![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/571327main_pia14313-43_460-270.jpg\")
<\/a><\/p>\nNASA:s Dawn-farkost<\/span> har b\u00f6rjat leverera de f\u00f6rsta n\u00e4rbilderna fr\u00e5n Vesta sedan sonden parkerades 15 juli i en bana runt det som numera beskrivs som en protoplanet. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en himlakropp mellan Mars och Jupiter f\u00e5r ett s\u00e5 fint och annorlunda studiebes\u00f6k!<\/p>\n Vesta \u00e4r 530 km tv\u00e4rs\u00f6ver och sonden snurrar fr\u00e5n en h\u00f6jd p\u00e5 15 000 km. Avst\u00e5ndet till jorden \u00e4r just nu 188 miljoner km, s\u00e5 det tar viss tid att mata ner bilderna.<\/p>\n M\u00e5let f\u00f6r Dawn \u00e4r att fingranska Vestas yta, s\u00f6ka efter m\u00e5nar, fastst\u00e4lla Vestas massa med ett antal decimalers noggrannhet etc.<\/p>\n Dawn kommer att snurra runt Vesta i ett \u00e5r innan sonden drar i v\u00e4g mot n\u00e4sta och sista m\u00e5l, asteroiden Ceres.<\/p>\n Tips: Klicka p\u00e5 bilden ovan!<\/p>\n Projektet har jobbats fram av NASA, UCLA, de tyska och italienska rymdfartsorganisationerna, Italiens nationella astrofysiska institut och Max Planck-institutet i Tyskland. Det \u00e4r i f\u00f6rsta hand forskare h\u00e4rifr\u00e5n som all ny info kommer att komma.<\/p>\n Dawn-sajten finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n Uppt\u00e4cktshistoriskt tycker jag det \u00e4r intressant att efter Vesta (uppt\u00e4ckt 1807 av den utomordentligt framst\u00e5ende och systematiskt arbetande\u00a0 astronomen H W Olbers<\/strong>) var det tyst. Trots att himlen scannades av b\u00e5de William Herschel <\/strong>och John Herschel<\/strong>, s\u00e5g de ingenting. F\u00f6rst 1845 kunde den idoge amat\u00f6ren Karl Ludwig Hencke<\/strong> i Tyskland – efter 15 \u00e5rs flitigt letande – hitta den femte asteroiden, som han l\u00e4t den konfirmerande astronomen, Berlinprofessorn J F Encke <\/strong>d\u00f6pa till Astr\u00e6a<\/span>.<\/p>\n Sen tog uppt\u00e4ckandet fart p\u00e5 allvar, och i v\u00e5r tid har antalet fragment av planeten som aldrig blev av \u00f6kat exponentiellt.<\/p>\n Vesta \u00e4r \u00e4ven f\u00f6rbundet med stenmeteoriter av klassen akondriter<\/span>, stenmeteoriter med magmaflytande f\u00f6rflutet.<\/p>\n Radioteleskopet ombord \u00e4r p\u00e5 10 meter och kommer att jobba interferometriskt med jordbundna stationer i Australien, Chile, “Europa” (= ESA), Indien, Japan, Kina, Korea, Kina, Mexiko, Ryssland, Sydafrika, Ukraina och USA.<\/p>\n Ombord p\u00e5 Spektr-R finns \u00e4ven en tysktillverkad mikrometeorid-detektor.<\/p>\n Ryssarna hoppas att sonden ska kunna arbeta i nio \u00e5r. N\u00e4r den befinner sig l\u00e4ngst bort fr\u00e5n jorden i sin bana ligger den p\u00e5 340 000 km:s avst\u00e5nd. ungef\u00e4r m\u00e5nens avst\u00e5nd.<\/p>\n Uppskjutningen av detta str\u00e4ngt forskningsinriktade rymdteleskop ses som en stark f\u00f6rnyelse av Rysslands intresse f\u00f6r yttre rymden efter trettio \u00e5rs ekonomiskt kaos inom forskningssektorn.<\/p>\n Anders Nyholm tipsar om projektets hemsida (p\u00e5 engelska)<\/a>.<\/p>\n Under Piraten-dagen fick ocks\u00e5 f\u00f6rfattarinnan Katarina Mazetti <\/strong>ta emot sitt fina och v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nta Piraten-pris (75 000 kr).<\/p>\n Fritiof Nilsson Piraten<\/strong> och astronomin \u00e4r outforskat. Som seglare var han definitivt v\u00e4l insatt i astronomisk navigation, men skrivit om astronomi har han aldrig. Man f\u00e5r leta p\u00e5 och mellan raderna f\u00f6r att hitta n\u00e5t kul. Som Piraten-historien om konsul Olsson<\/strong> i Simrishamn, som en g\u00e5ng bes\u00f6kte Preislers optikbutik f\u00f6r att tsta en f\u00e4ltkikare.<\/p>\n Bitr\u00e4det trodde att konsuln blivit intresserad av f\u00e5gelsk\u00e5dning eller stj\u00e4rnorna, men konsuln dementerade eftertryckligt. Det han var ute efter var inte kikaren utan fodralet, som passade s\u00e5 bra till tv\u00e5 flaskor punsch under jakten.