P\u00e5 v\u00e5r sommartid h\u00e5ller CORoT \u00f6gat riktat mot Vintergatans centrum (Serpens Cauda\/Ormens stj\u00e4rt, p\u00e5 vintern dess anticentrum (Monocerus\/Enh\u00f6rningen)<\/p>\n
Med CORoT:s senaste exoplanetf\u00e5ngst \u00e4r vi nu uppe i 564 BEKR\u00c4FTADE exoplaneter.<\/p>\n
Lite fakta om det europeiska notvarpsfyndet:<\/p>\n * CoRoT-16b:<\/strong> Kortperiodisk gasj\u00e4tte, radien som Jupiters men halva dess massa. Varv p\u00e5 5,3 jorddygn. Dess stj\u00e4rna \u00e4r solliknande, \u00e5lder ca 6 miljarder \u00e5r. Planetbanan \u00e4r kraftigt excentrisk, vilket \u00f6verraskar med tanken p\u00e5 planetens \u00e5lder och n\u00e4rheten till dess stj\u00e4rna. Fler fakta p\u00e5 Observatoire de Paris hemsida:<\/p>\n http:\/\/www.obspm.fr\/actual\/nouvelle\/jun11\/corot.en.shtml http:\/\/www.wimp.com\/goingspace\/<\/a><\/span><\/span><\/p>\n Helt fel \u00e4r det inte att denna film cirkulerar p\u00e5 n\u00e4tet just nu, inte med tanke p\u00e5 att NASA kommer att drabbas av tunga och sv\u00e5ra nedbantningar. Om detta kan vi som ickeamerikaner inte ha n\u00e5gra synpunkter, USA:s ekonomi \u00e4r under all kritik, men det \u00e4r m\u00e4rkligt att man inte ber andra l\u00e4nder dra sitt str\u00e5 till stacken. Om det stora James Webb-teleskopet l\u00e4ggs i malp\u00e5se, s\u00e5 \u00e4r v\u00e4l ett alternativ att be Europa bidra \u00e4nnu mer? Och varf\u00f6r inte Kina, som sitter p\u00e5 v\u00e4rldens penningp\u00e5se?<\/span><\/span><\/p>\n M\u00e5nga av p\u00e5varna avsl\u00f6jas som skojare, perversa, v\u00e5ldsm\u00e4n, antisemiter. Hur klarar sig\u00a0 Urban VIII<\/strong> (t v)? Hade han inte satt Galileo<\/strong> Galilei <\/strong>i husarrest och hans skrifter p\u00e5 censurens Index, hade han kanske f\u00e5tt ett postumt VG. Nu uteblir det, men samtidigt f\u00e5r vi veta att Urban VIII, som ju varit en v\u00e4n till Galilei, nog gjorde vad han kunde f\u00f6r att skydda sin obstinate astronom. Men jesuiterna ledda av den “Svarte p\u00e5ven” intrigerade – samma jesuiter som bara n\u00e5gra \u00e5rtionden senare kom att bli n\u00e5gra av tidens f\u00f6rn\u00e4msta observat\u00f6rer. Och som ju dessutom spred den copernicanska id\u00e9n till t ex Asien och Sydamerika.<\/p>\n Det har nu g\u00e5tt runt 100 \u00e5r sen Ejnar Hertzsprungs<\/strong> och H N Russells<\/strong> diagram b\u00f6rjade ta form p\u00e5 allvar. Det b\u00f6rjade, har jag f\u00f6rst\u00e5tt, med att dansken Hertzsprung gjorde\u00a0 kurvor \u00f6ver stj\u00e4rnorna i Hyaderna och Plejaderna, ena axeln byggde p\u00e5 de absoluta och visuella magnituderna, den andra p\u00e5 stj\u00e4rnornas effektiva v\u00e5gl\u00e4ngder (“f\u00e4rger”).<\/p>\n B\u00f6rjan var gjord, och Hertzsprung var ju smart som inledde med \u00f6ppna stj\u00e4rnhopar i vilka de ing\u00e5ende stj\u00e4rnorna har lika l\u00e5ngt avst\u00e5nd fr\u00e5n oss.<\/p>\n Hertzsprung uppt\u00e4ckte s\u00e5 sm\u00e5ningom till sin f\u00f6rv\u00e5ning att K- och M-stj\u00e4rnor kunde delas upp i tv\u00e5 grupper, som han kallade “j\u00e4ttar” och “dv\u00e4rgar”. Fr\u00e5n b\u00f6rjan avs\u00e5gs den absoluta ljusstyrkan, men det tog inte l\u00e5ng tid f\u00f6r astronomerna att med j\u00e4ttar och dv\u00e4rgar ocks\u00e5 mena stj\u00e4rnornas volymer, storlekar.<\/p>\n 1913 fyllde H N Russell p\u00e5 med sitt f\u00f6rsta klassiska diagram (pricken l\u00e4ngst ner t v i understa bilden \u00e4r 40 Eridani B, en vit dv\u00e4rg) och i dag \u00e4r HR-diagrammen ett av yrkesastronomernas\u00a0 allra viktigaste redskap f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av stj\u00e4rnors utveckling. Och HR-diagram \u00e4r komplexa saker numera. En hel vetenskap i sig! Den linn\u00e9anska klassificeringsf\u00f6rbannelsen har f\u00f6r l\u00e4nge sen drabbat astronomin!<\/p>\n 1933 f\u00f6reslog Elis Str\u00f6mgren<\/strong> att diagrammen skulle uppkallas efter b \u00e5 d e Ejnar Hertzsprung och H N Russell, och p\u00e5 den v\u00e4gen \u00e4r det.<\/p>\n Och h\u00e4r \u00e4r Russells f\u00f6rsta klassiska diagram! L\u00e4gg m\u00e4rke till l\u00e4get nere t v f\u00f6r solit\u00e4ren 40 Eridani B.