{"id":15827,"date":"2011-06-25T16:07:38","date_gmt":"2011-06-25T15:07:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=15827"},"modified":"2011-06-27T10:26:29","modified_gmt":"2011-06-27T09:26:29","slug":"nr-155-2010-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/06\/25\/nr-155-2010-2\/","title":{"rendered":"Nr 155 2011"},"content":{"rendered":"<h3><span style=\"text-decoration: underline;\">Exempel p\u00e5 spin-off:<br \/>\n<\/span><\/h3>\n<h2>Astronomer bidrar till cancerbek\u00e4mpningen<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/snnwomenny.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"225\" class=\"alignleft size-medium wp-image-15832\" style=\"width: 221px; height: 167px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/snnwomenny-300x225.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/snnwomenny-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/snnwomenny.jpg 640w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Att vi alla \u00e4r stj\u00e4rnbarn, det vet vi ju, men nu sl\u00e5s ytterligare en brygga \u00f6ver tillvaron &#8220;d\u00e4r ute&#8221; och den h\u00e4r p\u00e5 jorden. Det \u00e4r W-bloggens spanare <strong>Christian Vestergaard <\/strong>som har hittat en fantastiskt positiv nyhet fr\u00e5n Ohio State University och <span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Thomas Jefferson University Medical College: <\/span><\/span>Att astronomer, specialister p\u00e5 suvernovor och svarta h\u00e5l, med medicinarkolleger har utforskat en ny str\u00e5lningsteknik, som kan bli ett nytt stort bidrag i bek\u00e4mpningen av cancertum\u00f6rer SAMTIDIGT som friska delar av kroppen inte skadas av r\u00f6ntgenstr\u00e5lningen.<\/p>\n<p>Genom att studera hur tyngre grund\u00e4mnen alstrar och absorberar str\u00e5lning inuti i stj\u00e4rnor och runt svarta h\u00e5l, uppt\u00e4ckte forskarna att tunga metaller som t ex j\u00e4rn, guld och platina emitterar\u00a0 l\u00e5genergielektroner n\u00e4r de r\u00f6ntgenbestr\u00e5las vid speciella energiniv\u00e5er. Och h\u00e4r fanns pl\u00f6tsligt en ov\u00e4ntad medicinsk ing\u00e5ng till onkologins str\u00e5lningsterapi, d\u00e4r patienter ofta m\u00e5r d\u00e5ligt p g a str\u00e5lningens effekter p\u00e5 andra, friska organ.<\/p>\n<p>Forskarna bakom denna ov\u00e4ntade tv\u00e4rvetenskapliga teknik har letts av Ohio-astronomen <strong>Sulthan Nahar<\/strong> (t v), och metodiken kallas <span style=\"text-decoration: underline;\">Resonant Nano-Plasma Theranostics (RNPT<\/span>), &#8220;theranostics&#8221; efter &#8220;therapy&#8221; och &#8220;diagnostics&#8221;.<\/p>\n<p>Ett par citat ur pressmesset fr\u00e5n Ohio:<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\"><strong>* \u201cAs astronomers, we apply<\/strong> basic physics and chemistry to understand what\u2019s happening in stars. We\u2019re very excited to apply the same knowledge to potentially treat cancer.&#8221;.<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\"><strong>* \u201cWe believe that nanoparticles<\/strong> embedded in tumors can absorb X-rays efficiently at particular frequencies, resulting in electron ejections that can kill malignant cells. From X-ray spectroscopy, we can predict those energies and which atoms or molecules are likely to be most effective.\u201d<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\"><strong>* \u201cFrom a basic physics point <\/strong>of view, the use of radiation in medicine is highly indiscriminate. Really, there has been no fundamental advance in X-ray production since the 1890s, when Roentgen <\/span><\/span><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">invented the X-ray tube, which produces X-rays over a very wide range.\u201d<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\"><strong>* \u201cThis work could eventually<\/strong> lead to a combination of radiation therapy with chemotherapy using platinum as the active agent.\u201d<br \/>\n<\/span><\/span><\/p>\n<p>Mina astromedicinska bloggexperter talar om ett synnerligen sp\u00e4nnande &#8220;multidiciplin\u00e4rt&#8221; genombrott, och det vi vill se nu \u00e4r v\u00e4l rapporter om lyckade kliniska ingrepp fr\u00e5n n\u00e5got sjukhus.