och kastar av materia ut i rymden i en oerh\u00f6rd takt. P\u00e5 bara 10 000 \u00e5r blir den av med en gigantisk m\u00e4ngd materia, motsvarande solens massa.<\/p>\n * Bakom massutkastningar <\/strong><\/span>fr\u00e5n stj\u00e4rnor som Betelgeuse ligger tv\u00e5 skilda fenomen. F\u00f6r det f\u00f6rsta bildas plymer av gas som str\u00e4cker ut i rymden fr\u00e5n stj\u00e4rnans yta. Dessa plymer, som redan tidigare har kunnat detekteras med instrumentet NACO p\u00e5 VLT, \u00e4r stora men \u00e4nd\u00e5 mycket mindre \u00e4n den nebulosa som nu har avbildats.<\/p>\n * Det andra fenomenet <\/strong><\/span>tycks vara j\u00e4ttebubblor under h\u00e4ftig r\u00f6relse upp och ner i Betelgeuses atmosf\u00e4r.<\/p>\n * Nebulosan kan inte ses i synligt ljus<\/strong><\/span> d\u00e4rf\u00f6r att den mycket ljusa Betelgeuse \u00f6vergl\u00e4nser den helt. Materians oregelbundna, asymmetriska form pekar p\u00e5 att stj\u00e4rnan inte kastat ut materialet p\u00e5 ett symmetriskt s\u00e4tt. Bubblorna av stj\u00e4rnmateria och de gigantiska plymerna som de ger upphov till kan vara det som ligger bakom nebulosans mycket oj\u00e4mna utseende.<\/p>\n * Sannolikt best\u00e5r materien<\/strong><\/span> i den nya bilden av stoft av silikater och aluminiumoxid. Det \u00e4r samma material som utg\u00f6r st\u00f6rre delen av jordens skorpa och ytorna hos andra steniga planeter. N\u00e5gon g\u00e5ng i det avl\u00e4gsna f\u00f6rflutna bildades \u00e4ven jordens silikater av en tung och numera sedan l\u00e4nge d\u00f6d stj\u00e4rna som liknade Betelgeuse.<\/p>\n * I detta montage visas de tidigare<\/strong><\/span> NACO-observationer av plymerna i skivan i mitten av bilden. Den lilla r\u00f6da cirkeln l\u00e4ngst in har en diameter p\u00e5 cirka 4,5 g\u00e5nger jordens bana och representerar Betelgeuse synliga yta. Den svarta skivan motsvarar en mycket ljus del av bilden som maskerades bort f\u00f6r att den ljussvagare nebulosan ska kunna framtr\u00e4da. VISIR-bilderna togs genom filter k\u00e4nsliga f\u00f6r infrar\u00f6tt ljus i olika v\u00e5gl\u00e4ngder. Bl\u00e5tt motsvarar kortare v\u00e5gl\u00e4ngder och r\u00f6tt l\u00e4ngre v\u00e5gl\u00e4ngder. Bildf\u00e4ltets m\u00e5tt \u00e4r 5,63 x 5,63 b\u00e5gsekunder.<\/p>\n Forskningsresultaten har presenterats ii tidskriften Astronomy & Astrophysics<\/em>.<\/p>\n Forskningsteamet best\u00e5r av P. Kervella<\/strong> (Parisobservatoriet, Frankrike), G. Perrin <\/strong>(Parisobservatoriet), A. Chiavassa <\/strong>(Universit\u00e9 Libre de Bruxelles, Belgien), S. T. Ridgway <\/strong>(National Optical Astronomy Observatories, Tucson, USA), J. Cami <\/strong>(University of Western Ontario, Kanada; SETI-institutet, Mountain View, USA), X. Haubois<\/strong> (Universidade de Sao Paulo, Brasilien) och T. Verhoelst<\/strong> (Instituut voor Sterrenkunde, Leuven, Nederl\u00e4nderna).<\/p>\n Och s\u00e5 h\u00e4r ser Betelgeuse ut med “solfl\u00e4ckar” eller snarare dess motsatser, ljusfl\u00e4ckar (Foto: NASA):<\/p>\n Att Stonehenge – kanske \u00e4ven Ales stenar? – sannolikt haft flera funktioner under ett antal tusen \u00e5r. Alltid en b\u00f6rjan!