{"id":1709,"date":"2010-03-23T21:02:04","date_gmt":"2010-03-23T20:02:04","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=1709"},"modified":"2010-03-24T18:44:23","modified_gmt":"2010-03-24T17:44:23","slug":"nr-23-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/03\/23\/nr-23-2010\/","title":{"rendered":"Nr 23 2010"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n\n\n\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n\n\n\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

\u00c4nnu fler kvicksilver-offer<\/h2>\n
\n
<\/dl>\n
\"\"<\/a>
F\u00f6rgiftad? \u00a9 Disney<\/figcaption><\/figure>\n
\n
F\u00f6rst Tycho Brahe, sen kanske Isaac Newton… och nu en galen\u00a0 hattmakare. Carl-Olof B\u00f6rjeson, bloggens eminente\u00a0 astromedicinare, noterar:<\/dt>\n<\/dl>\n<\/div>\n

– NIOSH, National Institute of Occupational Safety and Health, skriver i ett meddelande<\/a> om den galne\u00a0\u00a0hattmakaren i Alice i Underlandet, filmen som just haft premi\u00e4r. N\u00e4r boken skrevs anv\u00e4nde hattmakare l\u00f6sningar av kvicksilvernitrat f\u00f6r att forma hattarna av ullgarn. Den galne hattmakaren \u00e4r allts\u00e5 kvicksilverf\u00f6rgiftad.<\/p>\n

Alice i Underlandet har den formidable sk\u00e5disen Johnny\u00a0 Depp som “The Mad Hatter”, hattmakaren. Han SER inte riktigt frisk ut!<\/p>\n

Av illustrationer p\u00e5 n\u00e4tet fr\u00e5n gamla klassiska Lewis Caroll-utgivningar, framst\u00e5r Hattmakaren som riktigt yr i bollen.<\/p>\n

Moderiktiga stj\u00e4rnsk\u00e5dare<\/h2>\n

Mer om hattar… Jag vet inte om astronomer och fysiker \u00e4r mer eller mindre modemedvetna \u00e4n andra, men toppforskarnas hattmode kan i alla fall\u00a0 vara v\u00e4rt att utreda. Inom astronomin f\u00e5r vi d\u00e5, till att b\u00f6rja med, skilja p\u00e5 hattar och hattar – allts\u00e5 huvudpersedlar som anv\u00e4nts under nattkalla observationer och de som anv\u00e4nts i mer civila sammanhang. P\u00e4lsm\u00f6ssor tillh\u00f6r natten, och Knut Lundmark i flygarhj\u00e4lm, t ex, tillh\u00f6r INTE den utstyrsel han anv\u00e4nde till vardags: den bild jag t\u00e4nker p\u00e5 h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en solf\u00f6rm\u00f6rkelseexpedition. Akademisk grannl\u00e5t, doktorshattar och liknande, bryr vi oss heller inte om.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r tv\u00e5 exempel p\u00e5 manliga hattb\u00e4rare inom astronomi och teoretisk fysik:<\/p>\n

* Knut Lundmarks f\u00f6retr\u00e4dare p\u00e5 professorsstolen i Lund, C V L Charlier, bar\u00a0 en h\u00e4rligt imponerande hatt – jag vet inte vad jag ska j\u00e4mf\u00f6ra den med? N\u00e5n sheriffs i Vilda V\u00e4stern, kanske?<\/p>\n

\"\"<\/a>
Professor i hatt. Foto: Lunds observatorium<\/figcaption><\/figure>\n

Charlier har jag faktiskt haft att g\u00f6ra med. indirekt f\u00f6rst\u00e5s. Han var morfar till min gode Kv\u00e4llsposten-kollega Bertil Behring, som jag kamperade ihop med i m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 kulturredaktionen. P\u00e5 en punkt hade DNA:et tunnats ut: Bertil hade inte minsta k\u00e4nsla f\u00f6r matematik! N\u00e4r vi i Lund p\u00e5 1980-talet firade att femtio \u00e5r g\u00e5tt sen Charliers \u00f6vers\u00e4ttning till svenska av\u00a0 Isaac Newtons Principia<\/em> var Bertil och jag p\u00e5 plats; jag f\u00f6rstod lite, Bertil absolut ingenting av vad som sades.<\/p>\n

*\"\"<\/a> Minst lika ber\u00f6md i hattkretsarna \u00e4r J Robert Oppeinheimers “kanna”, som denne s\u00e5gs b\u00e4ra dagligen i Los Alamos under tiden f\u00f6r atombombsprojektet. Klassiska bilden av honom med cigaretten i k\u00e4ften togs 1947 av Life-fotografen Alfred Eisenstaedt, som pl\u00e5tade m\u00e5nga celebriteter (Marilyn Monroe!).<\/p>\n

Med \u00e5ren blev denna Oppies\u00a0 “Pork pie hat” n\u00e5got stukad, liksom sin \u00e4gare.<\/p>\n

