![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/Crab_Nebula.jpg\")
<\/a>Vi \u00e4r vana vid att se Krabbnebulosan, M1, i dess klassiska skepnad t v. Ett rymdteleskop som NASA:s Chandra X-ray Observatory arbetar i r\u00f6ntgendelen av spektrumet med betydligt tuffare fotoner \u00e4n de optiskt synliga, och genom Chandra tr\u00e4nger vi i in i sj\u00e4lva motoriken i supernovaresten.<\/p>\nDe senaste bilderna p\u00e5 “Krabban” visar dramatiska f\u00f6r\u00e4ndringar i nebulosan tiden september 2010 till april 2011:<\/p>\n
* Vi kan se en hel ring av<\/strong> r\u00f6ntgenemitterande gas. som expanderar fr\u00e5n pulsaren, den vita stj\u00e4rnan i mitten, plus knutor i ringen.<\/p>\n * Pulsaren snurrar kring sin egen axel<\/strong> 30 ggr i sekunden (!)- Eftersom den saktar ner pytsar den ut i n\u00e4stan ljushastighet en stj\u00e4rnvind av materia och antimateria. Det \u00e4r chockv\u00e5gorna fr\u00e5n dessa som ligger bakom den ring vi ser utvidga sig.<\/p>\n * Chandra-observationerna f\u00f6ljde p\u00e5 uppt\u00e4ckten<\/strong> av extrema gammaflares fr\u00e5n Krabban, men eftersom dessa var sv\u00e5ra att positionsbest\u00e4mma vreds den h\u00f6guppl\u00f6sande Chandra mot det klassiska himaobjektet som kinesiska astronomer iakttog 1054 e Kr som en ny stj\u00e4rna.<\/p>\n H\u00e4r i Europa r\u00e5dde vikingam\u00f6rker. Ingen s\u00e5g n\u00e5nting eller brydde sig.<\/p>\n I n\u00e4rbild kan vi se mera i detalj vad det handlar om:<\/p>\n Min rekommendation: Klicka p\u00e5 denna bild f\u00f6r att f\u00e5 upp den i st\u00f6rre format p\u00e5 din sk\u00e4rm. P\u00e5 Chandras hemsida kan du se en pedagogisk filmkortis byggd p\u00e5 bildmaterialet\u00a0 ovan. Sajten finns h\u00e4r:<\/p>\n http:\/\/chandra.harvard.edu\/photo\/2011\/crab\/<\/a><\/p>\n En variant:<\/p>\n En optimist inom den teoretiska fysiken \u00e4r en person som f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa\u00a0 sm\u00e5problem typ\u00a0 TOE (theory of everything) med kulspetspenna.<\/p>\n F\u00e5 t\u00e4nker p\u00e5 det l\u00e4ngre, men Gold var ju en av forskarna bakom djupgasprojektet vid Siljan p\u00e5 1980-talet – ett projekt inledningsvis sponsrat bl a av Vattenfall och av ett antal riskvilliga investerare, som – n\u00e4r facit f\u00f6rel\u00e5g – fick se sina pengar bokstavligen kastade i sj\u00f6n.<\/p>\n Men det borrades och det borrades djupt, en 6-7 km,\u00a0 i Siljan-kratern, som \u00e4r ett resultat av ett meteoritnedslag f\u00f6r drygt 370 miljoner \u00e5r sedan.<\/p>\n Thomas Gold hade utvecklat en teori om ett ickebiologiskt ursprung f\u00f6r olja och naturgas (metan, andra kolv\u00e4ten)i jordens mantel. Efter en kraftig meteoritkrock pyste detta metan upp genom sprickor i jordens inre och la sig i geologiska reservoarer under av nedslaget skapade lockformationer, s\u00e5 kallade cap rocks i Golds terminologi. Och d\u00e4r ligger naturgasen och v\u00e4ntar p\u00e5 att exploateras.<\/p>\n Fynd i form av olja, om det nu inte kom fr\u00e5n borrningen sj\u00e4lvt, gjordes ocks\u00e5, men inte i n\u00e5gra kommersiellt intressanta m\u00e4ngder. Projektet var d\u00f6df\u00f6tt och lades ner efter ytterligare en senare projektering, d\u00e5 Gold var ut bilden.