![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/brown_dwarf_size1.jpg\")
<\/a>Exoplanetj\u00e4garnas uppgift \u00e4r inte l\u00e4tt. \u00c4r det de ser \u00e4kta vara? Vad \u00e4r skillnaden p\u00e5 en stor exoplanet och en brun dv\u00e4rg? I b\u00e4sta fall kan den beskrivas som – flytande.<\/p>\nTypfallet\u00a0 tycker jag \u00e4r GJ758B – systemet ligger i stj\u00e4rnbilden Leo\/Lejonet.- som ett tysklett team p\u00e5 Max Planck-institutet f\u00f6r astronomi (MPIA)\u00a0 direktobserverade i f\u00f6rrfjor med hj\u00e4lp av\u00a0 det h\u00f6guppl\u00f6sande\u00a0 instrumentet HiCIAO, diverse konstgrepp och adaptivteknik p\u00e5 8-meters Subaru-teleskopet p\u00e5\u00a0 Mauna Kea (Hawaii).<\/p>\n
* D\u00e5 (2009) klassades “B” som en planet<\/strong> av 10-40 Jupitermassor, en kylig planet dessutom med en temp p\u00e5 600 K (= 330 C) – den\u00a0 kallaste planeten som setts direkt hittills runt en solliknande stj\u00e4rna. Och d\u00e4r \u00e4r vi fortfarande enligt MPIA:s “Forschungsbericht 2011” .<\/p>\n * I dag (= en rapport publicerad runt \u00e5rsskifttet 2010-2011)<\/strong> har ytterligare framsteg gjorts med hj\u00e4lp av de stora teleskopen i v\u00e4rlden (Subaru, Keck, Gemini), och B har fortfarande en yttemp p\u00e5 600 K, men massan har nu avgr\u00e4nsats till de \u00f6vre\u00a0 30-40 Jupitermasor\u00a0 och avst\u00e5ndet mellan A och B fastst\u00e4llts till 29 AU. I atmosf\u00e4ren syns sp\u00e5r av metan.\u00a0 Mer och mer n\u00e4rmar vi oss definitionen p\u00e5 en brun dv\u00e4rg runt spektralklasserna T8\/T9.<\/p>\n Enligt den senaste m\u00e4tningarna \u00e4r det dessutom s\u00e5 att C inte tillh\u00f6r systemet alls utan \u00e4r en bakgrundsstj\u00e4rna.<\/p>\n Bildcredit:MPIA\/NAOJ<\/p>\n Forskning av det h\u00e4r slaget<\/strong> \u00e4r som en enda stor brottsplatsunders\u00f6kning. Pusselbitar l\u00e4ggs till pusselbitar f\u00f6r att bilden ska klarna. Det \u00e4r detta som g\u00f6r att vi fotfarande inte \u00e4r alltf\u00f6r blass\u00e9 n\u00e4r Kepler-sondens exoresultat ramlar in; varje misst\u00e4nkt exoplanet har sin egen Sherlock Holmes- historia, och f\u00f6r mig och m\u00e5nga andra \u00e4r n\u00e4stan metodiken intressantare \u00e4n sj\u00e4lva det sakastronomiska inneh\u00e5llet.<\/p>\n Kretsen av direktfotograferade exoplaneter<\/strong> \u00e4r \u00e4nnu s\u00e5 l\u00e4nge v\u00e4ldigt liten, men de blir fler och fler som spanas in med dagens ytterst sofistikerade adaptiva optik. Det g\u00e4ller f\u00f6r astronomerna p\u00e5 jorden att b\u00e5de “lura” och kr\u00e5ngla sig f\u00f6rbi jordens turbulenta atmosf\u00e4r och de oftast – j\u00e4mf\u00f6rt exoplaneterna –\u00a0 ljusstarka centralstj\u00e4rnorna, som m\u00e5ste sk\u00e4rmas av p\u00e5 n\u00e5tt s\u00e4tt. I lyckliga fall – som h\u00e4r – g\u00e5r det.<\/p>\n Fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4r “fallet” GJ758B<\/strong> ett resultat av det fem \u00e5t l\u00e5nga\u00a0 Durchmusterungsprojekt Seeds<\/span>, s\u00e5 det \u00e4r inte bara j\u00e4nkarnas Kepler-projekt som \u00e4r p\u00e5 banan.