![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/plan_modelle_ti1.gif\")
<\/a>Jag trodde mer eller mindre att gamla (\u00f6st)tyska Carl Zeiss inte existerade l\u00e4ngre, men s\u00e5 fick jag motbevis som heter duga:<\/p>\nZeiss stora planetariemaskin kallad <\/span> UNIVERSARIUM har dels utrustat det st\u00f6rsta planetariet i v\u00e4rlden, i japanska\u00a0 Nagoya (invigdes i mars i \u00e5r), dels det nyligen \u00e5terinvigda planetariet i Moskva – Europas st\u00f6rsta. Japanernas kupol \u00e4r p\u00e5 35 m i diameter och h\u00e5ller alla andra i schack. Moskvas \u00e4r p\u00e5 25 m.<\/p>\n Jag kr\u00e4ver inte att Malm\u00f6 ska bygga ett j\u00e4ttestort planetarium, men om nu politiker och tj\u00e4nstem\u00e4n funderar p\u00e5 ett milj\u00f6inriktat science experimentcenter ute i Sv\u00e5gertorp k\u00e4nns en tj\u00e4nsteresa, eller snarare en inspirationsresa, ner\u00a0 till Tyskland och Jena inte helt fel. Senast vi diskuterade ett planetarium i Malm\u00f6 p\u00e5 allvar funderade vi p\u00e5 att bygga in det i vattentornet i Pildammarna, men den id\u00e9n spolades av stans d\u00e5varande starke man.<\/p>\n Roligast \u00e4r v\u00e4l \u00e5terinvigningen i Moskva! Planetariet d\u00e4r har ett f\u00f6rflutet sen 1929 men lades i malp\u00e5se i b\u00f6rjan av 90-talet. I n\u00e4stan tjugo \u00e5r var \u00e5teruppbyggnaden en stridsfr\u00e5ga, som nu l\u00f6sts. De b\u00e4gge tidigare Zeiss-projektorerna st\u00e5r som historiska f\u00f6rem\u00e5l i planetariets historiska avdelning.<\/p>\n Ryssarna har mycket att vara stolta \u00f6ver inom astronomin, och ett stort och multifunktionellt planetarium markerar bara huvudstans betydelse. Dessutom \u00e4r det i Moskva som i alla andra storst\u00e4der mer och mer om\u00f6jligt att spana in stj\u00e4rnorna, varf\u00f6r ett planetarium blir en sorts r\u00e4ddare i n\u00f6den. Har moskvaborna kunnat se Vintergatan sen de m\u00f6rklagda krigs\u00e5ren?<\/p>\n Det var sista g\u00e5ngen vi fick se en amerikansk rymdf\u00e4rja g\u00e5 till v\u00e4ders. Nu \u00e4r den 30-\u00e5riga epoken f\u00f6rbi, en sista sentimental resa v\u00e4ntar och amerikanerna f\u00e5r i forts\u00e4ttningen hyra in sig hos ryssarna n\u00e4r de ska upp till ISS.<\/p>\n Vi kan alltid diskutera vilka missions som \u00e4r mest v\u00e4rda att komma ih\u00e5g (bortsett fr\u00e5n tragedierna med de tv\u00e5 katastroferna, som tog samtliga astronauters liv) men jag undrar om inte reparationen av Hubble-teleskopet var den ultimata triumfen. N\u00e4r \u00e4ven HST pensioneras om n\u00e5gra \u00e5r\u00a0 kan n\u00e5got liknande inte utf\u00f6ras, f\u00f6r ers\u00e4ttaren, James Webb-teleskopet, kommer att placeras s\u00e5 l\u00e5ngt ut att instrumentet ligger utanf\u00f6r vanliga reparationsm\u00f6jligheter. Om nu detta JWST \u00f6verhuvud taget bllir av. Just nu har Washingtons politiker lagt det svindyra, starkt f\u00f6rsenade m m projektet p\u00e5 hyllan, men sista ordet \u00e4r v\u00e4l inte sagt.<\/p>\n En bok med denna titel och uppl\u00e4gg m\u00e5ste man helt enkelt skaffa!<\/p>\n 1834-38 utforskade Sir John Herschel <\/strong>den s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen fr\u00e5n sitt eget observatorium vid Table Mountain, Godahopps-udden. D\u00e4r fanns granng\u00e5rds sen n\u00e5gra \u00e5r tidigare ett observatorium, Royal Observatory, Cape of Good Hope, ett systerobsis till Greenwich-institutionen\u00a0 i London. Herschel var en duktig tecknare och ritade \u00e4ven av detta f\u00f6r handelsflottorna viktiga observatorium; h\u00e4rfr\u00e5n kunde de st\u00e4lla sina kronometrar – det fanns en kula \u00e4ven h\u00e4r (“time ball”), precis som p\u00e5 Greenwich, en kula som genom att falla markerade 12-slaget.