{"id":16199,"date":"2011-07-01T17:07:59","date_gmt":"2011-07-01T16:07:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=16199"},"modified":"2011-07-01T21:01:21","modified_gmt":"2011-07-01T20:01:21","slug":"nr-160-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/07\/01\/nr-160-2011\/","title":{"rendered":"Nr 160 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Neptunus dygn definitivt\u00a0 fastlagt<\/h2>\n<p>Astronomisk forskning \u00e4r i mycket ett m\u00f6dosamt knegande, inget s\u00e4rskilt glorifierande och massmedialt tacksamt jobb,\u00a0 bevisat av Arizona-astronomen och v\u00e4lk\u00e4nde planetforskaren<strong> Erich Karkoschkas<\/strong> bedrift att m\u00e4ta Neptunus rotation.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/neptune.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"565\" height=\"559\" class=\"aligncenter size-full wp-image-16211\" style=\"width: 504px; height: 498px;\" title=\"Ill: Erich Karkoschka\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/neptune.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/neptune.jpg 565w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/neptune-300x296.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 565px) 100vw, 565px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Karkoschka lusgranskade ett 500-tal av Hubble-teleskopets arkiverade Neptunusbilder i detalj, j\u00e4mf\u00f6rde vissa molnf\u00f6reteelser med Voyager 2-bilder, f\u00f6ljde de olika atmosf\u00e4rfenomens vandring \u00f6ver planetskivan under l\u00e5ng tid och kunde till slut sl\u00e5 fast:<\/p>\n<p><strong>* Att fl\u00e4ckarna <\/strong>(med namn som Great Dark Spot, Dark Spot 2, South Polar Feature, South Polar Wave etc) \u00e4r kopplade till gasj\u00e4ttens inre fasta k\u00e4rna och dess rotation. Hur \u00e5terst\u00e5r att l\u00f6sa.<\/p>\n<p><strong>* Att Neptunus roterar <\/strong>snabbare \u00e4n vad Voyager 2 uppm\u00e4tte vid passagen 1989 genom m\u00e4tning i radiospektrumet..<\/p>\n<p><strong>* Att hans m\u00e4tning<\/strong> \u00e4r cirka 1000 ggr noggrannare \u00e4n Voyager-sondens. Fr\u00e5n en fast punkt utanf\u00f6r Neptunus roterar fl\u00e4ckarna med ett varv p\u00e5 15.9663 \u00b1 0.0002 timmar.<\/p>\n<p><strong>* Att ett dygn p\u00e5 Neptunus<\/strong> \u00e4r exakt 15 timmar 57 minuter 59 sekunder.<\/p>\n<p><strong>* Att de av Karkoschka identifierade<\/strong> molnformationerna har setts omkring 20 \u00e5r men deras ov\u00e4ntade stabilitet har inte slagits fast f\u00f6rr\u00e4n nu, varf\u00f6r han i sin rapport (i tidskriften <em>Icarus<\/em>) glatt kan konstatera att en s\u00e5dan h\u00e4r rotationsbest\u00e4mning bland de stora planeterna i v\u00e5rt planetsystem inte har skett sen 346 \u00e5r tillbaka (= <strong>Giovanni Domenico Cassini<\/strong>, Jupiters r\u00f6da fl\u00e4ck).<\/p>\n<p>Snyggt jobbat, har man onekligen lust att utbrista!<\/p>\n<p>Storyn fr\u00e5n University of Arizona finns h\u00e4r:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/uanews.org\/node\/40494\">http:\/\/uanews.org\/node\/40494<br \/>\n<\/a><\/p>\n<h2>Galaxkossor p\u00e5 gr\u00f6nbete<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/20090529-cow-grazing2.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-16232\" style=\"width: 92px; height: 92px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/20090529-cow-grazing2-150x150.jpg\" alt=\"\" \/><\/a>Att avl\u00e4gsna galaxer i universums ungdom upptr\u00e4dde som hungriga tigrar eller aggressiva kannibaler och slukade andra mindre galaxer, tillh\u00f6rde inte det vanliga men desto mera det spektakul\u00e4ra.<\/p>\n<p>Nu kommer en ny studie baserad p\u00e5 data fr\u00e5n NASA:s <span style=\"text-decoration: underline;\">Spitzer Space Telescope<\/span>, som hellre talar om dessa galaxer som gr\u00e4s\u00e4tande kor (&#8220;grazing cows&#8221;). Galaxerna v\u00e4xte genom att suga i sig den intergalaktiska materien och skapa nya stj\u00e4rnor i ganska fredliga och fina former.