<\/p>\n<p>Nyheten finns bl a presenterad h\u00e4r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/researchnews.osu.edu\/archive\/astrotherapy.htm&amp;urlHash=-1.1792368595226095E154\" target=\"_BLANK\">http:\/\/researchnews.osu.edu\/archive\/astrotherapy.htm<\/a><\/p>\n<h2>Miniasteroid passerar jorden<\/h2>\n<p><em>Huffington Post<\/em> ber\u00e4ttar p\u00e5 n\u00e4tet att NASA ber\u00e4ttar att p\u00e5 m\u00e5ndag passerar nyuppt\u00e4ckta asteroiden <span style=\"text-decoration: underline;\">2011 MD<\/span> jorden, 10 000 km ovan s\u00f6dra Atlanten.<\/p>\n<p>Rymdstenen \u00e4r ca 10 m i diameter.<\/p>\n<p>N\u00e5n som helst kollisionsrisk f\u00f6religger inte.<\/p>\n<h2>Stonehenge &#8211; igen!<\/h2>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/250px-Stonehenge1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"250\" height=\"166\" class=\"alignleft size-full wp-image-15849\" style=\"width: 126px; height: 84px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/250px-Stonehenge1.jpg\" alt=\"\" \/><\/a><strong>Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong> ber att f\u00e5 meddela en limerick, som g\u00e5r s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>There was a young busker from Penge<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>Who played his guitar at Stonehenge<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>He was crushed when they fell<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>It smarted like hell<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>So he smashed up the rocks in revenge.<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Penge \u00e4r f\u00f6rresten en f\u00f6rort till London.<\/p>\n<h2>Hawking numera p\u00e5 Facebook<\/h2>\n<p>Kosmologen m m<strong> Stephen Hawking <\/strong>&#8211; aldrig Nobelpristagare! &#8211; finns h\u00e4r p\u00e5 Facebook numera, tipsar <strong>Christian Vestergaard<\/strong>:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/www.facebook.com\/profile.php::cp::2915::cp::id::cp::61::cp::539499320&amp;urlHash=-1.3595052612796727E-268\" target=\"_BLANK\">http:\/\/www.facebook.com\/profile.php?id=539499320<\/a><\/p>\n<p>Jag gick in om och kollade och uppt\u00e4ckte att han bara har 1200 &#8220;v\u00e4nner&#8221;.<\/p>\n<p>Visste du att Hawking \u00e4r livstidsl\u00e5ng medlem av p\u00e5vens och Vatikanens egen vetenskapsakademi,<em> <em>Pontificia Academia Scientiarum?<\/em><\/em> Jag tycker detta \u00e4r ganska enast\u00e5ende vidsynt och korrekt p\u00e5 alla s\u00e4tt och vis, alldeles speciellt med tanke p\u00e5 att Hawking ju avskaffade Gud en g\u00e5ng f\u00f6r alltid i sin senaste tv-serie.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/stephen_hawking_148770459.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-15846\" title=\"Popul\u00e4r kosmolog!\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/stephen_hawking_148770459.jpg\" alt=\"\" width=\"340\" height=\"462\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/stephen_hawking_148770459.jpg 340w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/stephen_hawking_148770459-220x300.jpg 220w\" sizes=\"(max-width: 340px) 100vw, 340px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Barnards stj\u00e4rna &#8211; h\u00e4nder n\u00e5tt?<\/h2>\n<p>Aprop\u00e5 f\u00f6re detta &#8220;fixstj\u00e4rnor&#8221;&#8230; det \u00e4r snart 100 \u00e5r sedan <strong>E E Barnard <\/strong>hittade sin stj\u00e4rna, som sen knutits till hans namn som\u00a0 Barnards stj\u00e4rna, Barnards snabbl\u00f6pare, Barnards pill\u00f6pare etc (k\u00e4rt barn har m\u00e5nga namn).. Med en egenr\u00f6relse p\u00e5 10 b\u00e5gsekunder\/\u00e5r flyttar den sig synligt p\u00e5 himlavalvet, och eftersom stj\u00e4rnan ligger n\u00e4ra solen (ca 6 ljus\u00e5r) s\u00e5 vet vi en hel del om den. Att den \u00e4r en urgammal M-dv\u00e4rg t ex, med en massa 0,144 ggr solens. Stj\u00e4rnan \u00e4r s\u00e5 n\u00e4ra oss att astronomer till och med sett stj\u00e4rnflares p\u00e5 ytan.