<\/p>\n Den st\u00f6rsta sensationen orsakade d\u00e4remot Golds p\u00e5st\u00e5ende att han i borrmaterialet fr\u00e5n dessa kilometerdjupa h\u00e5ligheter hittat bevis p\u00e5 organiskt liv, “arkeobakterier”, som forslats ner fr\u00e5n jordytan till fyndplatserna. Mycket debatt och kraftiga ifr\u00e5gas\u00e4ttanden f\u00f6ljde, men men MEN. De som\u00a0 virrade p\u00e5 huvudet och skrattade \u00e5t Gold den g\u00e5ngen, skrattar inte lika mycket numera. Fynden sp\u00f6kar den dag som \u00e4r i Paul Davies<\/strong> bok om SETI (The Eerie Silience<\/em>, utkom i fjor i samband med SETI:s 50-\u00e5rsjubileum), d\u00e4r de s\u00e4tts in i ett st\u00f6rre sammanhang om mikroborganismer\u00a0 i planetens inre.<\/p>\n I dag har vi hittat bevis p\u00e5 mikrober i enorma djup i jordens inre och i havsbottnar (och under havsbottnar!) , s\u00e5 Golds p\u00e5st\u00e5ende om att det finns lika mycket “underjordisk biomassa” som biomassa p\u00e5 jordens yta kan mycket v\u00e4l h\u00e5lla. Den danske professorn Bo Barker J\u00f8rgensen<\/strong> och en kollega till honom skrev i Science <\/em>2006 att de flesta mikroorganismer p\u00e5 jorden mycket v\u00e4l kan hysas i klippor och sediment UNDER havsbottnen!<\/p>\n Vad det betyder i ett astrobiologiskt sammanhang om organiskt liv \u00e4r ganska s\u00e5 uppenbart.<\/p>\n Gold sammanfattade sin forskning med ett sp\u00e4nnande kapitel om Siljan i boken\u00a0 The Deep Hot Biosphere<\/em> (1999).<\/p>\n Thomas\u00a0 Gold m\u00e5 ha haft fel om Steady state-teorin, om hur djupt dammlagret p\u00e5 m\u00e5nytan var\u00a0 och mycket annat, men fr\u00e5getecknen kring fynden fr\u00e5n Siljan kanske kan str\u00e4ckas ut till !!!<\/strong><\/p>\n Gold levde \u00e5ren 1920-2004.<\/p>\n .. summerar vi med Kryddan Peterson <\/strong>i Lund dagsl\u00e4get s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n “Islands ekonomi ligger i aska och Greklands i ruiner.”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" H\u00e4ftiga utbrott i Krabbnebulosan Vi \u00e4r vana vid att se Krabbnebulosan, M1, i dess klassiska skepnad t v. Ett rymdteleskop som NASA:s Chandra X-ray Observatory arbetar i r\u00f6ntgendelen av spektrumet med betydligt tuffare fotoner \u00e4n de optiskt synliga, och genom Chandra tr\u00e4nger vi i in i sj\u00e4lva motoriken i supernovaresten. De senaste bilderna p\u00e5 “Krabban”… L\u00e4s mer »Nr 162 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16307"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16307"}],"version-history":[{"count":69,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16307\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16394,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16307\/revisions\/16394"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16307"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16307"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16307"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nOptimist-pessimist<\/h2>\n
Siljan-fynd i backspegeln<\/h2>\n
<\/a>Den \u00d6sterrikef\u00f6dde astrofysikern och Cambridgeutbildade\u00a0 kosmologen Thomas “Tommy” Gold<\/strong> (en av Steady state-teorins ban\u00e9rf\u00f6rare) var en sp\u00e4nnande forskare, som inte alltid – visade det sig – fick r\u00e4tt. Men han provocerade fram forskning \u00f6ver ett brett spektrum.<\/p>\n<\/a><\/p>\nG\u00f6teborg n\u00e4rmar sig<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nUnder tiden p\u00e5 jorden…<\/h2>\n