{"id":16865,"date":"2011-07-13T16:53:58","date_gmt":"2011-07-13T15:53:58","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=16865"},"modified":"2011-07-13T16:53:58","modified_gmt":"2011-07-13T15:53:58","slug":"nr-170-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/07\/13\/nr-170-2011\/","title":{"rendered":"Nr 170 2011"},"content":{"rendered":"

Deep Sky 1:
\n<\/span><\/h3>\n

F\u00e5 galaxkollisioner bakom aktiva svarta h\u00e5l<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I dag h\u00e5ller vi oss inledningsvis till the Veeeery Deeeep Sky: Den som skrev p\u00e5 en bok om svarta h\u00e5l ig\u00e5r, kan kasta manuset. Fr\u00e5n och med i dag g\u00e4ller resultaten fr\u00e5n en ny ESO-studie av aktiva svarta h\u00e5l i centrum av galaxer –\u00a0 de supertunga svarta h\u00e5l som aktiverats under de senaste 11 miljarder \u00e5ren har inte gjort det p g a\u00a0 galaxkollisioner, som man tidigare trott.<\/p>\n

I st\u00e4llet f\u00e5r vi s\u00f6ka efter processer\u00a0 inuti galaxer “typ” instabiliteter i galaxskivorna och utbrott av stj\u00e4rnbildning, och allts\u00e5\u00a0 inte fr\u00e5n galaxkollisioner.<\/p>\n

Max Panck-forskaren Alexis Finoguenov<\/strong>, som handlett det sp\u00e4nnande, flera \u00e5r utdragna arbetet med hj\u00e4lp av ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT och ESA:s r\u00f6ntgenteleskop i rymden XMM-Newton, p\u00e5pekar:<\/p>\n

\u2013 Till och med i det avl\u00e4gsna f\u00f6rflutna, upp emot 11 miljarder \u00e5r sedan, s\u00e5 st\u00e5r galaxkollisioner bara f\u00f6r en liten andel av de mindre ljusstarka aktiva galaxerna. Vid denna tidpunkt f\u00f6rv\u00e4ntas galaxerna ligga t\u00e4tare ihop och det f\u00f6rv\u00e4ntas d\u00e4rmed ocks\u00e5 att sammanslagningar \u00e4r vanligare \u00e4n senare i universums historia, vilket g\u00f6r de nya resultaten \u00e4n mer \u00f6verraskande, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Hela pressmesset fr\u00e5n ESO<\/a> om teamet bakom, metodiken, teleskopen etc, har du h\u00e4r.<\/p>\n

Bilden ovan kommer fr\u00e5n det kanadensisk-franska Hawaii-teleskopet (CFHT) och f\u00e4ltet som visas kallas COSMOS. Massiva svarta h\u00e5l-galaxer \u00e4r markerade med r\u00f6da kors.<\/p>\n

Deep Sky 2:<\/span><\/h3>\n

IC1011 \u00e4r fortfarande rekordh\u00e5llare<\/h2>\n

\u00c4nnu mer fr\u00e5n The Deep Sky: Vilken \u00e4r den st\u00f6rsta k\u00e4nda galaxen i universum? Det vet W-bloggskompisen\u00a0 Lars Olefeldt<\/strong>, f\u00f6r han har surfat in om denna sajt:<\/p>\n

http:\/\/www.wimp.com\/largestgalaxy\/<\/a><\/span><\/span><\/p>\n

H\u00e4r framg\u00e5r att kandidat nr 1 utg\u00f6rs av Virgosuperhopens IC1011, som anses vara “Bamsefar” i det observerbara galaxuniversum: 6 miljoner ljus\u00e5r tv\u00e4rs\u00f6ver = 60 ggr Vintergatan. Det \u00e4r ingenting att leka med. \u00c5ldern ligger runt 12,95 miljarder \u00e5r, avst\u00e5ndet 100-120 Megaparsec.\"\"<\/a><\/p>\n

