{"id":15974,"date":"2011-06-27T16:37:29","date_gmt":"2011-06-27T15:37:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=15974"},"modified":"2011-06-27T20:20:55","modified_gmt":"2011-06-27T19:20:55","slug":"nr-157-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/06\/27\/nr-157-2011\/","title":{"rendered":"Nr 157 2011"},"content":{"rendered":"

\u00c4nnu ett “ffg” i astronomernas verkstad:<\/span><\/h3>\n

Gammastr\u00e5lar fr\u00e5n klotformig stj\u00e4rnhop<\/h2>\n

F\u00f6r en femtio \u00e5r sedan satt jag p\u00e5 Kvistabergs observatorium en sommardag och pl\u00e5gade \u00c5ke Wallenquist<\/strong> med en massa gymnasiala fr\u00e5gor om klotformiga stj\u00e4rnhopar, en av hans specialiteter. Jag vill inte p\u00e5st\u00e5 att \u00c5ke ans\u00e5g att allt v\u00e4rt att veta var utforskat, men han\u00a0 skulle\u00a0 definitivt bli glatt \u00f6verraskad av allt det nya som nu sk\u00f6ljer \u00f6ver oss. Som f\u00f6ljande:<\/p>\n

Det finns ett teleskopsystem i Namibia som f\u00f6rkortas HESS (High Energy Stereoscopic System men teleskopet hedrar ocks\u00e5 uppt\u00e4ckaren av den kosmiska str\u00e5lningen Victor Hess<\/strong>)\u00a0 och som identifierat h\u00e5rd gammastr\u00e5lning fr\u00e5n den klotformga stj\u00e4rnhopen kallad Terzan 5. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen s\u00e5dan str\u00e5lning uppt\u00e4ckts, och forskarna river sig i huvudet: Varf\u00f6r kommer str\u00e5lningen fr\u00e5n hopens ena ytterkant? Vad orsakar str\u00e5lningen?<\/p>\n

* Stj\u00e4rnhopen ligger i <\/strong>Sagittarius\/Skytten, skymd bakom hindrande stoft- och gasmoln,\u00a0 och uppt\u00e4cktes s\u00e5 sent som 1968 av Agop Terzan<\/strong> p\u00e5 Haute-Provence-observatoriet i Frankrike. Avst\u00e5ndet bed\u00f6ms till ungef\u00e4r 20 000 ljus\u00e5r, och “klothopen” s\u00e4rskiljde sig genom den h\u00f6ga t\u00e4theten av stj\u00e4rnor och av dess extremt snabbroterande pulsarer.<\/p>\n

* Dessutom uppt\u00e4cktes h\u00e4rom \u00e5ret<\/strong> n\u00e5got direkt \u00f6verraskande, att Terzan 5 best\u00e5r av tv\u00e5 stj\u00e4rnpopulationer med drastiskt olika \u00e5ldrar – 6 respektive 12 miljarder \u00e5r gamla. Misstanken \u00f6kar hela tiden att Terzan 5 utg\u00f6r resterna efter en dv\u00e4rggalax som v\u00e5r egen galax Vintergatan en g\u00e5ng slukat med hull och h\u00e5r och stj\u00e4rnor och interstell\u00e4rt stoft. Vintergatan \u00e4r en kannibal, kompromissl\u00f6s mot sm\u00e5 f\u00f6rsvarsl\u00f6sa dv\u00e4rggalaxer som den glufsar i sig med god aptit. Som alla andra stora galaxer!<\/p>\n

* Forskarna vid Max-Planck-Institut f\u00fcr Kernphysik<\/strong> i Heidelberg har med kolleger inom HESS-kollektivet identifierat gammak\u00e4llan HESS J1747 \u2013 248<\/span> i riktning mot Terzan 5, men sannolikt \u00e4r den i h\u00f6gsta grad involverad i stj\u00e4rnhopens liv och leverne. Sannolikheten f\u00f6r att det r\u00f6r sig om en slumptr\u00e4ff stj\u00e4rnhop\/bakomliggande gammak\u00e4lla \u00e4r inte noll, men v\u00e4ldigt liten (1 p\u00e5 10 000).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

* I bilden ovan ser vi <\/strong>Terzan 5 i visuellt ljus och i gammav\u00e5gl\u00e4ngderna – de falska f\u00e4rgerna f\u00f6rklarar str\u00e5lningsintensiteten (bl\u00e5tt l\u00e4gre, vitt h\u00f6gre). Den lilla cirkeln innesluter h\u00e4ften av stj\u00e4rnhopens massa. Den streckade cirkeln visar den gravitationella utstr\u00e4ckningen f\u00f6r hopen. Credits: \u00a9 ESO\/Digitized Sky Survey 2 and ESO\/F. Ferraro (IR)<\/p>\n

* HESS-systemet i Namibia best\u00e5r<\/strong> av fyra teleskop utrustade med ultrasnabba kameror som kan f\u00e5nga extremt svagt ljus och rester efter gammastr\u00e5lar som kolliderar med partiklar i jordens atmosf\u00e4r upp till 10 km:s h\u00f6jd. Samtida observationer fr\u00e5n teleskop placerade p\u00e5 olika avst\u00e5nd g\u00f6r det m\u00f6jligt att noga fastst\u00e4lla riktningen p\u00e5 himlavalvet varifr\u00e5n gammastr\u00e5larna sipprar ut.<\/p>\n