<\/p>\n COB summerade diskussionen: Flera svenska forskare \u00e4r p\u00e5 plats inklusive Amanda Bauer <\/strong>(t v), som numera jobbar i Australien. Robert Cumming <\/strong>tipsar om hennes blogg: Amandas twittrande finns h\u00e4r:<\/p>\n http:\/\/www.twitter.com\/astropixie<\/a>.<\/p>\n Bl a diskuteras “down under” M51-supernovan, och mycket n\u00e4rmare kan vi nog inte komma utbrottet \u00e4n s\u00e5 h\u00e4r enligt Amanda. (Om jag f\u00f6rst\u00e5tt Amanda Bauer r\u00e4tt s\u00e5 \u00e4r detta f\u00f6rsta g\u00e5ngen en SN-uppt\u00e4ckt meddelats omv\u00e4rlden via twitter!):<\/p>\n Ser du sm\u00e4llen?<\/p>\n N\u00e4r det finns nyheter att rapportera inf\u00f6r Astronomdagarna, programinslag o likn, kommer de p\u00e5 denna sajt:<\/p>\n http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011 Upphittat: Nebulosa runt Betelgeuse! Betelgeuse \u00e4r en fascinerande och vacker r\u00f6d stj\u00e4rna, som ofta f\u00f6rekommer i nyhetsfl\u00f6det. Ena dan har astronomer med klurig interferometerteknik m\u00e4tt stj\u00e4rnans diameter och sett ljusa fl\u00e4ckar p\u00e5 stj\u00e4rnytan, andra dan utpekas Betelgeuse som en het supernovakandidat. Redan 1836 uppt\u00e4ckte John Herschel stj\u00e4rnans variabiiitet, som i slutet av 1800-talet tycks ha… L\u00e4s mer »Nr 153 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15655"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15655"}],"version-history":[{"count":60,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15655\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15767,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15655\/revisions\/15767"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15655"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15655"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15655"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nStonehenge Revisited<\/h2>\n
<\/a>Hur vi \u00e4n k\u00e4ftade h\u00e4rom kv\u00e4llen (URJ, COB, BF, RJ<\/strong>) blev vi bara \u00f6verens om en sak:<\/p>\n
\n– Att tolka historiska data \u00e4r sv\u00e5rt. Stonehenge var kanske ett stall, att knacka in runor syssels\u00e4ttningsterapi f\u00f6r byd\u00e5rar och Uppsala H\u00f6gar skidbackar f\u00f6r barnen i Gamla \u00d6stra Aros. P\u00e5 Volvofabriken i G\u00f6teborg cirkulerade f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan en historia om de arkeologer som om n\u00e5gra tusen \u00e5r gr\u00e4ver ut anl\u00e4ggningen. “H\u00e4r har legat en pappersfabrik!”, kommer de att s\u00e4ga. (En protest mot alla rapporter och dokument som skulle fyllas i)<\/p>\nSupernova-konferens i Sydney<\/h2>\n
<\/a>Just nu m\u00f6ts n\u00e5gra av v\u00e4rldens ledande supernova\/SN\/forskare i Sydney, Australien.\u00a0 Temat \u00e4r Supernovae and their Host galaxies<\/span> och massor av rapporter presenteras. Samtidigt f\u00e5r de n\u00e4rvarande, om de inte visste det innan, veta att akronymen LOSS st\u00e5r f\u00f6r Lick Observatory Supernova Search. Plus att de uppdateras p\u00e5 sm\u00e4llen i M51.<\/p>\n
\nhttp:\/\/amandabauer.blogspot.com\/2011\/06\/supernovae-conference-day-1.html<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nI G\u00f6teborg vilar l\u00b4a ingen sorg!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"