<\/p>\n<p>K\u00e4lla:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.physorg.com\/news\/2011-06-spitzer-distant-galaxies-grazed-gas.html\">http:\/\/www.physorg.com\/news\/2011-06-spitzer-distant-galaxies-grazed-gas.html<br \/>\n<\/a><\/p>\n<h2>Bj\u00f6rklund inviger LOFAR<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/253353_75_901.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-16222\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/253353_75_901.jpg\" alt=\"\" width=\"75\" height=\"90\" \/><\/a><strong>Jan Bj\u00f6rklund<\/strong>, som ju ocks\u00e5 \u00e4r utbildningsminister numera, m\u00f6ter upp p\u00e5 Onsala 26 september f\u00f6r att inviga LOFAR-stationen. Det blir det st\u00f6rsta nya radioteleskop i Sverige sedan observatoriets 20-meters teleskop invigdes av kungen 1976. ber\u00e4ttas i ett pressmess fr\u00e5n Chalmers..<\/p>\n<p>Stationsbygget fortg\u00e5r enligt plan och ett tjugotal LOFAR-antenner finns redan p\u00e5 plats. Chalmersforskare r\u00e4knar med att utbildningsministern sj\u00e4lv kommer att kunna delta i stationens f\u00f6rsta observationer.<\/p>\n<p>Den svenska stationen i det europeiska radioteleskopet LOFAR (Low frequency array eller l\u00e5gfrekvens-uppst\u00e4llning) best\u00e5r av 192 antenner. Tillsammans med uppemot 5000 antenner hos systerstationer utspridda \u00f6ver hela norra Europa lovar de ny kunskap om universums ungdom. Rader av ov\u00e4ntade uppt\u00e4ckter v\u00e4ntar oss!<\/p>\n<h2>Iran-raketen gick upp i r\u00f6k<\/h2>\n<p>Hur gick det i morse med den iranska Safir-raketen och dess \u00e5terintr\u00e4de i atmosf\u00e4ren? Den st\u00f6rtade i alla fall inte \u00f6ver Gunnesbo i Lund men upph\u00f6rde enligt uppgift att existera 1 juli kl\u00a0 01:54 GMT\u00a0 \u00b1 50 minuter.<\/p>\n<h2>Astronomdagar i G\u00f6teborg<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/ad2011_banner_3001-1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-16224\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/ad2011_banner_3001-1.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"149\" \/><\/a><\/p>\n<p>Senaste nytt &#8211; n\u00e4r det finns &#8211; finns alltid h\u00e4r:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011\">http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011<br \/>\n<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/oso-vit-web1-1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-16226\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/oso-vit-web1-1.jpg\" alt=\"\" width=\"138\" height=\"138\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Neptunus dygn definitivt\u00a0 fastlagt Astronomisk forskning \u00e4r i mycket ett m\u00f6dosamt knegande, inget s\u00e4rskilt glorifierande och massmedialt tacksamt jobb,\u00a0 bevisat av Arizona-astronomen och v\u00e4lk\u00e4nde planetforskaren Erich Karkoschkas bedrift att m\u00e4ta Neptunus rotation. Karkoschka lusgranskade ett 500-tal av Hubble-teleskopets arkiverade Neptunusbilder i detalj, j\u00e4mf\u00f6rde vissa molnf\u00f6reteelser med Voyager 2-bilder, f\u00f6ljde de olika atmosf\u00e4rfenomens vandring \u00f6ver planetskivan&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/07\/01\/nr-160-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 160 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16199"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16199"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16199\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16253,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16199\/revisions\/16253"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16199"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16199"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16199"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}