* Och f\u00f6rklaringen?<\/strong> Om inte det \u00e4r pulsarerna och diverse supernovarester som sp\u00f6kar kanske den ov\u00e4ntade placeringen av k\u00e4llan kan f\u00f6rklaras av\u00a0 dramatiska stj\u00e4rnm\u00f6ten som slungat i v\u00e4g den ok\u00e4nda gammak\u00e4llan ut i stj\u00e4rnhopens ytterkant.<\/p>\n

* G\u00e5tfullheten \u00e4r total<\/strong>, och “forts f\u00f6ljer” garanterat. Det flaggas f\u00f6r nya instrument och rymdteleskopen kommer ocks\u00e5 att riktas in mot gammak\u00e4llan.<\/p>\n

Bra info p\u00e5 HESS egen hemsida:<\/p>\n

http:\/\/www.mpi-hd.mpg.de\/hfm\/HESS\/
\n<\/a><\/p>\n

Hatten av f\u00f6r Rune!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag g\u00f6r som Professor Balthazar – ja, verkligen – hatten (i mitt fall just nu seglarm\u00f6ssan) av f\u00f6r Rune Fogelquist<\/strong>, som forts\u00e4tter ge ut sin tidskrift Asterisken*<\/em>.<\/p>\n

Sj\u00e4lv presenterar nestorn i nyaste numret konstellationen\u00a0 Lyran – “den lilla stj\u00e4rnbilden med de m\u00e5nga objekten”.<\/p>\n

Det \u00e4r en \u00e4ra att d\u00e5 och d\u00e5 f\u00e5 medarbeta hos Rune.<\/p>\n

Flammarions mystiska bild<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Var kommer denna klassiska bild ifr\u00e5n – fr\u00e5n b\u00f6rjan? Vi vet att den publicerades i Camille Flammarions<\/strong> <\/strong> L’Atmosph\u00e8re: M\u00e9t\u00e9orologie Populaire <\/em>(Paris, 1888), sid 163. Boken p\u00e5 n\u00e4stan 900 sidor finns p\u00e5 n\u00e4tet, och vi vet att bilden\u00a0 syftade p\u00e5 den medeltida v\u00e4rldsbilden, en jord som \u00e4r platt omgiven av firmamentet. Plus en v\u00e5ghals, en medeltida mission\u00e4r som h\u00e4vdar att han sticker huvudet genom den punkt d\u00e4r jord och himmel m\u00f6ts.<\/p>\n

Om tr\u00e4gravyrens ursprung har det spekulerats fram och tillbaka. Somliga har trott att det \u00e4r “\u00e4kta vara”, allts\u00e5 en medeltida bild fr\u00e5n b\u00f6rjan, andra att den \u00e4r ett sammelsurium att gammalt och nytt. Numera f\u00f6refaller alla vara \u00f6verens \u00e5tminstone p\u00e5 en punkt: Att Flammarion, som ju levde \u00e4nda fram till 1925, inte sj\u00e4lv har gjort illustrationen och inte sj\u00e4lv har p\u00e5st\u00e5tt att den \u00e4r gammal. D\u00e4remot tyckte han att bilden var pedagogisk, och d\u00e4rf\u00f6r tog han den med i sin lunta.<\/p>\n

Bilden f\u00f6rekommer som illustration i en rad b\u00f6cker och n\u00e4r f\u00f6rfattarna p\u00e5st\u00e5r att s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g medeltids- och ren\u00e4ssansm\u00e4nniskan p\u00e5 v\u00e4rldsalltet enligt samtida vittnesb\u00f6rd, s\u00e5 ta det med en nypa salt. Det kan vara en 1800-talskonstruktion!<\/p>\n

Wikipedia har gott om info p\u00e5 omr\u00e5det (http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Flammarion_engraving<\/a>). Detta fantastiska uppslagsverk, som bara verkar bli b\u00e4ttre och b\u00e4ttre.<\/p>\n

En asteroid i flygande fl\u00e4ng!<\/h2>\n

N\u00e4r den lilla asteroiden 2011 MD i kv\u00e4ll passerar jorden p\u00e5 12000 km, g\u00e5r det fort undan. Den spanske amat\u00f6rastronomen Rafael Ferrando<\/strong> har f\u00e5ngat den 5-20 m stora stenbumlingen h\u00e4r i en svit bilder. Risken f\u00f6r kollision med jorden \u00e4r noll, med diverse satelliter och rymdskrot n\u00e4stan noll…<\/p>\n

Fler bildsekvenser kommer s\u00e4kert p\u00e5 www.spaceweather.com<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r i G\u00f6teborg det h\u00e4nder!<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Info om Astronomdagarna hittar du h\u00e4r:<\/p>\n

http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011
\n<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4nnu ett “ffg” i astronomernas verkstad: Gammastr\u00e5lar fr\u00e5n klotformig stj\u00e4rnhop F\u00f6r en femtio \u00e5r sedan satt jag p\u00e5 Kvistabergs observatorium en sommardag och pl\u00e5gade \u00c5ke Wallenquist med en massa gymnasiala fr\u00e5gor om klotformiga stj\u00e4rnhopar, en av hans specialiteter. Jag vill inte p\u00e5st\u00e5 att \u00c5ke ans\u00e5g att allt v\u00e4rt att veta var utforskat, men han\u00a0 skulle\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 157 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15974"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15974"}],"version-history":[{"count":49,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15974\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16041,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15974\/revisions\/16041"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15974"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15974"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15974"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}