<\/p>\n Noteras, om du \u00e4r astronomihistoriskt<\/strong> lagd, att 1940 skrev lundal\u00e4rde, sedermera Uppsalaprofessorn Erik Holmberg <\/strong>i v\u00e5r \u00e5rsbok Cassiopeia<\/em> en uppsats p\u00e5\u00a0 temat “Planeter kring fr\u00e4mmande solar”. Inga av de stj\u00e4rnor med st\u00f6rningar i sina banor Holmberg hade med f\u00f6rekommer i dagens katalog \u00f6ver exoplaneter, alla \u00e4r dubbel- eller multipelstj\u00e4rnor (16 Cyg, 61 Cyg, Alfa Gem etc). D\u00e4remot skrev han mycket profetiskt i slutet:<\/p>\n “S\u00e5 sm\u00e5ningom skola astronomerna antagligen lyckas finna ett allt st\u00f6rre och st\u00f6rre antal fr\u00e4mmande planeter och planetsystem. M\u00e5h\u00e4nda skall det visa sig att varje stj\u00e4rna\u00a0 \u00e4r f\u00f6rsedd med\u00a0 dylika sm\u00e5 f\u00f6ljeslagare. Man kommer troligen att till slut finna planeter, som i h\u00f6g grad p\u00e5minna om v\u00e5r egen jord. Men detta kommer att kr\u00e4va arbete, mycket arbete.”<\/span><\/p>\n 55 \u00e5r senare var vi d\u00e4r.<\/p>\n PS.<\/p>\n Den senare rapporten om GJ 758 B som en “substellar companion” finns h\u00e4r: http:\/\/arxiv.org\/pdf\/1011.5505v2G\u00f6teborg Arkivet hos IBL, bildbyr\u00e5n i Ljungbyhed, inneh\u00e5ller massor av id\u00e9- och vetenskapshistoriska godbitar. Surfar vi in p\u00e5 Lise Meinter<\/strong>, blir b\u00e5de jag och Ingvar Borgstr\u00f6m,<\/strong> Lise Meitner-k\u00e4nnare i Str\u00e4ngn\u00e4s och W-bloggl\u00e4sare, glada. Som av denna bild d\u00e4r vi f\u00f6r en g\u00e5ngs skull ser Meitner i\u00a0 de spontana diskussionstagen.<\/p>\n Lyssnar g\u00f6r Emilio Segre<\/strong>, en av Enrico Fermis<\/strong> kolleger. \u00c5ret var 1937, och \u00e4nnu hade inte fissionen uppt\u00e4ckts.<\/p>\n Tack till IBL:s Peter Modie <\/strong>f\u00f6r l\u00e5net!<\/p>\n acato.wordpress.com<\/a>\/- Humorm\u00e4staren \u00c5ke Catos ordl\u00e4kande salvor rekommendras alltid<\/p>\n gunnarbernstrup.wordpress.com<\/a> – Gunnars DAGLIGA! humorepos \u00e4r dumt att missa<\/p>\n lundgrensblogg.blogspot.com<\/a> –\u00a0 Den bantande HBK:aren h\u00e5ller skenet uppe!<\/p>\n wendel.bloggie.se <\/a>– “Kort fr\u00e5n Kvarnby” \u00e4r b\u00e5de lokallokalt jordisk och humankosmisk.<\/p>\n 4 juli, p\u00e5 USA:s nationaldag, dokumenterade Hubble Space Telescope sin 1 000 000:e observation, ett spektrogram av exoplaneten HAT-P-7b (eller Kepler 2b).<\/p>\n M\u00e5let var att s\u00f6ka fastst\u00e4lla f\u00f6rekomsten av vatten i planetatmosf\u00e4ren.<\/p>\n Uppt\u00e4ckten ger ledtr\u00e5dar till kemin hos tv\u00e5 livsviktiga molekyler: vatten och syre. P\u00e5 jorden spelar v\u00e4teperoxid en nyckelroll i vatten- och ozonkemi i v\u00e5r planets atmosf\u00e4r.