Caroline Herschel har jag sett portr\u00e4tterad utstyrslad i sm\u00e5 n\u00e4tta knypplade huvudsaker, och den store teleskop- och observatoriebyggaren George Ellery Hale finns det bilder p\u00e5 d\u00e4r han b\u00e4r – keps. Den kan han kn\u00e4ppeligen ha anv\u00e4nt under sina observationer, f\u00f6r d\u00e5 kom sk\u00e4rmen i v\u00e4gen vid okularet – ungef\u00e4r s\u00e5 som skedde f\u00f6r svetsarna tills de uppfann modet med den bak-och-fram-v\u00e4nda kepsen. D\u00e4rmed var modet satt p\u00e5 kartan, och sen gjorde som bekant J D Salinger resten i sin klassiker R\u00e4ddaren i n\u00f6den<\/em>.<\/p>\n

Baskern har sin givna plats som de intellektuellas huvudbonad!<\/p>\n

Kurt G\u00f6del och Albert Einstein syntes d\u00e5 och d\u00e5 tillsammans i Princeton – ikl\u00e4dda hattar. Att Einstein var mer f\u00e5f\u00e4ng \u00e4n vi tror, \u00e4r min fasta \u00f6vertygelse. N\u00e4stan som en viss bloggredakt\u00f6r…<\/p>\n

\"\"<\/a>
F\u00e4rgglatt var det h\u00e4r! (Gl\u00f6m inte klicka.) Foto: Agnete Bj\u00f8rlig<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Bilar och novor<\/h2>\n

\"\"<\/a>Man l\u00e4r sig hela tiden. Knappt hade jag avverkat notisen om bilm\u00e4rken med astronomiska namn f\u00f6rr\u00e4n en ASTB-medlem tipsar mig om att det finns ett i h\u00f6gsta grad verksamt s\u00e4llskap,\u00a0 Svenska Chevrolet Nova S\u00e4llskapet.<\/p>\n

Trots bensinpriserna, k\u00f6r medlemmarna omkring p\u00e5 diverse tr\u00e4ffar, umg\u00e5s och pratar kanske en och annan g\u00e5ng om – novor?<\/p>\n

V\u00e4rldens minsta teleskop<\/h2>\n

Nyfiken som man \u00e4r p\u00e5 allt, s\u00e5 undrade jag \u00f6ver “v\u00e4rldens minsta teleskop” – hur ser det ut och vad kan det observera?\"\"<\/a><\/p>\n

P\u00e5 sitt vis uppfyller\u00a0 det m\u00e4nskliga \u00f6gat definitionen, men s\u00e5 slog jag p\u00e5 n\u00e4tet och noterade att astronomi och \u00f6gonmedicin ju gr\u00e4nsar till varandra. De \u00e4ldre medborgare som lider av makulardegeneration, “gula fl\u00e4cken”-sjukdomen, kunde h\u00e4rom \u00e5ret f\u00e5 sin syn f\u00f6rb\u00e4ttrad av en uppfinning av en l\u00e4kare som \u00e4r verksam i Israel och som\u00a0 heter\u00a0 Isaac Lipshitz. Han hade just konstruerat ett litet “teleskop”, som fick plats p\u00e5 en fingertopp.<\/p>\n

“The Implantable Miniature Telescope”, IMT, \u00e4r dess kommersiella beteckning.<\/p>\n

Sen dess har s\u00e4kert forskningen g\u00e5tt ytterligare fram\u00e5t, till fromma f\u00f6r de \u00e4ldre av oss.<\/p>\n

HST ber om hj\u00e4lp – av amat\u00f6rer<\/h2>\n

Det har h\u00e4nt n\u00e5got ganska fantastiskt i astronomiv\u00e4rlden sen jag b\u00f6rjade rikta min 7-8-centimeters refraktor mot de variabla stj\u00e4rnorna p\u00e5 farfars tid.<\/p>\n

I dag utber sig till och med HST-astronomer om hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4lutrustade amat\u00f6rer. Genom AAVSO (American Association of Variable Star Observers) ville\u00a0 en forskare h\u00e4rom dan ha koll p\u00e5 ober\u00e4kneliga V842 Cen,\u00a0 och info gavs p\u00e5 AAVSO:s hemsida med koordinater till l\u00e4mpliga j\u00e4mf\u00f6relsestj\u00e4rnor runt 15:e magn.<\/p>\n

AAVSO \u00e4r det m\u00e5nga amat\u00f6rer som jobbar f\u00f6r, \u00e4ven i Sverige, och proffsens IAU har bara gott och s\u00e4ga om denna seri\u00f6sa, globalt verksamma – anrika! – organisation.<\/p>\n

Snart \u00e4r det dags f\u00f6r oss amat\u00f6rer att boka tid p\u00e5 HST!<\/p>\n

Och p\u00e5 tal om det, det st\u00e5r ett alldeles f\u00f6rn\u00e4mligt Lundainstrument ute p\u00e5 J\u00e4van, Genarp. Vad ska vi g\u00f6ra med det? Observatorier ska koka av aktiviteter, utbildning,\u00a0 forskning och PR-verksamhet. P\u00e5 J\u00e4van \u00e4r det bara s\u00e5 – tyst!<\/p>\n

