![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/jameswebb.jpg\" "\\"Kommer")
<\/a><\/p>\nSista ordet \u00e4r inte sagt, men f\u00f6rspelet \u00e4r dramatiskt nog. Ingen av oss i den astronomiska gemenskapen i v\u00e4rlden gillar ju att de amerikanska politikerna vill skrota projektet med den infrar\u00f6da, 6,5-metersgiganten James Webb Space Telescope<\/span>, som ju \u00e4r t\u00e4nkt att ers\u00e4tta Hubble-rymdteleskopet om n\u00e5gra \u00e5r. Jag\u00a0 har snokat runt\u00a0 lite grand tidigare f\u00f6r att f\u00e5 veta dagsl\u00e4get i debatten over there, och Hans Starlife<\/strong> p\u00e5pekar att det finns ett par sajter\u00a0 ig\u00e5ng nu f\u00f6r protester – om det r\u00e4cker f\u00f6r att stoppa Olle i grund \u00e4r os\u00e4kert.<\/p>\n –\u00a0 Eftersom det h\u00e4r egentligen \u00e4r av internationellt intresse, borde v\u00e4l resten av v\u00e4rlden haka p\u00e5 ocks\u00e5?, p\u00e5pekar Hans.<\/p>\n Jag h\u00e5ller med. Eftersom JWST ocks\u00e5 har en europeisk dimension, f\u00f6rst\u00e5r jag inte varf\u00f6r inte amerikanerna ber Europa st\u00e4lla upp. Eller\u00a0 Kina, som sitter p\u00e5 v\u00e4rldens st\u00f6rta\u00a0 penningsp\u00e5se numera? Fr\u00e5n pingpongdiplomati till “R\u00e4dda James Webb-teleskopet…”<\/p>\n Hans pekar bl a p\u00e5 sajten http:\/\/www.facebook.com\/SaveJWST<\/a><\/strong> och noterar att The Planetary Society <\/span>ocks\u00e5 brukar\u00a0 g\u00f6ra v\u00e4sen av sig. Lobbyverksamhet beh\u00f6ver inte vara fel, och n\u00e4r NASA reagerar \u00f6ver kongresspolitiker inom utskottet kallat House Appropriations subcommittee<\/span> som vill dra ner budgeten 2012 tlli 2008 \u00e5rs niv\u00e5 – i rena pengar en neddragning p\u00e5 10 procent till 16,8 miljarder dollar – \u00e4r konsekvenserna uppenbara: Det r\u00e4cker inte med osthyveln, det f\u00e5r bli k\u00f6ttyxan i st\u00e4llet och d\u00e5 drabbar det JWST som gjort sig illa k\u00e4nt f\u00f6r \u00f6verdragningar, f\u00f6rdyringar, f\u00f6rseningar etc.<\/p>\n – Ed Weiler (NASA’s Science Directorate) sade nyligen att Hubble kom ut i rymden trots att notan blev 400 procent \u00f6ver budgeten.\u00a0 MEN…\u00a0 “No one remembers the Hubble overruns because it’s the greatest thing since sliced bread.” <\/strong>Det finns ju all anledning att tro att det kommer g\u00e4lla JWST’s uppt\u00e4ckter ocks\u00e5!, avrundar Hans Starlife.<\/p>\n Det \u00e4r l\u00e4tt att sitta p\u00e5 denna sidan Atlanten och ge andra r\u00e5d och d\u00e5. USA och Europa \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g in i en ekonomisk svacka, som det kan ta \u00e5ratal att komma igenom. Samarbete borde vara l\u00f6sningen \u00e4ven inom sektorer som teknik och naturvetenskap, inte bara n\u00e4r det g\u00e4ller att bomba diktaturl\u00e4nder till demokratier.<\/p>\n F\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sen uppt\u00e4cktes pulsaren med katalogbeteckningen PSR J0357+3205. Astronomerna har inte sl\u00e4ppt greppet om himlakroppen, som inte verkar upptr\u00e4da som andra “normala” pulsarer: Pulsaren ligger p\u00e5 1600 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd och tros vara en halv miljon \u00e5r gammal.<\/p>\n NASA-releasen finns h\u00e4r, d\u00e4r det ocks\u00e5 framg\u00e5r<\/a> hur pass s\u00e4llsynta den h\u00e4r sortens f\u00f6rmodade h\u00f6genergirika\u00a0 chockv\u00e5gor \u00e4r d\u00e4r ute i v\u00e4rldsrymden. Fenomenet har iakttagits f\u00f6rr men aldrig eller s\u00e4llan s\u00e5 h\u00e4r v\u00e4ldefinierat.<\/p>\n Planeter i multipla stj\u00e4rnsystem – funkar det? Teorierna om att gravitationskrafter h\u00e4r spelar ut m\u00f6jligheten till planetbildning, har bevisligen kommit p\u00e5 skam: Kring trillingstj\u00e4rnorna i systemet HD 132563 har nu fastslagits existensen av en planet 1,3 ggr Jupiters massa och med en rimlig banexentricitet p\u00e5 0,22 kring huvudstj\u00e4rnan p\u00e5 2,6 AU:s avst\u00e5nd.<\/p>\n Snyggt jobbat!