![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/mira-with-tail-hurtling-through-space_54341.jpg\")
<\/a>En lite n\u00f6rdig avrapportering: Jag \u00e4lskar n\u00e4r proffsastronomer utforskar klassiska stj\u00e4rnor, och Mira, o Ceti, \u00e4r en s\u00e5dan – k\u00e4nd som en variabel kanske \u00e4nda sen Hedenh\u00f6s dagar men definitivt sedan David Fabricius, Johannes\u00a0 Hevelius<\/strong> et al:s\u00a0 tid. Vilket i sin tur erinrar om vilket astronomiintensivt omr\u00e5de vi levt i runt v\u00e5r del av \u00d6stersj\u00f6n – med Tycho, R\u00f6mer, Hevelius, Copernicus<\/strong> …. you name them.<\/p>\nNumera har v\u00e5r europeiska rymdorganisation ESA en satellit kallad Herschel och ombord\u00a0 p\u00e5 den finns ett instrument f\u00f6rkortat\u00a0 PACS (Photodetector Array Camera and Spectrometer), som sysslat en del p\u00e5 sistone med just just Mira och Miras tvilingstj\u00e4rna i det infrar\u00f6da omr\u00e5det. 70- och 160 \u03bcm-banden. Tidigare bilder p\u00e5 Mira som en sorts interstell\u00e4r “komet” med eftersl\u00e4pande materia syns inte h\u00e4r, men v\u00e4l ett antal intrikata utstr\u00e4ckta\u00a0 b\u00e5gar, som v\u00e4cker fr\u00e5gor om deras ursprung, riktning i rymden och\u00a0 eventuella samspel.<\/p>\n
V\u00e5ra gamla 1700-talsastronomer som Pehr Wilhelm Wargentin<\/strong> m fl, som f\u00f6ljde Mira under l\u00e5nga perioder, skulle inte k\u00e4nna igen sin stj\u00e4rna i dag. Mira r\u00f6r sig f\u00f6r det f\u00f6rsta oerh\u00f6rt snabbt genom rymden, det \u00e4r en riktig “pilstj\u00e4rna” s\u00e5 tung och r\u00f6d den \u00e4r, men det m\u00e4rkliga \u00e4r att b\u00e5garna av gas och stoft, som inte ens \u00e4r cirkelrunda,\u00a0 inte riktigt h\u00e4nger ihop. De har inget inb\u00f6rdes\u00a0 gemensamt liv – vad betyder det i ett 3 D-sammanhang? Hur ser det ut?<\/p>\n Bl\u00e5s g\u00e4rna upp bilderna ovan genom att klicka\/dubbelklicka p\u00e5 dem.<\/p>\n B\u00e5garnas skenbara avst\u00e5nd har best\u00e4mts till mellan 6\u201385\u2032\u2032 = 550\u22128000 AU i objektiva termer fr\u00e5n tvillingen, och det vi ser \u00e4r uppenbarligen det intrikata samspelet mellan stj\u00e4rnvindar fr\u00e5n Mira A (en r\u00f6d j\u00e4tte) och\u00a0 Mira B (enligt senaste r\u00f6n en klassisk vit dv\u00e4rg) och dess v\u00e4xelverkan med den interstell\u00e4ra materien. N\u00e4r s\u00e5dana m\u00f6ten uppst\u00e5r, uppst\u00e5r kanske inte ljuv musik direkt men v\u00e4l m\u00e4rkliga gas\/stoftkrockar.<\/p>\n * Avst\u00e5ndet<\/strong> solen-Mira \u00e4r 350 ljus\u00e5r.<\/p>\n * Miras period<\/strong> 330 dagar (fastslaget sen flera \u00e5rhundraden tillbaka!)<\/p>\n * Avst\u00e5ndet Mira A och Mira B<\/strong> \u00e4r 90 AU, allts\u00e5 90 ggr avst\u00e5ndet jorden-solen.<\/p>\n * Mira-stj\u00e4rnornas hastighet<\/strong> i rymden: 468 000 km\/tim. Farten kan m\u00f6jligen f\u00f6rklaras av slungeffekter tack vare passerande stj\u00e4rnor.<\/p>\n Jag rekommenderar som alltid W-bloggl\u00e4sare som vill veta mer om ovanst\u00e5ende och framf\u00f6r allt ta del av korrektare sakinfo \u00e4n vad jag f\u00f6rm\u00e5r \u00e5terge – att r\u00f6ra ihop \u00e4pplen med p\u00e4ron \u00e4r en av mina specialiteter –\u00a0 att g\u00e5 till k\u00e4llan. H\u00e4r finns den:<\/p>\n http:\/\/arxiv.org\/abs\/1106.3643 W-bloggen har kanske uppm\u00e4rksammat det tidigare, men\u00a0 f\u00f6rst\u00a0 nu har jag – konkret –\u00a0 f\u00e5tt ett flott 12-kronorsfrim\u00e4rke av min W-bloggassistent Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong> i min hand, ett snyggt, informativt och vackert frim\u00e4ke som hyllar Otto Struves <\/strong>internationella projekt med meridianb\u00e5gen som m\u00e4ttes upp i dessa norr\u00f6na territorier\u00a0 1816-1855..