<\/p>\n<p>Jag har inte kunnat hitta n\u00e5tt dagsf\u00e4rskt nytt om Barnards stj\u00e4rna. I fjor dataanalyerade i alla fall ryska Pulkovo-astronomer material fr\u00e5n HIPPARCOS-satelliten och f\u00f6rs\u00f6kte komma \u00e5t de stj\u00e4rnor som ligger solen n\u00e4rmast (inom en sf\u00e4r p\u00e5 30 pc, cirka 100 ljus\u00e5r) och som kan ha passerat n\u00e4ra oss eller kommer att passera n\u00e4ra oss +-2 miljoner \u00e5r.\u00a0 Det \u00e4r m\u00f6jligt att n\u00e5n av de n\u00e4rmaste stj\u00e4rnorna kan p\u00e5verka Oorts kometmoiln, men n\u00e5n direkt kollisionsrisk f\u00f6religger inte.<\/p>\n<p>Barnards stj\u00e4rna ligger i konstellationen Ophiochus\/Ormb\u00e4raren n\u00e4ra himmelsekvatorn och har en visuell magnitud runt 9,5.<\/p>\n<p><strong>Peter van den Kamp<\/strong>, astronomen, tyckte sig f\u00f6r en femtio \u00e5r sen kunna fastsl\u00e5 att stj\u00e4rnan har en eller flera planeter, men desa observationer har aldrig konfirmerats.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/220px-Barnard2005.gif\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-15854\" title=\"H\u00e4r kan vi f\u00f6lja &quot;snabbl\u00f6parens&quot; framfart! (Ill fr\u00e5n Wikipedia)\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/220px-Barnard2005.gif\" alt=\"\" width=\"220\" height=\"197\" \/><\/a><\/p>\n<p>Och nedan kan vi se stj\u00e4rnan r\u00f6ra sig mellan april 2010 och maj i \u00e5r &#8211; bildanimationen fr\u00e5n <strong>Dave Adshead<\/strong> i Doncaster Astronomical Society i England (<a href=\"http:\/\/donastro.blogspot.com\/2011\/05\/barnards-star-animation.html\">http:\/\/donastro.blogspot.com\/2011\/05\/barnards-star-animation.html<\/a>). Klicka p\u00e5 bilden s\u00e5 f\u00e5r du upp den i st\u00f6rre format och kan se stj\u00e4rnans r\u00f6relse v\u00e4nsterut &#8211; ha &#8220;triangeln&#8221;\u00a0 av stj\u00e4rnor som l\u00e4mplig referenspunkt::<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/HIP87937_Animation.gif\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-15891\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/HIP87937_Animation-300x221.gif\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"221\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/HIP87937_Animation-300x221.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/HIP87937_Animation.gif 811w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Det \u00e4r G\u00f6teborg som g\u00e4ller!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/ad2011_banner_3001-116.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-15857\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/ad2011_banner_3001-116.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"149\" \/><\/a><\/p>\n<p>Info om Astronomdagarna kommer h\u00e4r:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011\">http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011<br \/>\n<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/oso-vit-web1-16.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-15860\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/06\/oso-vit-web1-16.jpg\" alt=\"\" width=\"138\" height=\"138\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Exempel p\u00e5 spin-off: Astronomer bidrar till cancerbek\u00e4mpningen Att vi alla \u00e4r stj\u00e4rnbarn, det vet vi ju, men nu sl\u00e5s ytterligare en brygga \u00f6ver tillvaron &#8220;d\u00e4r ute&#8221; och den h\u00e4r p\u00e5 jorden. Det \u00e4r W-bloggens spanare Christian Vestergaard som har hittat en fantastiskt positiv nyhet fr\u00e5n Ohio State University och Thomas Jefferson University Medical College: Att&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/06\/25\/nr-155-2010-2\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 155 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15827"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15827"}],"version-history":[{"count":65,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15827\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15973,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15827\/revisions\/15973"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15827"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15827"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15827"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}