<\/p>\n H2<\/sub>O2<\/sub>-molekylen\u00a0 observerades i ett omr\u00e5de i v\u00e5r galax som ligger n\u00e4ra stj\u00e4rnan Rho i stj\u00e4rnbilden Ormb\u00e4raren\/Ophiuchus, cirka 400 ljus\u00e5r bort. Omr\u00e5det inneh\u00e5ller mycket kalla (kring 250 minusgrader) och t\u00e4ta moln av gas och kosmisk stoft d\u00e4r nya stj\u00e4rnor h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6das. Molnen best\u00e5r till st\u00f6rsta del av v\u00e4tgas, men inneh\u00e5ller sp\u00e5r av andra \u00e4mnen som g\u00f6r dem till ett hett byte f\u00f6r astronomer som jagar molekyler i rymden. Teleskop som APEX, som observerar ljus med v\u00e5gl\u00e4ngd kring en millimeter, \u00e4r v\u00e4l l\u00e4mpade f\u00f6r att kunna registrera signaler fr\u00e5n dessa molekyler.<\/p>\n Per Bergman<\/strong>, astronom vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers tekniska h\u00f6gskola, \u00e4r huvudf\u00f6rfattare till artikeln som publicerats i tidskriften Astronomy & Astrophysics.<\/em><\/p>\n –\u00a0 Det var riktigt sp\u00e4nnande att uppt\u00e4cka v\u00e4teperoxidens fingeravtryck med APEX. Fr\u00e5n experiment i laboratorier visste vi vid vilka v\u00e5gl\u00e4ngder vi skulle leta, men det g\u00e5r bara en v\u00e4teperoxidmolekyl p\u00e5 tio miljarder v\u00e4temolekyler i molnet. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vdes mycket omsorgsfulla observationer f\u00f6r att lyckas, f\u00f6rklarar han.<\/p>\n<\/div>\n Flytande gr\u00e4ns mellan exoplanet och brun dv\u00e4rg Exoplanetj\u00e4garnas uppgift \u00e4r inte l\u00e4tt. \u00c4r det de ser \u00e4kta vara? Vad \u00e4r skillnaden p\u00e5 en stor exoplanet och en brun dv\u00e4rg? I b\u00e4sta fall kan den beskrivas som – flytande. Typfallet\u00a0 tycker jag \u00e4r GJ758B – systemet ligger i stj\u00e4rnbilden Leo\/Lejonet.- som ett tysklett team p\u00e5 Max… L\u00e4s mer »Nr 164 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16479"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16479"}],"version-history":[{"count":66,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16479\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16577,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16479\/revisions\/16577"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16479"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16479"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16479"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\nLise Meitner i diskussionstagen<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nBloggar om livet h\u00e4r och nu<\/h2>\n
<\/a>De sociala medierna stormar fram, och sj\u00e4lv har jag ett antal favoriter som p\u00e5 olika s\u00e4tt handlar om livet h\u00e4r och nu i sydstaterna men ocks\u00e5 hur det \u00e4r att vara m\u00e4nniska p\u00e5 planeten jorden. Kolla sj\u00e4lv!<\/p>\n1 000 000:e Hubble-observationen<\/h2>\n
V\u00e4teperoxid i v\u00e4rldsrymden!<\/h2>\n
<\/a>\u00c4nnu en molekyluppt\u00e4ckt i v\u00e4rldsrymden: v\u00e4teperoxid\u00a0 har f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen identifierats i den interstell\u00e4ra rymden\u00a0 av ett svensklett team av astronomer som anv\u00e4nt teleskopet APEX (Atacama Pathfinder Experiment)<\/span>, som ESO driver i Chile.<\/p>\n<\/a><\/p>\nG\u00f6teborg v\u00e4rd f\u00f6r Astronomdagarna i \u00e5r<\/h2>\n
<\/a><\/div>\n
\n<\/a><\/div>\n<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"