<\/p>\n B\u00e5gen g\u00e5r genom tio l\u00e4nder och 34 av de 265 m\u00e4tpunkterna ing\u00e5r numera i det s\u00e5 kalalde V\u00e4rldsarvet och markeras p\u00e5 plats av borrade h\u00e5l, j\u00e4rnkors, stenkummel eller obelisker.<\/p>\n Projekt av detta slag var oerh\u00f6rt s\u00e4llsynta. Internationell samverkan inom astronomin och geovetenskapwerna\u00a0 b\u00f6rjade f\u00f6rst p\u00e5 allvar i samband med Venus-transiterna p\u00e5 1700-talet, d\u00e4refter\u00a0 jakten efter asteroider runt 1800 och sen d\u00e5 meridianb\u00e5gen.<\/p>\n N\u00e4r m\u00e5nga astronomer g\u00f6r lite tillsammans, blir det oftast bra resultat.<\/p>\n I Lars Yngves <\/strong>oumb\u00e4rliga gratistidskrift Nya Upplagan<\/em> – den finns p\u00e5 diverse st\u00e4llen – f\u00f6rfattar i nyaste numret Jan<\/span> Erik Zandersson<\/strong> en salva mot sf-litteraturen under rubriken “En litter\u00e4r genres d\u00f6d”.<\/p>\n Zandersson rundar av sin d\u00f6dsruna s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n “P\u00e5 tio b\u00f6cker kan du avverka det b\u00e4sta i genren, 50 b\u00f6cker ger dig en bredd, 100 \u00e4r det enda du beh\u00f6ver f\u00f6r att veta att du inte beh\u00f6ver fler – och insikten att du kanske ocks\u00e5 skaffat f\u00f6r m\u00e5nga.<\/strong><\/span><\/p>\n Vi lever redan i en science fiction-v\u00e4rld, s\u00e5 vem beh\u00f6ver science fiction? Science fiction som en genre f\u00f6r t\u00e4nkande, k\u00e4nnande m\u00e4nniskor \u00e4r d\u00f6d.<\/strong><\/span><\/p>\n L\u00e4nge leve science fiction!”<\/strong><\/span><\/p>\n Det var ett litet (prestigefyllt) steg bak\u00e5t f\u00f6r chefen p\u00e5 Malm\u00f6 stadsbibliotek, men ett stort steg fram\u00e5t f\u00f6r oss vetgiriga kunder – nu har tidskriftsrummet gjorts om, tidskrifterna placerats efter \u00e4mnesomr\u00e5den\u00a0 och d\u00e4rf\u00f6r har naturvetenskap och teknik f\u00e5tt ett eget “kvarter”, hylla\u00a0 2. S\u00e5 nu hittar vi igen v\u00e5ra favoriter utan att beh\u00f6va ranta omkring som sk\u00e5llade r\u00e5ttor.<\/p>\n Det kulturpolitiska experimentet med att blanda alla tidskrifter i en enda r\u00f6ra fr\u00e5n A till \u00d6 var inte ens roligt.<\/p>\n * Proponenten f\u00f6r parallella universa<\/strong>, v\u00e5r svenske\u00a0 MIT-professor Max Tegmark<\/strong> kallas bland kolleger “Mad Max”, rapporterar Forskning och Framsteg<\/em> nr 5 2011.<\/p>\n * Science <\/em>ber\u00e4ttar att EU:s bedr\u00e4gerirotel OLAF<\/strong> jagar 50 miljoner Euro. som g\u00e5tt till falska forksningsprojekt. Bland l\u00e4nder som f\u00e5tt str\u00e5lkastarljuset p\u00e5 sig h\u00f6r\u00a0 Storbritannien, Frankrike, Grekland (f\u00f6rst\u00e5s), Slovenien, Polen, \u00d6sterrike och – Sverige!<\/p>\n * Enligt en ledande artikel<\/strong> i senaste Scientific American<\/em> finns det 200 miljarder galaxer i det “observerbara universum”. Artikelf\u00f6rfattaren fr\u00e5gar sig: Varf\u00f6r finns det s\u00e5 f\u00e5?