<\/p>\n dels kunde han fastst\u00e4lla<\/span><\/strong> genom studiet av sofl\u00e4ckar att solen hade olika rotationstider beroende p\u00e5 latitud (snabbast vid ekvatorn, l\u00e4gre omloppstid ju n\u00e4rmare polerna vi kommer) – ett direkt bevis p\u00e5 att solen inte var en\u00a0 fast kropp utan gasformig.<\/p>\n Richard C Carrington, Esq., som denne amat\u00f6rastronom skrev sig i sina astronomiska artiklar, har skildrats i en bok av Stuart Clark<\/strong> med titeln The Sun Kings: The Unexpected Tragedy of Richard Carrington and the Tale of How Modern Astronomy Began<\/em><\/p>\n Titeln antyder dramatik och tragik, och Carrington kom i konflikt med flera av tidens tunga akademiska astronomer. Framf\u00f6r allt John Adams<\/strong>, som blev professor i Cambridge p\u00e5 s\u00e4kert korrekta teoretiska meriter, var en utmaning f\u00f6r Carrington, som blev s\u00e5 less p\u00e5 situationen – han hade sannolikt\u00a0 r\u00e4knat med att bli en OBSERVERANDE professor – att han slutade kolla solfl\u00e4ckar.<\/p>\n En annan i fiendel\u00e4gret var\u00a0 Astronomer Royal-personen\u00a0 himself George Biddel Airy<\/strong>, som gjorde allt han kunde f\u00f6r att h\u00e5lla nere solforskningen p\u00e5 hemmaplan. Han v\u00e4grade \u00f6verhuvud taget tro p\u00e5 ett samband mellan solen och jordklotet.<\/p>\n Carrington blev inte bara less, han blev sjuk och dog i f\u00f6rtid. Ett misslyckat \u00e4ktenskap spelade f\u00f6rmodligen ocks\u00e5 roll, liksom det dryga arbetet med att f\u00f6ra vidare familjens bryggeri. Under karri\u00e4ren fick han dock ett par fina utm\u00e4rkelser och var ocks\u00e5 en tid sekreterare i Royal Astronomical Society.<\/p>\n Senaste info finns alltid h\u00e4r.<\/a><\/p>\n F\u00f6rsta n\u00e4rbilderna fr\u00e5n Vesta NASA:s Dawn-farkost har b\u00f6rjat leverera de f\u00f6rsta n\u00e4rbilderna fr\u00e5n Vesta sedan sonden parkerades 15 juli i en bana runt det som numera beskrivs som en protoplanet. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen en himlakropp mellan Mars och Jupiter f\u00e5r ett s\u00e5 fint och annorlunda studiebes\u00f6k! Vesta \u00e4r 530 km tv\u00e4rs\u00f6ver och sonden snurrar… L\u00e4s mer »Nr 174 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17054"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17054"}],"version-history":[{"count":60,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17054\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17138,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17054\/revisions\/17138"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17054"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17054"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17054"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\nRyskt rymdradioteleskop upps\u00e4nt!<\/h2>\n
<\/a>Ryssarna har snyggt och prydligt tagit \u00f6ver stafettpinnen fr\u00e5n USA och nu parkerat rymdfarkosten Sepktr-R <\/span>i en bana runt jorden. Uppskjutningen skedde ig\u00e5r 18 juli (bild t v), tipsar Anders Nyholm<\/strong>, och projektets\/missionens huvuduppgift blir att studera radiok\u00e4llor i och utanf\u00f6r Vintergatan och d\u00e4rtill h\u00f6rande problemkomplex typ svarta h\u00e5ll, m\u00f6rk materia, aktiva galaxk\u00e4rnor och mycket annat i den kosmologiska cocktailen.<\/p>\n<\/a><\/p>\nW-bloggen p\u00e5 utflykt<\/h2>\n
<\/a>Ig\u00e5r var det Piraten-dagen p\u00e5 Kivik, och W-bloggen var p\u00e5 plats – se bildbevis av m\u00e4sterfotografen Claes Westlin<\/strong>! -, dels f\u00f6r att hj\u00e4lpa kollegerna i Gammel Danskens V\u00e4nner<\/span>, dels predika Piraten-s\u00e4llskapets<\/span> budskap.<\/p>\n<\/a><\/p>\nVem var Carrington?<\/h2>\n
<\/a>Den engelske 1800-talsamat\u00f6ren Richard C(hristopher) Carrington<\/strong> har skrivit in sig i v\u00e5r vetenskaps historia av tv\u00e5 sk\u00e4l:
\ndels f\u00f6r uppt\u00e4ckten<\/strong><\/span> av det stora solflare-utbrottet 1 septmber 1859 (se f\u00f6rra W-bloggen) och dess id\u00e9historiska konsekvenser: Att jorden p\u00e5verkades av krafter utifr\u00e5n rymden, i detta fall solen;<\/p>\nAstronomdagarna i G\u00f6tet<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"