<\/p>\n Som Jacob Dahlin<\/strong> skulle ha sagt:<\/p>\n – Sk\u00e5l tamejfan!<\/p>\n Om vi f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsens skull placerar toppen p\u00e5 m\u00e5nkratern Tychos centralberg i jordisk milj\u00f6 – hur stor \u00e4r d\u00e5 bergstoppen?<\/p>\n LPOD st\u00e5r f\u00e5r Lunar Picture of the Day (http:\/\/lpod.wikispaces.com<\/a>), och 8 juli hade sajten med\u00a0 denna bild – Tychos topp passar precis in p\u00e5 en amerikansk basebollarena<\/p>\n Bildkollaget gjordes av Jeffrey Plescia, Maryland.<\/p>\n Tycho i sin helhet har en diameter p\u00e5 86.21 km (ung. Malm\u00f6-Hudiksvall) och ett djup p\u00e5 4.8 km<\/p>\n Alla fakta s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt \u00e5terfinns p\u00e5 denna sajt: http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011 Fransm\u00e4nnen hittade 10 nya exoplaneter i ett svep F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan kunde de franskledda CoRoT-forskarna offentligg\u00f6ra att de i ett svep hittat tio nya exoplaneter. Potentiellt kan CORoT observera 200 000 kandidater! CoRoT st\u00e5r f\u00f6r COnvection, ROtation & planetary Transits, och satelliten har varit ig\u00e5ng sedan 2006-2007. En rad tunga franska institutioner \u00e4r involverade… L\u00e4s mer »Nr 167 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16651"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16651"}],"version-history":[{"count":55,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16651\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16720,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16651\/revisions\/16720"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16651"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16651"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16651"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/corot7b_eso1.jpg\" "\\"ESO:s")
<\/a><\/p>\n
\n* CoRoT-17b:<\/strong> En massiv j\u00e4tteplanet runt en stj\u00e4rna p\u00e5 10 miljarder \u00e5r (cirka tv\u00e5 ggr solens \u00e5lder). Ett varv \u00e4r p\u00e5 3,7 jorddygn, massan 2,4 ggr Jupiters.
\n* CoRoT-18b:<\/strong> Het Jupiter med varvet l\u00e4ngs stj\u00e4rnans ekvator p\u00e5 1,9 jorddygn. Storleken 1,4 ggr Jupiters – massan 3,5 Jupiter.
\n* CoRoT-19b:<\/strong> Samma massa som Jupiter men 1,5 ggr st\u00f6rre. Densiteten betydligt mindre \u00e4n Saturnus hos oss.
\n* CoRoT-20b:<\/strong> \u00c4nnu en “Hot Jupiter” i en excentrisk bana, period 9,2 jorddygn. Densiteten 2 ggr Mars – trots att vi pratar om en gasj\u00e4tte!!!
\n* CoRoT-21b:<\/strong> Gasj\u00e4tte 1,3 ggr Jupiters storlek, massan 2,5 ggr Jupiter. En av de ljussvagaste CoRoT-stj\u00e4rnor f\u00f6r vilken planetmassan kunde best\u00e4mmas (med hj\u00e4lp av Kecks 10-metersbj\u00e4sse).
\n* CoRoT-22b: <\/strong>Planeten har en radie p\u00e5 0,62 ggr Saturnus – massan ok\u00e4nd men mindre \u00e4n h\u00e4lften av Saturnus.
\n* CoRoT-23b:<\/strong> “Hot Jupiter” med perioden 3.6 dygn. Kraftigt excentrisk bana.
\n* CoRoT-24b och 24c<\/strong>: Tv\u00e5 transitplaneter i Neptunus-storlek (varven 5,1 och 11,8 dygn). Radier p\u00e5 4,2 respektive 2,7 ggr jordens.<\/p>\n
\n<\/a><\/p>\nPostume Carl Sagan f\u00f6rsvarar rymdfarten<\/h2>\n
<\/a>Fr\u00e5n Lars Olefeldt<\/strong> har jag f\u00e5tt denna NASA-v\u00e4nliga film, p\u00e5 vilken Carl Sagan <\/strong>(t v) – bortg\u00e5ngen sen 1996 – har idel sympatiska tankar om varf\u00f6r vi m\u00e5ste ut i rymden.<\/p>\nUrban VIII – ingen skurkp\u00e5ve<\/h2>\n
<\/a>Det har kommit en ny bok om p\u00e5varna, skriven av John Julius Norwich<\/strong> (Absolut Monarchs: A History of the Papacy<\/em>).<\/p>\nHR-jubileum vilket \u00e5r som helst<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nSk\u00e5l f\u00f6r oss!<\/h2>\n
<\/a>Av bara farten passerade vi i f\u00f6rra veckan den 400:e bloggen sen starten i fjor vintras.<\/p>\nTychos spets placerad p\u00e5 jorden<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nG\u00f6teborg \u00f6ppnar stora famnen!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"