<\/p>\n “Fixstj\u00e4rnorna \u00e4ro icke lysande himlakroppar. Bevis: Betrakta en planet i kikaren: den blir f\u00f6rstorad. Betrakta en stj\u00e4rna i den allra kraftigaste kikare – den blir f\u00f6rminskad.” L\u00e4ngre ner:<\/p>\n “Stj\u00e4rnorna skulle s\u00e5lunda kunna vara urljuset, uts\u00e4nt genom klyv\u00f6ppningar (porer) i kristallhimlen.” I samma betraktelse ans\u00e5g Strindberg det som en sj\u00e4lvklarhet att stj\u00e4rnbilderna var omv\u00e4nda fast mindre projektioner av varandra: Stora Bj\u00f6rnen blir Lilla Bj\u00f6rnen s\u00e5 som Lilla Bj\u00f6rnen blir Plejaderna. Jaja.<\/p>\n K\u00e4lla: August Strindberg<\/strong>, Naturvetenskapliga skrifter<\/em>, del 2 (utkom 2003)<\/p>\n Som vanligt kommer alltid senaste info att finnas h\u00e4r:<\/p>\n http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011 “Svansstj\u00e4rnan” Miras m\u00e4rkliga b\u00e5gar En lite n\u00f6rdig avrapportering: Jag \u00e4lskar n\u00e4r proffsastronomer utforskar klassiska stj\u00e4rnor, och Mira, o Ceti, \u00e4r en s\u00e5dan – k\u00e4nd som en variabel kanske \u00e4nda sen Hedenh\u00f6s dagar men definitivt sedan David Fabricius, Johannes\u00a0 Hevelius et al:s\u00a0 tid. Vilket i sin tur erinrar om vilket astronomiintensivt omr\u00e5de vi levt i runt… L\u00e4s mer »Nr 163 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16395"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16395"}],"version-history":[{"count":71,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16395\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16478,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16395\/revisions\/16478"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16395"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16395"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16395"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\nN\u00c5GRA FAKTA OM MIRA:<\/h3>\n
\n<\/a><\/p>\nStruves frim\u00e4rke<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n\u00c4r science fiction d\u00f6d som litteratur?<\/h2>\n
<\/a>Jag rekommenderar l\u00e4sning av f\u00f6ljande f\u00f6r ASTB:s sf-grupp:<\/p>\nMalm\u00f6 stadsbibliotek gav upp – och efter<\/h2>\n
Fynd i Malm\u00f6 Stadsbiblioteks tidskriftshylla<\/h2>\n
<\/a>* Aprop\u00e5 vad jag i tidigare W-blogg <\/strong>skrev om USA som astronomisk STORMAKT i dag, erinrar en f\u00f6rfattare i Sky and Telescope<\/em> om den amerikanske astronomen Nathaniel Bowditch<\/strong> klagan 1822: “Vi har inte ett enda observatorium v\u00e4rt namnet!”. \u00c5r 1900 hade USA 220 v\u00e4letablerade observatorier… och p\u00e5 den v\u00e4gen \u00e4r det.<\/p>\nDagens August<\/h2>\n
<\/a>August Strindberg<\/strong> hade en helt egen naturvetenskaplig dagordning, och har man som jag tr\u00f6skat fram- och bakl\u00e4nges genom Ockulta dagboken<\/em>, som ju aldrig skulle komma ut, inser man ganska snart att litteraturforskare som ser denna OD som en sorts inre monolog inte \u00e4r helt fel p\u00e5 det. Samma dagar som AS kunde skriva helt begripliga och klart\u00e4nkta\u00a0 brev och finslipa sina sk\u00e5despel (ex.vis den gripande Kronbruden<\/em>), kunde han ocks\u00e5 dra i v\u00e4g i OD i de mest vansinniga tankar om kosmos. Ett citat h\u00e4r fr\u00e5n denna tid:<\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\nI G\u00f6teb\u00f6rg v\u00e4ntar ingen s\u00f6rg!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"