I nomenklaturen beskrivs IC1011 som en “compact elliptical galaxy”.<\/p>\n

Med tanke p\u00e5 den kollosala m\u00e4ngden stj\u00e4rnor i denna superdupervintergata borde m\u00f6jligheterna till liv finnas lite varstans.\u00a0 MEN\u00a0 galaxen med dess supersupermassiva svarta h\u00e5l\u00a0 sprider gener\u00f6st livsfarlig str\u00e5lning,\u00a0 s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r tros galaxen inte inneh\u00e5lla n\u00e5gon form av biologiskt liv \u00f6vurhuvud taget.<\/p>\n

How about that for a fact?<\/p>\n

Deep Sky 3:
\n<\/span><\/h3>\n

Vita dv\u00e4rgar g\u00e5r samman<\/h2>\n

\"\"<\/a>\u00c4r det b\u00f6rjan p\u00e5 en supernovasm\u00e4ll astronomerna ser? Kosmos blir allt perver.. jag menar extremare f\u00f6r varje dag. Nu har forskarna identifierat ett vit dv\u00e4rg-par som ligger s\u00e5 n\u00e4ra varandra att deras piruett runt det gemensamma gravitationscentrat bara tar 13 minuter. Var sj\u00e4tte minut f\u00f6rm\u00f6rkar stj\u00e4rnorna varandra.<\/p>\n

* Aln f\u00f6r aln, fot f\u00f6r fot, tum f\u00f6r tum,<\/strong> centimeter f\u00f6r centimeter n\u00e4rmar de sig varandra f\u00f6r att om cirka 900 000 \u00e5r bli ett – sannolikt i en supernovasm\u00e4ll, kanske av klassen “underluminous supernovae”.<\/p>\n

* Det g\u00e5r fort undan h\u00e4r, <\/strong> 600 km\/s ligger snitthastigheten p\u00e5.<\/p>\n

* Den ljusare av de vita dv\u00e4rgana<\/strong> har en massa p\u00e5 en fj\u00e4rdedel av solens som tr\u00e4ngs i en sf\u00e4r av Neptunus storlek – tvillingens massa \u00e4r h\u00e4lften av solens men stj\u00e4rnans volym \u00e4r endast av jordklotets omfg\u00e5ng.<\/p>\n

* Gravitationen \u00e4r s\u00e5 enorm<\/strong> p\u00e5 den mindre massiva stj\u00e4rnan att floden \u00f6verf\u00f6rd till v\u00e5r jord skulle vara 150 km h\u00f6g.<\/p>\n

Stj\u00e4rnparet \u00e4r ett veritabelt labb f\u00f6r att testa diverse Einstein<\/strong>-effekter.<\/p>\n

Forskningen har utf\u00f6rts p\u00e5 Harvard-Smithsonian<\/a>.<\/p>\n

Ingen Coca i rymden<\/h2>\n

\u00c4ven astronauter beh\u00f6ver d\u00e5 och d\u00e5 en svalkande drink, men Coca-Cola & Co har aldrig riktigt lyckats hitta en kylig modell som h\u00e5ller i tyngdl\u00f6st tillst\u00e5nd. F\u00f6rs\u00f6k gjordes redan 1985 ombord p\u00e5 STS-51-F men betraktades d\u00e5 som ett fiasko av bes\u00e4ttningen.<\/p>\n

En rom och Coca-Cola \u00e4r v\u00e4l en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet d\u00e4r uppe?<\/p>\n

En heliografisk framst\u00e4llning…<\/h2>\n

.. av solskivan kan p\u00e5 SDO:s, Solar Dynamic Observatorys, webb i dag<\/a> se ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Och s\u00e5 en p\u00e5minnelse om…<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

.. att Astronomdagarna \u00e4ger rum i G\u00f6teborg. All the facts here!<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Deep Sky 1: F\u00e5 galaxkollisioner bakom aktiva svarta h\u00e5l I dag h\u00e5ller vi oss inledningsvis till the Veeeery Deeeep Sky: Den som skrev p\u00e5 en bok om svarta h\u00e5l ig\u00e5r, kan kasta manuset. Fr\u00e5n och med i dag g\u00e4ller resultaten fr\u00e5n en ny ESO-studie av aktiva svarta h\u00e5l i centrum av galaxer –\u00a0 de supertunga… L\u00e4s mer »Nr 170 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16865"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16865"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16865\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16897,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16865\/revisions\/16897"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16865"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16865"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16865"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}