![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/220px-Summer_triangle_map1.png\")
<\/a><\/p>\nSommartriangeln är ingen egen stjärnbild utan en så kallad asterism, alltså en figur, i detta fall en nästan rätvinklig triangel, som deltar utom tävlan bland de etablerade stjärnbilderna. De tre "alfa:orna" i Lyran\/Lyra, Örnen\/Aquilae och Svanen\/Cygnus är en av sommarens mest lätt igenkända och med triangeln som utgångspunkt kan vi lätt hitta resten av sommarens alla stjärnbilder.<\/p>\n
Vad vi vet om Vega, Altair och Deneb? En hel del. Samtliga tre stjärnor tillhör t ex spektrumets A-klass, vilket gör dem visuellt till intensivt blåvita. Deras utstrålning är jämfört med solen betydligt större. Deneb ligger längst bort, på kanske på 3000 ljusårs avstånd, och är också den skenbart ljussvagaste av de tre (magn +1,25). Därför kan vi också räkna ut att den är en kolossal ljusspridare – med en luminositet på bortåt 60 000 ggr solens. Vega och Altair är mera mänskliga i sammanhanget.<\/p>\n
Astronomer betraktar i dag Deneb som en potentiell supernova om ett antal (miljoner år).<\/p>\n
* Vega snurrar kring <\/strong>axel väldigt fort. Perioden ligger på 12 timmar, och stjärnan har en utpräglat ellipsoid form, ganska nära sönderslitningsgränsen.<\/p>\n * Vega var den första <\/strong>stjärna som överhuvud taget fotograferades.<\/p>\n * Genom jordaxelns pendelrörelse<\/strong> vet vi att Vega var "polstjärna" för 14 000 år sedan och att stjärnan kommer att inta denna hedersposition igen om knappt 14 000 år.<\/p>\n * Vega omges av en cirkelrund stoftskiva<\/strong> av fast material i nästan pulverform, vilket upptäcktes redan på 1980-talet. Stoftpartiklarna har bl a i bild uppfångats av Spitzer-rymdteleskopet och anses i dag vara resultatet av en häftig krock mellan två protoplaneter, av vilka den ena bör ha varit i Plutos storlek. Dammpulvret blåses i väg ut i rymden av Vegas intensiva stjärnvind.<\/p>\n * Stoftskivans radie <\/strong>är på 815 AU (1 AU = jorden-solens avstånd)<\/p>\n * Vega ligger<\/strong> 25 ljusår bort.<\/p>\n * Med interferometerteknik<\/strong> har Altairs yta observerats härom året av ett team lett av John D Monnier<\/strong> (University of Michigan).<\/p>\n * Altair ligger 17 ljuså<\/strong>r från oss och är en av de närmaste stjärnorna till solen.<\/p>\n * Deneb är en jättestjärna<\/strong> jämfört med Vega, Altair och solen. Hennes utstrålning ligger på 50 000-60 000 ggr solens, vilket gör stjärnan till något så märkligt som en av de mest avlägsna vi kan se för blotta ögat.Vilken som är den mest avlägsna (inom + 6 app magn) skulle vara oerhört intressant att få veta. (Det mest avlägsna vi kan se i kosmos utan hjälpmedel typ kikare är Andromeda-galaxen på ca 3 miljoner ljusårs avstånd.)<\/p>\n * Yttempen på Deneb<\/strong> ligger nånstans runt 8500-9000 gr C.<\/p>\n * Deneb är enormt stor<\/strong> jämfört med solen, diametern ca 200 ggr större. I spektraldefinitionen A2Ia betyder A2 att stjärnan är vit och het och Ia att den är en superjätte.<\/p>\n Allt detta kan vara bra att veta när du visar sommartriangeln för dina vänner.<\/p>\n Dessa tre sommarstjärnor ger pedagogiskt minst lika mycket att berätta om som Orion-bältets tre stjärnor, som var och en för sig och tillsammans kan förklara så mycket om stjärnvärlden i Vintergatan. Orion-stjärnorna är alltid min utgångspunkt när jag för allmogen berättar om t ex stjärnors avstånd och objektiva ljusstyrkor. Bara som ett tips!<\/p>\n I dag firar planeten Neptunus sin 1-årsdag! Då har planeten utfört ett varv runt solen sedan upptäckten natten 23-24 september 1846.<\/p>\n Det är värt att fira!<\/p>\n NASA har upptäckt rymdskrot från en gammal uttjänt sovjetisk satellit med beteckningen Cosmos 375 – på kurs mot den internationella rymdstationen ISS. Satelliten krockade en gång med en annan satellit, och nu finns det ett antal lösa delar som snurrar runt där uppe och en befarad träff kan äga rum samtidigt då två av USA:s till ISS nyanlända astronauter ska ge sig ut på en rymdpromenad.<\/p>\n Kollisionskurvan finstuderas hela tiden och ev måste rymdstationen gira undan med hjälp av sina raketmotorer.<\/p>\n Det finns omkring 500 000 skrotbitar som snurrar runt jorden, men på rymdhögkvarteren håller teknikerna koll på dem. Så gott det går.<\/p>\n På en trevlig blogg kallad http:\/\/www.sagolunden.blogspot.com<\/a> hittade jag den här galaxbullen. Nämner detta bara för att inspirera W-bloggens kakmonster inför 4 oktober, då Kanelbullen – bland oss stjärnskådare kallad galaxbullen – har sin egen dag.<\/p>\n Med kanel och pärlsocker ska monsterbullen bara gå ner!<\/p>\n Det är inte fritt fram att jaga meteoriter på jordklotet hur som helst. Meteoritjägaren Michael Farmer<\/strong> fängslades under sin jakt i Oman, sattes i fängelse men släpptes så småningom efter domstolsförhandling, berättas i New Scientist.<\/em><\/p>\n Bland materialet ingick delar ur Farmers tidigare Oman-fynd av månmeteoriten Dhofar 1180 Lunar<\/span>, hittade 2005.<\/p>\n Senaste fakta om Astronomdagarna i Göteborg finns alltid här:<\/p>\n http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011 Sommartriangeln är över oss Sommartriangeln är ingen egen stjärnbild utan en så kallad asterism, alltså en figur, i detta fall en nästan rätvinklig triangel, som deltar utom tävlan bland de etablerade stjärnbilderna. De tre "alfa:orna" i Lyran\/Lyra, Örnen\/Aquilae och Svanen\/Cygnus är en av sommarens mest lätt igenkända och med triangeln som utgångspunkt kan vi lätt… L\u00e4s mer »Nr 168 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16721"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16721"}],"version-history":[{"count":65,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16721\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16805,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16721\/revisions\/16805"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16721"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16721"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16721"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n<\/a>* Altair (t v i spaceart-ill) snurrar ännu snabbare<\/strong> än Vega och kallas i facklitteraturen för en typisk "rotator". Snurrhastigheten vid ekvatorn ligger nånstans i spannet 300-600 km i sekunden = 60-120 ggr solens lugna och värdiga lunk! Stjärnan är starkt ellipsoidisk, drygt 20 procent "bredare" än "hög". Ju närmre stjärnans poler vi kommer, desto varmare blir det.<\/p>\n<\/a><\/h2>\nNeptunus 1 år<\/h2>\n
<\/a><\/h2>\nRymdskrot hotar ISS<\/h2>\n
En riktig galaxbulle<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nMeteoritjägare fängslades<\/h2>\n
Astronomdagarna närmar sig<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n\t<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"