<\/p>\n Herschel utf\u00f6rde s\u00e5 m\u00e4nga teckningar att de numera fyller en bok med titeln Cape landscapes: Sir John Herschel’s sketches, 1834-1838<\/em>, f\u00f6rfattad av Brian Warner<\/strong>. Ett kapitel handlar om astronomin vid udden och ett par av Herschels nebulosaobservationer finns ocks\u00e5 \u00e5tergivna.<\/p>\n Den brittiska regeringen liksom Royal Society ville st\u00f6dja Herschels Sydafrika-projekt, men han sa blankt nej. Han ville vara sig sj\u00e4lv helt och h\u00e5llet, slippa all inblandning, och finansierade uppdraget med egna medel. Han till\u00e4t inte ens att den brittiska marinen fick hj\u00e4lpa till genom att forsla hans teleskop till andra sidan jordklotet.\u00c4ven den detaljen sk\u00f6tte han sj\u00e4lv.<\/p>\n John Herschel var ett sant “enmans-observatorium”, som dock tog h\u00e4lp av hustrun – ungef\u00e4r s\u00e5 som pappan William Herschel <\/strong>bitr\u00e4ddes av systern Caroline Herschel<\/strong>.<\/p>\n Ett internationellt forskarteam med \u00e4ven svenska astronomer har uppt\u00e4ckt kalla stoftkorn i resterna efter supernovasm\u00e4llen i Stora Magellanska molnet 1987, SN1987A. Stoftkornen har en temp p\u00e5 17-23 K och en trolig totalmassa p\u00e5 0.4 till 0.7 M\u2299.<\/p>\n Uppt\u00e4ckten har bl a skett med hj\u00e4lp av ESA:s Herschel-sond.<\/p>\n Uppt\u00e4ckten anses konfirmera teorin km att supernovor \u00e4r den stora skaparen av gas- och stoftmoln i unga galaxer, moln som i sin tur utg\u00f6r begynnelsen f\u00f6r nya generationer stj\u00e4rn\/planet-bildningar. (K\u00e4lla: <\/span>http:\/\/www.sciencemag.org\/content\/early\/2011\/07\/06\/science.1205983<\/a>)<\/p>\n Info om Astronomdagarna kommer att finnas h\u00e4r:<\/p>\n http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011 Zeiss har byggt v\u00e4rldens st\u00f6rsta planetarium Jag trodde mer eller mindre att gamla (\u00f6st)tyska Carl Zeiss inte existerade l\u00e4ngre, men s\u00e5 fick jag motbevis som heter duga: Zeiss stora planetariemaskin kallad UNIVERSARIUM har dels utrustat det st\u00f6rsta planetariet i v\u00e4rlden, i japanska\u00a0 Nagoya (invigdes i mars i \u00e5r), dels det nyligen \u00e5terinvigda planetariet i Moskva… L\u00e4s mer »Nr 166 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16606"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16606"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16606\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16659,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16606\/revisions\/16659"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16606"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16606"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16606"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\nAtlantis p\u00e5 v\u00e4g<\/h2>\n
<\/a>F\u00f6r en stund sen (ca kl 17.30) lyfte rymdf\u00e4rjan Atlantis programenligt fr\u00e5n JFK Space Center, Cape Canaveral.<\/p>\nEtt m\u00e5ste!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nMer om John Herschel<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nSN1987A omges nu av kalla moln<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nG\u00f6teborg lockar<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"