Titta, vi flyger!<\/h2>\n

H\u00e4rom dan (22.3) togs ett nytt litet steg f\u00f6r ett rymdprojekt men ett stort f\u00f6r rymdturismen i sin helhet: Virgin Galactic testade 22 mars sitt \"\"<\/a>rymdflygplan SS2 (SpaceShipTwo), som av sitt moderplan f\u00f6rdes upp till 13,7 km:s h\u00f6jd och sen landade farkosterna igen, p\u00e5 Mojave Air and Space Port i California. Testflygningen, en av m\u00e5nga, varade i\u00a0 tre timmar och start och landning kan du p\u00e5 en 20-sekunders slinga bl a f\u00f6lja p\u00e5 den f\u00f6rn\u00e4mliga Rymden i dag-bloggen.<\/a><\/p>\n

D\u00e4r det st\u00e5r s\u00e5 mycket annat sp\u00e4nnande ocks\u00e5!<\/p>\n

200 000 dollar l\u00e4r det komma att kosta f\u00f6r en tripp upp med Virgin Galactic, och finanskris eller inte – redan har ett par hundra “vanliga” jordbor st\u00e4llt sig i k\u00f6 till flighterna som startar n\u00e4sta h\u00f6st.<\/p>\n

2012 \u00e4 det ju meningen att Kiruna ska utg\u00f6ra en av bolagets b\u00e4gge “baser” f\u00f6r turer upp i rymden.<\/p>\n

De svenka planerna f\u00f6r Spaceport Sweden<\/a> kan du ta del av h\u00e4r.<\/p>\n

T\u00e4nk om Simon Spies hade levt!?! D\u00e5 hade vi redan haft “budgetpriser” till kosmos.<\/p>\n

Vad \u00e4r en bra limerick?<\/h2>\n

Bertil Falk tycker inte att det \u00e4r n\u00e5tt st\u00f6rre fel p\u00e5 mina limerickars inneh\u00e5ll – men utformningen!?!
\nEnligt Wikipedia definieras en limerick s\u00e5 h\u00e4r: Den ska ha fem rader och rimschemat A A B B A.
\n– Den sidan av limericken klarar du galant. Men sedan heter det: “F\u00f6rsta raden b\u00f6r sluta med ett geografiskt namn (s\u00e5 g\u00f6rs) och inneh\u00e5llet b\u00f6r
\nvara ekivokt eller inneh\u00e5lla en ov\u00e4ntad knorr.”
\n– Si och s\u00e5 med Ulf R:s ekivokhet. Mera porrknorr efterlyses h\u00e4rmed.<\/p>\n

– Och slutligen – antalet stavelser \u00e4r inte givet (och det st\u00e4mmer absolut hos Ulf), men den f\u00f6rsta, andra och femte raden har vanligen \u00e5tta, medan den tredje och fj\u00e4rde har fem eller sex stavelser. Raderna 1, 2 och 5 ska dock ha tre betonade stavelser och de \u00f6vriga raderna tv\u00e5. Och h\u00e4r haltar det nog bet\u00e4nkligt.
\nSF-f\u00f6rfattaren B\u00f6rje Crona, som gjorde Jesus till astronaut i Galaxy f\u00f6re D\u00e4niken, skrev s\u00e5 kallade mumrickar. I f\u00f6retalet till sin novellsamling Stj\u00e4rnornas fred citerade han tv\u00e5 av sina egna mumrickar. Den ena l\u00e5ter s\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

Tv\u00e5 sn\u00e4lla sm\u00e5 monster fr\u00e5n Mars
\ni Hollywood sa: Nej, bevars,
\nvi vill ej agera
\ni skr\u00e4ckfilmer mera.
\nVi trivs mycket b\u00e4ttre med fars.<\/strong><\/span><\/p>\n

Och den andra:<\/p>\n

En ung astronaut ifr\u00e5n Bari,
\nsom v\u00e4rldsrymden flyger och far i,
\nsa ilsket: Bevars:,
\njag skulle till Mars
\nmen h\u00e4r \u00e4r ju blott februari.<\/strong><\/span><\/p>\n

Aprop\u00e5 Limerick, staden p\u00e5 Irland allts\u00e5,\u00a0 s\u00e5 var Bertil d\u00e4r den enda g\u00e5ngen som hemmalaget tog hem All-Irl\u00e4ndskan.
\n– Det var ett sjus\u00e4rdeles liv den dagen f\u00f6r cirka 40 \u00e5r sedan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4nnu fler kvicksilver-offer F\u00f6rst Tycho Brahe, sen kanske Isaac Newton… och nu en galen\u00a0 hattmakare. Carl-Olof B\u00f6rjeson, bloggens eminente\u00a0 astromedicinare, noterar: – NIOSH, National Institute of Occupational Safety and Health, skriver i ett meddelande om den galne\u00a0\u00a0hattmakaren i Alice i Underlandet, filmen som just haft premi\u00e4r. N\u00e4r boken skrevs anv\u00e4nde hattmakare l\u00f6sningar av kvicksilvernitrat f\u00f6r… L\u00e4s mer »Nr 23 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1709"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1709"}],"version-history":[{"count":77,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1709\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2147,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1709\/revisions\/2147"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1709"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1709"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1709"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}