<\/p>\n En rej\u00e4l “Carrington-h\u00e4ndelse” – Carrington event – p\u00e5 solen ligger i v\u00e4nten, om jag f\u00f6rst\u00e5r en artikel i Washington Post<\/em> r\u00e4tt. Flarefenomenet \u00e4r uppkallat efter den kontroversielle amat\u00f6rastronomen Richard C Carrington<\/strong> (med titeln “Esq.”) som stod f\u00f6r uppt\u00e4ckten 1859 av ett gigantiskt solutbrott. Hans klassiska artikel Description of a Singular Appearence seen in the Sun September 1 1859<\/a> <\/em> finns publicerad h\u00e4r. I tidens popul\u00e4rvetenskapliga litteratur (t ex Camille Flammarions<\/strong> I himmel och p\u00e5 jord)<\/em> ber\u00e4ttas om en gigantisk “ljusexplosion ibland en grupp solfl\u00e4ckar”.\u00a0 Solens l\u00e5gor fascinerade.<\/p>\n Det som skett under de g\u00e5ngna drygt 150 \u00e5ren \u00e4r att v\u00e4rlden industrialiserats,\u00a0 elektrifierats och nano-iserats och blivit kolossalt mycket k\u00e4nsligare f\u00f6r effekter av rymdv\u00e4der: Kommunikationer som brakar ihop, finansiella transaktioner som om\u00f6jligg\u00f6rs, GPS:systemet g\u00e5r bananas, astronauterna p\u00e5 ISS f\u00e5r vackert\u00a0 h\u00e5lla sig inomhus, flygningar \u00f6ver nordpolen f\u00f6rbjuds och oljepipelines p\u00e5 h\u00f6ga latituder f\u00e5r vi h\u00e5lla extra koll p\u00e5 eftersom\u00a0 de kan leda str\u00f6m som konduktorer och kan drabbas av rostskador.<\/p>\n Kraftf\u00f6rs\u00f6rjningen i en liten stad som Malm\u00f6 p\u00e5verkades av ett solutbrott 30 oktober 2003. En 130 kV-ledning slogs ut\u00a0 av ett fallerande rel\u00e4skydd. Ledningen matade delar av Malm\u00f6 och ca 50 000 kunder blev sp\u00e4nningsl\u00f6sa knappt i en timme.<\/p>\n Str\u00f6mavbrottet i Malm\u00f6 var den mest m\u00e4rkbara effekten av rymdstormen den g\u00e5ngen och sammanf\u00f6ll precis med den kraftiga nedg\u00e5ngen i ett magnetogram uppe i Kiruna; trolig orsak en\u00a0 geomagnetisk inducerad str\u00f6m genom minskningar av det geomagnetiska f\u00e4ltet.<\/p>\n P\u00e5 Carringtons tid s\u00e5gs norr- och sydsken ner till Havanas horisont, himlen gl\u00f6dde \u00f6ver jorden och det tog fyr i telegrafstolpar eftersom luftlinjerna fungerade som en sorts \u00f6verhettade antenner. \u00c4ven de sura regn som registrerades \u00f6ver Gr\u00f6nland vid denna tid och som f\u00f6ljde p\u00e5 den intensiva solvindens partikelkrockar med atmosf\u00e4rmolekyler kunde s\u00e5 sm\u00e5ningom relateras till utbrottet.<\/p>\n Vi f\u00e5r hoppas att vi i alla fall blir f\u00f6rvarnade i tid inf\u00f6r ett utbrott, och d\u00e5 spelar ett annan NASA-projekt stor roll f\u00f6r jorden: rymdv\u00e4dersatelliten ACE (Advanced Composition Explorer) som ligger fast i sin L1-position mitt emellan solen och v\u00e5r hemplanet, ca 1,5 miljon km ut (en procent av avst\u00e5nden solen-jorden). Det r\u00e4cker f\u00f6r att ge oss info om kommande st\u00f6rningar i tid.<\/p>\n Senaste ACE-informationen finner du altid h\u00e4r. Alla fakta om Astronomdagarna kommer att l\u00e4ggas h\u00e4r, p\u00e5 den egna sajten.<\/a><\/p>\n Kongressen skrotar James Webb-teleskopet? Sista ordet \u00e4r inte sagt, men f\u00f6rspelet \u00e4r dramatiskt nog. Ingen av oss i den astronomiska gemenskapen i v\u00e4rlden gillar ju att de amerikanska politikerna vill skrota projektet med den infrar\u00f6da, 6,5-metersgiganten James Webb Space Telescope, som ju \u00e4r t\u00e4nkt att ers\u00e4tta Hubble-rymdteleskopet om n\u00e5gra \u00e5r. Jag\u00a0 har snokat runt\u00a0 lite… L\u00e4s mer »Nr 173 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17002"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17002"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17002\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17053,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17002\/revisions\/17053"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17002"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17002"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17002"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nUpphittat (1): Pulsar med svans<\/h2>\n
\nDenna snabbsnurrande neutronstj\u00e4rna har en r\u00f6ntgensvans, uppt\u00e4ckt av NASA:s Chandra X-ray Observatory.<\/p>\n<\/a><\/p>\nUpphittat (2): M\u00e4rkligt fynd av exoplanet<\/h2>\n
N\u00e4r intr\u00e4ffar n\u00e4sta “Carrington-h\u00e4ndelse”?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\nG\u00f6teborg n\u00e4sta anhalt<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"